Just nu svär jag så det ryker! (Del 5)

Nä… hä… da alla försök gick i stöp med min rök, öka på blev i stället lätt som en plätt. Källaren medicinskåpet och hänga upp nyckeln längst uppe vid taknåcken, gick åt helvete. Var det ordet som jag sa? NU SKA JAG SLUTA RÖKA som fick en slags panik och då trillade jag dit. Behövdes det bara det, för att jag skulle ha hela cigarettpaketet i munnen. Storrökare blev jag i stället. Är det så att om man inte får, då blir det bara värre? Känns det igen du rökarskrälle. Ja! Detta namn var tilldelat mig och ingen annan. Så nu tänker jag utöva en taktik, jag ska köpa limpvis av Blend Ultima, och lägga det på min spis då får vi ser hur det blir. En forskning i hur Annevi blir fri namnet rökonist, med en känsla av dödsångest, dessutom kommer Ica och Konsum att öka sin omsättning på köpta cigaretter.

 Är det inte så att kroppen börja ljuga och spå när du första gången tar ett bloss? Ja för den har då lyckats lura mig, och säger. – Slutar du att röka kan du döden möta, du får alla sorters problem, röker du så mår du bättre och bäst är om du har 20 cigaretter än en i munnen. Du ska inte vara tvungen att förnedra dig själv, genom att sluta ha cigarettasken på askkoppen och dessutom är den vacker. Nog vet du väl att rökningen är styrkan i tanken och knoppen. Å… så vill jag bara ha mera.  Vad är jag rädd för egentligen, ja att sluta röka?  Detta är ironin som ligger och pyr i det hela, men kanske är det den som behöver leva i denna gemensamma värld vi har, och inte jag.

Var det inte så när man var tretton år. Stora affischer på skolbussens gulfärgade plåt, Kamel Prince Jon Silver och tala inte om långfilmer med kända skådisar i, vinglas och en cigg i nävan skulle det va. Speciella askfat gyllenfärgat och rart. Oh… tänkte jag, en dag ska jag också bli filmstjärna med långa naglar och munstyckecigarett. Jo pytt… framför spegeln ja… med 20 cigaretter bollmandes mellan mungipan och gulfärgade fingrar, med samtida försök att få vit tandrad, och dålig kondition orkar knappt hålla upp tandborsten, och där är bara några få strån kvar. Nä fy faa..n säger jag.

Var det mitt eget val? Att trycka näsan under de snygga utstuderade affischerna, ja det kan tänkas. – Jovisst var det ditt eget fel, det kan ju också tänkas vara dina föräldrar de kunde kanske inte det här med barnuppfostran. Men vem faa..n ha fått medalj i barnuppfostran, ingen så vitt jag vet och skulle det vara det så är det placebo, bara någon som vill behaga någon annan och annan och annan genom att sy ihop medaljer som liknar guldhalsband.  Var stod ur- samhället på för sida, och vilka var lättas att nå, jo jag så klart plus några miljontals andra ungdomar, och det hände i många generationer före mig, jävla samhällsdebattshykleri. När första cigaretten kom och då menar jag första, sa samhället stopp då? Näppeligen inte kastade de bort den allra första fabriksnya asken, och när den riktigt första knarktabletten kom eller haschet, blev samhället jävligt engagerad då och sa nej? Tog de bort knarket spriten och cigaretten. Nä fy fasen… vilket jävla lögnsamhälle vi lever i. Inte ens saft-maja som kärringa ha bake laggår`n ha däm kunne hämt å dän ä från begynnelsen.

Ja som sagts så blev det kört på ett kick. Blåögd som fa..n var jag i ungdomen och även i dessa dagar, och jag glömde en sak, visst är jag duktig på att skylla ifrån mig på alla andra. Hur än det är så sitter jag här i rökdimman, med värsta tandlossningsproblematik, gick på hela skiten och inbiten rökare jag blev, för ingen jävel kan slita cigaretterna ur munnen min, de sitter som fastklistrade. De skitstövlarna har väl penslat dit superlim på filtret också förstås, och inte ens mina fingrar har tid, de har till uppgift att se till att tändaren finns så inte cigaretterna slocknar.

Modet

Varför röker inte du

Herre gu!

Alla gör det ju…

Men… vad då… är det omodernt?

Har de hittat nått annat, som ska prövas på

Men… för fa..n jag har ju fullt tjå med det här

Modeuppfinningen ja, den kommer och går

sår frön i ungdomens sår

fortsättningsvis i en gammal tår

Endast liemannen som glädjen får

Okey då och de som har turen att inte nås