Skoter

Idag var solen i sitt esse, och skoterna stod vid bastuhuset, fick bara en känsla av att starta och köra en liten bit. Jag kan inte köra  eller sitta länge på skotern för ryggen min, men att köra en stund kändes sunt och skönt lite av själslig terapi.

Det drog kallt om öronen fast mössan var på så än är inte solen i vårtecknets spår. Men snart så.

Tänk!  Mycket snart så infinnes istappars mjuka vatttendroppar. Dripp dropp, en naturlig sång av första töandets symfoni där vårvinden finner harmoni i dess ljuvliga luftiga övergång, till sommarkänslans blomsterdoft.

Annevi