Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde denna dag för 25 år sen däremot kommer jag ihåg lördag 1 mars. Lördagsmorron då brukade ( och gör fortfarande) jag lyssna till Ring så spelar vi. Så när man vaknade till före 8 denna morron fattade man inte vilken station som radion var inställd på. Inget stämde – konstig musik och folk pratade väldigt dämpat. När man sedan förstod att Olof Palme blivit mördad så fylldes man av… ja denna känsla har jag svårt att förklara, det var nog en blandning av tomhet och förtvivlan. Just dessa dagar när det slås upp i media kan jag fortfarande känna ungefär likadant. Vem som gjorde det får vi nog aldrig veta men jag skulle gärna vilja veta varför.
Jag fick själv se och höra Palme i Örebro på 80-talet. Var med på en ungdomskonferens och Palme skulle tala en av dagarna. Där kommer han in med sina följeslagare, ställer sig i talarstolen, tar fram en stor lunta papper som han lägger ner på talarstolen och börjar ungefär så här: Håller upp luntan så säger han De vill att jag läsa ur den här men det struntar jag i, så kastar han pappren och börjar att tala. Naturligtvis var det välregisserat men vad vi lyssnade.
Har passat på att göra en förmiddagspromenad i solskenet som kom fram mellan molnen nu ska jag passa på att stryka lite kläder innan jag börjar jobba igen.
Puss och kram
Senaste kommentarerna