Har lånat av hyresvärden
Jag kallar den visp
Finns på tekniska magasinet här i Umeå
Den är lätt att sätta på
när skallen har det svårt
¤
Exempelvis när man får invit om migrän
Då är den här vispen guld värd
Rörs på någon gång då och då
och man slappnar av med sina grå
¤
Även för botten – cirkulation
Jag försöker så gott det går
Kanske jag även får tjockare hår
Visst är den fin min hårvispar-maskin

Sverige Canada
Öl godis och ben
Klistrad i soffan
en timme
Sorgsen vi blev
Canada vann över Sverige

Femtiotalets stuk, finns i ett rum, ett skapande.
Nostalgi för mig, från ungdoms år.
Finns i dess spår.

Vindelälven har klippt sitt vinterband, och öppnat upp fåran, för isblockens färd nedströms. Kanske inte i dag, kanske snart eller aldrig. Kanske isen vill gömma sin vithet, smälta samman till en enhet. Vem vet, bara vattnet.

Ursäkta det blev fel bild.

Minns du storasyster, vår gamla leksaksbil och med våra dockor i. Tänk efter, minns du hur roligt vi hade, när vi badade i Storbäcken. Kallt men ändå, frusen och blå. En liten bild av dess barna – år.

En gammal erfaren tant som ja, nå visst ja hur man brännvin ska ta. Ja tordes ju int säg ä så där rätt ut. Ja gjorde iställe en finkännsligare krumilur. Hä skull ju va mer som en hemlighet. Nu vet ju hela vk:bloggen om det. Hä kunn ju val en nyhet.

OLAGLIGT FÖRFARANDE
Vi tror det sitter en tant i inlandet, och dricker sprit. Det kan röra sig om en hembränningsfabrik.

Men syrran, hon sjöng jag för i morse så grant. Det är sant.
– Hade du inte en förkylnings-symtom? Sa hon
– Jåå.. sa jag, jag vart så paff för hä gick över i natt. Men hä va väl för att ja blanne ihop och gurgle me jäst, söckre å vatt´n.

Ja tänkt ja sku försök å sjung på din födelseda, men hä gå kanske int sä bra. Hä vart att ja fick förkylningsbacill iställe. Nu ligg ja under täcke och snyt, jag kan säga jag är dyng – dryg. Halsen är av sandpapper och öra är vakuum ja frys. Kroppen är som en pinn, å hä hjälp int ens å gurgel ve brännvin.

Ja höje – ligen där for den friden.

Host, hä gör ja, spött å fräs. Allmänt sä känn ja mig, som en potät. Å int är ja gift, me nån läkar precis. Gubben kom ve säkringa iställe, som hörde till en spis. Å ja fråga. När ha alvedon börje se ut som en säkring på 16 Amper?

Å du syrran! Du fyll år i morgon – dag, å int kunn jag komma å säga hurra. Nä fy böveln vicket strul, förkylningsvirus är inge kul.

Nu skväle ja oxå, hä rinn uta bara den, se int knappa på tangent – borde än. Ja gå ba på känn, och hoppas bokstävren inte ä bak å vänt. Men! Om du läs de här syster kär, så vet du ja ligg under täcke å snyt å fräs. Svettes i klimakteria, feber, förkylning å gråt. Ja hä ä inget å göra åt.
Egentligen ville ja ba säg, jag är stolt att få ha en syster som dig, å som vän.
GRATTIS SYRRAN.

PS. Hä ä nog bäst å dra täcke över öga, försök å söva. Så kanske jag ändå kunn sjung
en liten trudilutt i moran DS.
 

När gubben fick upp sparken den dagen, så lät jag den torka på altanen. Inte orka jag titta på den mer, den blev så ful och skev. Men efter några timmar och så var jag tvungen ändå att ta väck den, och då hade den krympt i tvätten.

I morse när jag tittade ut låg det packat med is runt om vår bastu. Men nu har den isen försvunnit, och bara på en dag. Nu kan man undra när isblocken kommer farandes.