Ikväll i diktens tiderum (Ordlek)

Bakom knuten stod Knut och knöt knutar på skor. Knutarna ville inte bli knytt, men Knut försökte ändå. En knut knöt Knut färdigt, han hade flera skor kvar att knyta. Knyt nu de andra knutarna sa han till en av de som var oknytt. Knyt den själv din dubbelknut, sa den oknutne som hade oknytts. Knyter du inte knutarna så ska jag göra makrame knut av dig, sa Knut och Knut var ilsken.

Okey då sa oknytt och så knöt han knutar

Råbandsknut.

Fiskarknut.

Vävknut.

Blåknut, och så knöt oknytt en vackrare diamantknut på sig själv. Diamantknuten tittade på Knut och sa. Nu är det färdigknytt!

Nu hade Knut massor av knutar, som Knut inte kunde knyta upp. En knut som han hade knytt själv, och flera andra knutar som var knutna av den som nu kallas för Diamantknuten. Bakom stugknuten försvann en mummlande Knut.

– Jäkla dumknut

Nu är sagan ihopknytt och klar, var Knut gick det vet inte jag.