Sorsele Poesi sällskap har nu fått andra boken klar jag fick den i min brevlåda idag, och jag med spänning började bläddra från första sidan till dess sista blad. Allt eftersom jag läste kom dikterna fram, skämtsamma äventyr likväl som sorg, smärta och städbestyr. Den yngre generationens tankar är samlade i antologin, och konstnärernas eleganta motorik  visas nu som tavlor på bild i boken.

Jag vill slå ett slag för Sorsele Poesi sällskap, för Ni som har kämpat för att få boken klar. Jan, Maria, Carina, Ing-Mari, Olle och Bernt-Erik. Ja som sagts, jag lyfter hatten för er ni har verkligen gjort  ett gediget och vackert sammanflätat arbete.

Måndageftermiddag var jag fotograf, hade tänkt sätta in bilden den dan, men det ville sig inte så istället blir det idag.

Det kanske inte syns så väl genom mitt oputsade fönster, hur snöflingorna virvlade förbi. Blåsten den hjälpte till att ge vind under flingemönstret. Det var närmast lite stormigt de få sekunderna som hastigheten tog vid, och det fick mig som vanligt att skriva en dikt om glömskans vind.

Sot eller snö aska eller tö

Snöflingor på luftburna vingar

famlar efter markens vita täcke

Vill skapa gnistrande snövita vidder

från ljuset av fullmånens sken

¤

Konstnären försöker forma mönstret

med graciösa stora drag

Naturen  vill visa hur det en gång var

den vill inte ge upp

Iaktagaren ser

Förundras över dess tålmodiga målandet

¤

Men ser vi

Vill vi se

Kan vi se

Vill vi vara där

Frågan är

¤

Ser vi dess storslagna vackra

 naturliga penseldragen

som vi alla en gång ville ha

eller ser vi det onaturliga

¤

Betraktarens ansikte förvrids till skräck

och skräms av sin egen glömska