Den ökande grova och halvgrova brottsligheten ställer till med enormt stora problem i Sverige. Inte nog med att vi får fler brottsoffer och ännu fler anhöriga till dessa som måste gå igenom helvetets kval och lida – Samma sak gäller anhöriga till brottslingen själv.

Därutöver finns det många följdproblem med den ökande brottsligheten som vi kanske inte tänker på till vardags. Att trycket på polismyndigheten ökar i form av ökade krav på att fånga de skyldiga, utreda brottet och få dem lagförda vet nog de allra flesta.

Att fler brottslingar, fler brottsutredningar leder till ökade krav på fler åklagare och utredare är naturligt – Likaså att fler dömda brottslingar kräver att rättsvårdande och dömande myndigheter har de resurser som behövs för att säkerställa att alla som begår brott verkligen blir lagförda och dömda till kännbara straff som fullt ut motsvarar allvaret i det brott som begåtts.

Kort sagt behövs mer resurser över hela linjen för att samhället ska gå i land med att lösa de problem som den ökande brottsligheten för med sig – En sak som jag tror de allra flesta glömmer bort i sammanhanget är det problem som reses i denna artikel på sr.se – https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7118571.

Det ämne denna artikel avhandlar är den stora platsbrist som uppstått i landets fängelser vilket på sikt är ett problem av stora mått.

Att fler dömda brottslingar kräver fler fängelser och fler fängelseplatser är en självklarhet och den problematiken måste mötas asap så att Sverige aldrig hamnar i ett läge där antalet fängelseplatser understiger antalet dömda brottslingar.

Läser man artikeln så kan man se att den genomsnittliga beläggningen i landets fängelser ligger på 94% men nästintill 100% beläggningsgrad i manliga fängelser – Detta att jämföra med en beläggningsgrad på ca 90% som enligt Kriminalvården är den optimala nivån.

Att Kriminalvården som i dagsläget tvingas använda sig av isoleringsceller, besöksrum och i förekommande fall av dubbelbeläggning i de fängelser med högst säkerhetsklass är i mina ögon ren och skär katastrof.

Med detta anfört och för att inte upprepa mig ytterligare har jag en enda önskan och ett enda krav – Låt inte tillgången på fängelseplatser bli till en flaskhals i det rättsvårdande systemet.

Därför uppmanar jag samtliga riksdagspolitiker att snarast möjligt fatta alla de beslut som behövs för att bygga ny fängelser och säkerställa att det aldrig råder brist på fängelseplatser i Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”