Socialministern i VK (lördag den 29/12-2012

 

Han säger i den artikeln

 

LUCK 8

Klart som korvspat!

Alla sjukstugor i glesbygds kommuner är ju näst intill tömda. Och läkarna som skulle ha tjänstgjort här de doktorerna håvar de in till städerna istället. Inte undra på att han uttrycker sig så! "VI HAR INGEN BRIST PÅ LÄKARE". Konstigt att han inte sa, vi har heller inte någon brist på ambulanser, de är väl också ihopdragna och forslade till städerna kan jag tänka.

@jakobina

 

Måste få fråga dig Jakobina. Varför har du bara nio luckor på din adventskalender, dessutom har ju julen varit och det är slut på lucköppningarna.

          Jag har gjort kraftiga besparingar vad det gäller att slösa på papper, min vän. Kunde liksom inte stå emot grupptrycket, det är ju på modet igen. Sjukvårdsindragningarna, sparandet på äldreomsorgen.Kommunerna får lappa med stoppnålar, hålen i budgetsäcken, istället för att köpa nya fräscha. GRUPPTRYCKET DU VET! Så jag vill ju inte vara sämre, därför blev det bara nio lucker.

          OK! Suck….

 

 

 

 

 

 

 

I väntan på ett svar från EU, får bli lucka sju.


 

Valle och Petter sitter i månens sken och talar om det brev som vår ordförande Monika Thelin i Lapplandsupproret har skickat den 29 oktober till EU Patient safety DG health and consumers. Bryssel.

         Tror du pärlorna i rad och nyckeln vi hittade i dag har något samband med brevet hörde jag Valle säga..

 

 

         Ja! Vem vet. Nä… tjhoooooo.. kanske sa Petter.

Det blev tyst, tyst, tyst, och tyst och åter tyst….. ,mer sa de inte. Meen herre ge.. vad mina bröder är fåordiga.

 I alla fall så fick vi brevet per röksignal brevet sänt till oss, men som det är här uppe så går det med snigelfart, vi är tvungna att liksom vänta mellan varven och det beror mycket på åt vilket håll vinden blåser eller om vi har storm den dagen förstås, och då ser jag inga röksignaler alls, eller så kommer brevet flygandes fram på en akkja. Man kan nästan likna det med ambulanserna som har svårt att köra på de snötäckta oigenkänliga vägarna eller helikoptrarna som inte kan starta för ovädret. Allt tar tid för oss här uppe.

Men nu har jag det kompletta brevet i min hand och om ni vill får ni läsa meningarna.

Petition for Review of the Patient Safety in Northern Sweden to the European Commission Directorate-General ´Health- and Consumer Protection

Skrivelse till EU, Sveriges Regerings – och Riksdagsledamöter angående sjukvården i Lapplands inland med hänvisning till patientsäkerheten.

 

 

 Petition for Review of the Patient Safety in NorthernSweden to the European Commission Directorate-General ‘Health-and Consumer Protection.

 Skrivelse till EU och Sveriges regerings – och Riksdagsledamöter angående sjukvården I Lapplands inland, med hänvisning till patientsäkerheten.

 

Åberopande 7 kap. 20§ I PATIENTSÄKERHETSLAGEN(2010:659) ingående I den svenska Hälso – och sjukvårdslagen(1982:763) står att läsa: Målet för Hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, tillgodose patienternas behov av trygghet, vara lättillgänglig, tillgodose patientens behov av kontinuitet, hävdar vi följande:

 

Landstingen klarar inte sin uppgift att ge sjukvård till hela Sveriges befolkning! De omstruktureringar som politiken väljer att göra för att centralisera resurserna, drabbar patientsäkerheten mycket hårt på de övriga orterna. Där resurserna var små redan från början, utarmas de nu.

 

Lappland: 109 702 kvkm = 26,7 % av Sveriges yta (se bifogad karta)

 

Detta är ett upprop från befolkningen i Lappland Sverige tillhörande Norrbottens-och Västerbottens län angående en faktisk nedmontering av sjukvården därstädes och att landstingen i detta arbete dels bryter mot delar i Hälso-och sjukvårdslagen och dels åsidosätter den lagstadgade patientsäkerheten.

 

BAKGRUND

Detta sker i den del av landet, som gjorde industrialismens framgång i Sverige möjlig genom den exploatering som skedde av Lapplands vattenkraft, skog och malm. Denna exploatering fortsätter och ökar i detta område mycket tack vare gamla och nya malmfyndigheter, ny och banbrytande utveckling av turism, träindustri, bioenergi, vindkraft, internetbaserade företag. Hela området karaktäriseras av stora världsomspännande företag t.ex. LKAB, Boliden Mineral, Rymdbolag, men också en stor entreprenörsanda, med ett stort antal mindre företag som även de verkar i en global anda och attraherar investerare från en mängd olika nationer. Detta resulterar i ovanligt många företag på en relativt liten befolkning. Den hela tiden ökande turismen i området, benämnd som Europas sista vildmark har besökare från inte enbart Sverige utan hela den övriga världen.

 

I Lappland har vi också vår ursprungsbefolkning samerna. Dessa lever stora delar av året i väglöst land och rör sig under året med sina renar tvärs över landet, från norska gränsen till kusten. De tillhör en mycket utsatt grupp av vår befolkning, totalt bortglömd av sjukvårdens organisatörer.

 

I dagens läge står detta vidsträckta område (1/4 av Sverige) inför norra Europas största expansion industriellt, med en ökande befolknings-och arbetstillväxt. Under de kommande åren skapas inom bara gruvnäringen 5000 nya arbeten. Detta är ett faktum landstingen inte vill acceptera utan fortsätter med sina neddragningar inom sjukvården, med hänvisning till en i deras ögon nedåtgående befolkningstrend, vilket alltså inte stämmer! I realiteten blir detta ett rent sabotage för den pågående tillväxten och ett hot mot den fast boende befolkningen samt besökande gäster.

Detta innebär att landstingen undantar befolkningen i detta område den i Hälso-och Sjukvårdslagens stadgade rätt till sjukvård, rätten till trygghet, rätten till lättillgänglig sjukvård, kontinuitet i vården samt patientsäkerheten.

Nedan följer en beskrivning av hur olika kommuner i Lappland (gällande även i andra delar av Sverige) drabbas av ojämlik vård och dålig patientsäkerhet.

 

Vi som skriver har mer än 10 000 människor organiserade i olika grupper bakom oss.  Till det kan vi också lägga all sjukvårdspersonal och en stor mängd företagare samt en stor mängd icke organiserade invånare sammanlagt ca 45 000 människor från Kiruna i norr till Dorotea i söder.            

 

 

 

 

 

S W E D I S H   L A P L A N D

                     Swedish Lapland               The municipalities in Swedish Lapland

                                    Blue in north Lapland, red in south Lapland

 

 

The area of Belgium (the white spot) inside the area of Lapland

 

 

 


Situationsbeskrivning, kommuner i norra Lappland

 

Sjukhus:                               N. Lappland: Kiruna, Gällivare,

Sjukhus:                               Norrbotten: Kalix, Piteå

Regionsjukhus:                    S. Sunderbyn: (Norrbotten)

Universitetssjukhus:            Umeå: (Västerbotten)

 

Kiruna (Sveriges rymdhuvudstad) 23 000 inv. + ca 2000 tillresande arbetstagare såsom entreprenörsanställda, forskare, studenter, besökande inom turismen.

Näringar: 

LKAB:3850 anställda. Världens största och modernaste underjordsgruva, djup 1365 m. Högteknologisk mineralkoncern av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och andra industribranscher. Försäljning till europeiska stålverk samt marknader i Nordafrika, Mellanöstern, Sydostasien och USA. LKAB är det företag som drar in mest pengar till stadskassan. Senaste året var vinsten till staten 14,8 miljarder. Företaget skattade 8 miljarder till staten.

SSC (Swedish Space Corporation) Esrange: ca 200 anställda bl.a. forskare från hela världen

IRF (Institutet för rymdfysik): ca 100 anställda, studenter och forskare

Transportbolag (tung trafik bl.a. gruvtransporter) tåg, flyg

Verkstäder o.d.Tunga metallindustrier bl.a. tillverkning av malmvagnar för järnvägstransport

Besöksnäring med bl. a. rymdturism, ICE Hotell; 540 000 kommersiella gästnätter/år, 230 000 dagsbesökare/år, 30 % utländska gäster

Lasarett, affärsrörelser m.m.

 

Kiruna står dessutom under en stor och världsunik omvandling. P.g.a. gruvans expansion måste en stor del av staden flyttas, järnväg, vägar och elledningar ges helt nya dragningar liksom att hus rivs, flyttas och nybyggnationer äger rum.

 

Sjukhuset:

I Kiruna har funnits ett fullvärdigt akutsjukhus. Detta sjukhus har Norrbottens landsting idag reducerat till en förstärkt vårdcentral. Patienterna har från Kiruna centrum numer 120 km till närmaste akutsjukhus i Gällivare. Människor i kommunens utkanter kan först ha 150 – 180 km in till Kiruna sjukhus och därefter ytterligare transport 120 km till närmaste akutsjukhus.

 

Vägsträcka och tidsåtgång:

Kiruna – Gällivare 120 km      (1 Tim 20 min)

Kiruna – Sunderbyn 350 km   ( 4,5 Tim)

Kiruna – Umeå 600 km          (flyg anlitas)

 

2011-09-01 stängdes akutkirurgin vid Kiruna sjukhus, vilket hade till följd att även centraloperation försvann tillika kirurger, operationssköterskor, narkossköterskor -och övrig operationspersonal. Operationssalarna tömdes på sitt innehåll och fördelades mellan sjukhusen i Gällivare och Sunderbyn. Detta tog 2 dagar och inte en skalpell finns kvar på sjukhuset!

Vid Kiruna sjukhus kan man alltså inte längre utföra några som helst akuta eller icke akuta ingrepp!

Enligt landstinget har detta beslut tagits för att garantera patientsäkerheten!

Likaså flyttades även BB från Kiruna till Gällivare 2001 trots att det föds flera Kiruna barn än Gällivare barn! Även detta sades ha med patientsäkerheten att göra.

 

Dialys har utlovats i många år och efter 11 års väntan invigdes den 2012-10-12.

Det som nu står på tur att läggas ner är intensivvårdsavdelningen, bakjouren i kirurgi. Försvinner även detta kommer människoliv att spillas helt i onödan då inte ens stabiliseringar inför transporter kommer att kunna göras.

 

Vi anser att patientsäkerheten och vårdkvaliteten efter 2011-09-01markant har försämrats av följande orsak:

Landstinget har ersatt omhändertagande och vård på plats med långa och osäkra transporter, landsvägstransport med stora olycksrisker samt flygtransport, vilka som regel inte fungerar. Ang. transporter se stycket Transporter nedan.

 

 

Det har från landstinget förvarnats om att vid Kiruna sjukhus kommer även Intensivvårdavdelningen (IVA) och bakjouren i kirurgi att tas bort!

På intensivvårdsavdelningen omhändertar man enl. prioriteringsgrupp 1, bl.a. människor som återupplivats efter hjärtstillestånd och hjärninfarkter, patienter med tilltäppta luftvägar, blödningar med cirkulationssvikt, svårt infekterade patienter med blodförgiftning och chockbild. Dessa patienter behöver direkt fullständig intensivvård med stöd för andning och cirkulation dvs. intubation och respiratorbehandling samt starka mediciner, som narkosläkare kan ordinera. Man köper tid. Detta kan man inte göra på en förstärkt vårdcentral med primärvårdsläkare som ansvarig!

Här vårdas också svårt skadade i väntan på flygtransport, som oftast tar flera timmar.

Utan IVA vid sjukhuset kommer chansen att överleva vid svår sjukdom och traumatillstånd att minska väsentligt.

Patientsäkerhet sätts åt sidan och människoliv kommer att spillas.

 

Transporter:

Kiruna kommun, stort som Uppland och Västmanland tillsammans, ligger vid vägs ände. Här finns 2 ambulanser. I länet finns en ambulanshelikopter, stationerad i Gällivare. Under 2011 kunde den inte komma på anrop eller var kraftigt försenad vid 27 tillfällen (vilket var i det närmaste alla beställda transporter), en mycket opålitlig transportör således. Ulf Haglund som gjorde Riskanalysen på uppdrag av landstinget, uppger i sin rapport att helikoptern finns på plats i Kiruna inom 20 – 30 minuter från beställning. Detta har aldrig inträffat i verkligheten. Det handlar oftast om 3-4 Tim, lika ofta 7-8  timmar eller mer, innan helikoptern är på plats, om den kommer alls. Haglunds riskanalys med bland annat denna felaktiga uppgift, låg till grund för beslutet att lägga ner kirurgin i Kiruna.  Ambulansflygplan finns i Umeå. Tyvärr finns inget långtidsavtal med Kiruna flygplats, vilket medför att den under perioder håller nattstängt.  Även när det gäller statusen på Kiruna flygplats, är ett av landstingsråden i Norrbotten inblandat. Han förordade att Gällivare skulle ha beredskap att öppna flygplatsen nattetid, framför Kiruna.

Verkligheten är att båda orterna är i behov av beredskap dygnet runt.

 

Från Kiruna finns endast en väg ut, E10, en av de farligaste och mest olycksdrabbade vägarna i Sverige. E10 är smal och dåligt underhållen, krokig, backig med få omkörningsmöjligheter och en stor mängd tung trafik. Inom en snar framtid kommer malmtransporter med långtradare (90 ton) från Pajala, att beröra en begränsad del av vägsträckan. Olycksstatistiken är hög. Total avstängning i många timmar har inträffat minst 10 gånger under senaste året.  En gruva med dagbrott nära E10 kommer att sättas igång inom kort. Vid sprängningar måste vägen stängas av för all trafik. Detta kommer att kosta tid samt utgöra ytterligare en risk vid brådskande ambulanstransporter.

Klimatet kan vara av vinterlika förhållanden mer än halva året, med mörker, snö och snörök som gör att sikten är mycket dålig. Vägarna är isiga och hala. Viltstängsel saknas. Riskfaktorerna vid ambulanstransporter är många.

 

Denna nedmontering av Kiruna sjukhus har Norrbottens landsting åstadkommit genom att:

* Bryta ingångna avtal.

* Låta en Uppsalaprofessor, Ulf Haglund göra en risk-och konsekvensanalys på helt    felaktiga grunder och gammal statistik.

* Total avsaknad av dialog.

* Hindrat landstingsledamöter att ta del av andra analyser och förslag m.m. 

 

 

Arjeplog (3114 inv.) 

Arjeplogs kommun ser en fortsatt framtida utveckling av biltestverksamheten, ”Tester i kallt klimat”, turism, mineralutvinning och rennäring. Biltestverksamheten och turismen innebär att befolkningen ökar betydligt utöver de angivna 3114 inv. Biltestverksamheten är en riskverksamhet vad gäller olycksfall. Samma inom turismen.

 I Arjeplog finns en vårdcentral, där landstinget nu lägger ner läkarjour kvällar, nätter och helger. Röntgen flyttas ev. till Arvidsjaurs vårdcentral och den för bl.a. reumatiker så viktiga varmvattenbassängen läggs ner. Dessutom tas 4 obs-platser (akutplatser) bort. I Arjeplog finns en ambulans. Denna får dock inte vara borta från kommunen för lång tid, varför patienten måste byta ambulans i Arvidsjaur för vidare transport till antingen Piteå sjukhus eller Sunderbyn utanför Luleå. Skall patienten tas till Sunderby lasarett kommer det att ske ännu en omlastning i Älvsbyn! En svårt sjuk patient måste alltså åka med tre olika ambulanser med tidsspillan vid varje omlastning! Men vad händer om ambulansen i Arvidsjaur redan är ute på uppdrag? Då måste Arjeplog ambulansen köra hela sträckan och blir alltså borta större delen av dagen/natten. Kvar finns ingen ambulans= ingen trygghet.

I Arjeplog finns igen fast anställd läkare.

 

Vägsträcka och tidsåtgång:

Arjeplog – Arvidsjaur 86 km                             (2 Tim),

Arjeplog – Piteå 231 km                                  (3 Tim +omlastning),

Arjeplog – Sunderbyn 241 km                          (3 Tim 15min + omlastning).

 

Här liksom i övriga kommuner gäller angivna sträckor från centralorten, vilket betyder att vägen till akut sjukvård kan förlängas med 150-200 km för boende utanför tätorten.

 

Arvidsjaur (ca 6500 inv.)

 Ett samhälle med stor framåtanda med satsningar på upplevelsenäringar och handel, basindustri mot energi och miljöteknik, civil och militär testverksamhet, landsbygdsutveckling, satsningar på befintliga och nyetableringar av företag.

Vid vårdcentralen i Arvidsjaur finns endast stafettläkare. Det stora problemet här är att när landstinget drar in läkarjouren i Arjeplog blir det vårdcentralen i Arvidsjaur som utan tillskott av personal och ej heller pengar tar ansvaret för arjeplogsborna. Då läkarbemanningen haltar betänkligt blir situationen ohållbar och människor lever i en stor otrygghet. Ambulansen i denna kommun servar även befolkningen i ovan nämnda Arjeplog, vilket gör att kommunen kan stå utan ambulanstransport stor del av dagen eller natten.

I Arvidsjaur finns ingen fast anställd läkare.

 

Vägsträcka och tidsåtgång:

Arvidsjaur – Piteå 142 km                                (2 Tim),

Arvidsjaur – Sunderbyn 155 km                       (2 Tim 20 min).

 

 

Hospitals and Municipality centers



 


Situationsbeskrivning, kommuner i södra Lappland.

 

Sjukhus: S. Lappland           Lycksele

Sjukhus: Västerbotten:        Skellefteå

Universitetssjukhus:            Umeå

 

Sorsele(2729 inv.)

Nerläggning av akutvårdplatserna vid vårdcentralen.

Väg-och tidsavstånd:

Sorsele – Lycksele 144 km                       (2 Tim)

Sorsele Skellefteå 209 km                        (2,5 Tim)

Sorsele – Umeå 261 km                           ( 3,5 Tim)

 

Malå (3230 inv.)

Ambulansförekomsten är i fara. För närvarande finns en tillfällig lösning där kommunen tvingas sponsra landstinget med kostnaderna för ambulansen.

Väg-och tidsavstånd:

Malå-Lycksele 92 km                                          (1,5 Tim)

Malå-Skellefteå, 124 km                                     ( 2tim)

Malå-Umeå, 201 km,                                          (2,5tim)

 

Dorotea (2862 inv.)

 En kommun med Lapplands sydligaste fjällvärld. En viktig transportled, E45, går genom kommunen, liksom inlandsbanan. Här finns ca 125 företag bl. inom skogsnäring, renskötsel, besöksnäring, industrier t.ex. cellplasttillv., bioenergi, tillv. Av inredn.system till transportfordon, husvagnstill. Solifer Polar.

Vid vårdcentralen i Dorotea har landstinget dragit in akutvårdsplatserna. Ambulansen ska delas med Åsele kommun, vilket innebär att Dorotea kommer att stå utan tillgång till ambulans periodvis.

Väg-och tidsavstånd:

Dorotea-Lycksele, 140 km                                   (2 Tim)

 Dorotea-Umeå, 215 km                                       ( 3tim)

 

Åsele (3007 inv.): Här har landstinget ersatt ambulansen med en IVPA-bil. Denna bil FÅR BARA användas till Prio 1 larm och endast inom kommunens gränser. Här ska man använda sig av Doroteas ambulans 50 km bort. Ambulanstransport till Umeå gör att både Åsele och Dorotea står utan ambulans större delen av dagen!

Väg – och tidsavstånd:

Åsele-Lycksele 89 km                                            (130min),

Åsele-Umeå 163 km                                             (2, 5 Tim)

 



Distances patients in Swedish Lapland have to travel to get medical cure.

 

 

 
   

Tyvärr så fick jag inte fram den kartan som skulle vara här, men den är med i skrivelsen till EU.
 

 

Patientfall

 

1. En gravid kvinna kommer med blödningar och buksmärtor till Kiruna sjukhus. Hon skickades med taxi till Gällivare sjukhus (120 km) eftersom man inte ville ha Kirunaambulansen borta i 3,5 tim. Barnet föddes med kejsarsnitt, men behövde specialistvård vid Universitetssjukhuset i Umeå. Då flygplatsen i Gällivare var stängd sändes kvinnan med sitt nyföda barn tillbaks till Kiruna (120 km) för att där invänta ambulansflyg från Umeå för att genast återvända till Umeå med barnet. Barnet avled vid framkomsten till Umeå.

 

2. En gravid kvinna kommer till akuten på Kiruna sjukhus. Förlossningen har börjat och man inser två saker; kvinnan hinner inte till BB i Gällivare; barnet ligger i säte därför kallar man på flygtransport till universitetssjukhuset i Umeå. P.g.a. utdragen förlossning med syrebrist för barnet avled även detta barn. Hade kirurgin funnits kvar på sjukhuset i Kiruna hade detta barn överlevt genom akut kejsarsnitt på plats i Kiruna.

 

3. I början av 2012 var Kiruna flygplats stängd nattetid, något ett landstingsråd låg bakom då han förordade Gällivare, som den flygplatsen att hålla dygnet runt öppet! En relativt ung patient behövde transporteras akut. Vädret omöjliggjorde helikoptertransport. Ambulansflyg enda möjligheten men flygplatsen var stängd. En sköterska vägrade acceptera att patienten inte skulle nå den vårdnivå som krävdes. Tillsammans med SOS Alarm lyckades hon genom sitt engagemang och civilkurage medverka till att öppna den ”icke-öppningsbara” flygplatsen och patienten kom under specialistvård.

4. En person kommer in till Kiruna sjukhus med blödning i ett av kroppens största blodkärl. Patienter av detta slag måste till universitetssjukhuset i Umeå. Flygtransport beställdes 01.30. Flygplatsen stängd. Den här gången tar man polisen till hjälp, som kör och hämtar en flygledare i dennes hem! Patienten avreser kl. 09.00, vid liv, tack vare intensivvården vid Kiruna sjukhus.

 

5. En flicka 1,5 år kom in till primärvården i Kiruna med svåra andningsproblem p.g.a. en infektionsrelaterad astma med snabbt följande svåra andningsproblem. Situationen blev mycket akut och ambulanshelikopter beställdes. Den kunde inte lyfta p.g.a. dåligt väder. Flickan blev allt sämre och flyttades till intensivvårdsavdelningen vid sjukhuset, där hon fick intensivvårdsbehandling av en barnläkare som råkade finnas på plats samt narkosläkare och sköterska. För att kunna transportera patienter med luftvägsproblem måste en narkosläkare eller narkossköterska följa med för att vid behov kunna intubera patienten. I samband med stängningen av kirurgin i Kiruna 2011tog man bort narkossköterska i beredskap, vilket innebär att det bara finns en person med denna kompetens i aktiv tjänst. Narkosläkaren ringde till Gällivare sjukhus och bad dem sända en narkosläkare-eller sköterska med ambulans för att hämta flickan i Kiruna. Han får beskedet att de inte har möjlighet att skicka personal på en 240 km lång resa!

 

6. Detta hände inom Åsele kommun. En kvinna bröt benet kl. 03 på natten, men med makens hjälp tog hon sig till sängen. Hon hade ont men tillhör den kategorin människor som ”biter ihop” och inte klagar i onödan. Kl. 12 ringde maken till vårdcentralen 2 km bort och bad att ”Akutbilen” skulle hjälpa henne dit. De kunde inte göra det eftersom ett benbrott inte räknas som ett prio1-fall. Det fanns inte heller någon ambulans tillgänglig. Till slut kom en taxi med bår.  Kvinnan hade ett komplicerat benbrott!

 

7. Åsele. En man drabbades av hjärnblödning. Då detta räknas som prio1-fall kom ”akutbilen” efter 5 min till patienten. Eftersom akutbilen inte får transportera patienter larmades även en ambulans. Denna kom från Vilhelmina, 70 km bort för att transportera patienten 200 m till vårdcentralen. Till vårdcentralen larmades ambulanshelikoptern från Lycksele, 90 km bort.

 

8. Åsele. Två flyktingpojkar hamnade i ett ångesttillstånd och började hyperventilera, något som, om man inte får stopp på det, leder till medvetslöshet. Personalen vid boendet ringde SOS Alarm men fick veta att det var ett prio2-larm, vilket innebar att det var ambulansen från Dorotea, 50 km bort som måste rycka ut – inte akutbilen 500 m bort. Situationen för ett av barnen försämrades, vilket ställde personalen i en svår situation i väntan på ambulansens ankomst. Däremot hade personalen på akutbilen kunskap att hjälpa barnen, men de fick alltså inte rycka ut enl. bestämmelser från landstinget!

 

 

9. Kvinna med andningsbesvär ringer 1177. Lång väntan i kö. 1177 vet ej vilken sjukstuga som har jour. Åker ner till Dorotea sjukstugan där jourmottagningen är stängd sedan den 1/2.

 

10. Ett barn (11 år) misstänks ha blindtarmsinflammation. Ringer 1177 som hänvisar till Dorotea Sjukstuga, men där finns inte längre några akutvårdsplatser.  Vilhelmina Sjukstuga, 70 km bort, har fullt och kan inte ta emot henne. Föräldrarna körde då själva till Strömsund, 190 km, för att träffa läkare. Hur kan en jour ha fullt?

 

11. En man i Borgafjäll (120 km norr om Dorotea) behöver hjälp. Ringer 1177 som upplyser att helikoptern inte kan starta kvällar och nätter. Fick ingen information om hur han skulle hitta till en vårdcentral, ifall han skulle behöva köra själv.  Han började ändå köra den enda väg som leder från Borgafjäll. Efter halv sträckan mot Dorotea mötte han ambulansen som tog honom till sjukstugan i Vilhelmina, där han erhöll en remiss till Lycksele lasarett, där han lades in för vård. Patientsäkert?

Ekonomiskt? Ambulansen har för denna utryckning kört V-mina-Dorotea-mot Borgafjäll- Dorotea-Vilhelmina-Lycksele-Vilhelmina: 70+60+60+70+120+120 = 500 km

 

12. Kvinna sökte hjälp för ett skadat öga. Vid kontakt med 1177 visste de inte vem som hade jour. Kom efter lång tid fram till att det var Vilhelmina Sjukstuga, som hade jouren. Hennes man skjutsade henne till sjukstugan där ingen läkare fanns på plats. Efter en halvtimma dök han dock upp.

 

13. Man med kraftig huvudvärk blev transporterad till Dorotea Sjukstuga. Läkare ansåg att han hade högt blodtryck. Blev hemskickad med beskedet att hämta ut medicin dagen efter. Vid hemkomsten svimmade mannen 3 gånger. Fortfarande yr och med huvudvärk. Efter telekontakt med Vilhelmina Sjukstuga fick han tid till 21.30 samma dag. Fick remiss till Lycksele Lasarett av läkaren i Vilhelmina men ingen ambulans fanns att tillgå, istället anlitades taxi. Efter undersökning i Lycksele befanns ha fått en stroke. 5 timmar mellan första kontakt med 1177 till vård är katastrofalt vid stroke.

 

14. En man, boendes i en by 20 km utanför Dorotea, som i alla år fått dropp en gång i månaden och då fått vård i Dorotea får nu åka till NUS (Norrlands Universitetssjukhus)i Umeå för denna behandling.

 

15. En man (80 år) med diabetes fick lågt blodsocker. Han ringde 1177 där en endast engelskspråkig person svarade. Denne telefonist skickade mannen till en automatisk telefonsvarare som gav olika knappval. Mannen klarade inte av detta system med knapptryckande. Resultat: Ingen vård. Patienttrygghet?

 

16. En man som behövde få ett sår rengjort ringde 1177. Det dröjde 25 min innan han fick svar. Damen som svarade satt i Värmland och visste inte vem som hade jour.

 

17. En man på ett äldreboende i Dorotea fick mycket slem i lungorna och i andningsvägarna. Han behövde slemsugas, men ingen sådan utrustning fanns att tillgå på boendet. Mannen kvävdes till döds. Hade akutvårdsavdelningen funnits kvar vid sjukstugan i Dorotea skulle mannen ha räddats till livet.

 

 

 I detta vidsträckta område, där det är långt till läkare och ambulanser dras in drabbas befolkningen av ytterligare restriktioner vad gäller användande av hjärtstartare. Restriktioner som säger att i tätorter får Räddningstjänsten inte rycka ut och sätta igång hjärt-lungräddning med hjälp av hjärtstartare. Detta är förbehållet sjukvården. I Stockholm t.ex. utrustas och larmas olika kategorier förutom sjukvården med hjärtstartare. Procenten livräddade människor har stigit markant.

 

Här har tagits upp endast ett fåtal patientfall från denna vidsträckta del av Sverige. Listan skulle kunna göras mycket längre, då den här typen av patientsäkerhetsfall sker dagligen. Vi ser även bland dessa berättelser att larmnumret 1177 fungerar mycket dåligt och ställer ofta till med stor förvirring. Vidare kan nämnas att ambulansernas körningar blir onödigt långa och för samhället kostsamma samtidigt som patienternas säkerhet och vårdkvalitet sätts på spel genom långa väntetider, onödigt långa transporter med flera omlastningar. Dessa fall ger en liten inblick i vad som sker i den svenska sjukvården år 2012.

 

 

Sammanfattning


Sverige försöker nu anpassa den offentliga sektorn gentemot vad de ekonomiska direktiven från EU säger. Vad som är viktigt att belysa i det sammanhanget, är vad som är så speciellt med våra förhållanden och som medför ökade kostnader och som skiljer sig vad gäller patientsäkerhet jämfört med Mellaneuropa. Det gäller då:

 

Avstånden; Med EU:s mått mätt och avstånden mellan sjukhusen i Mellaneuropa, är det kanske bättre att slå ihop små verksamheter till en större och de kan åberopa patientsäkerheten som verklig anledning. De har inte våra enorma avstånd att slåss emot. Att slå samman här, skapar istället stora risker för just patientsäkerheten. Avstånden i Lappland är alltså avsevärda. De ovan nämnda orterna har alla ett avstånd på 250km till 350 km till sjukhus. En ambulansfärd där tidsåtgången är angiven till exempelvis 1h 20 m beräknas enl. utredningen ”Utmaningen” gjord av Norrbottens läns landsting ta 3-4 timmar i anspråk. I denna beräkning tar man då hänsyn till vägars dåliga beskaffenhet, hinder av varierat slag och väderförhållanden

Vad gäller avstånd lever vi i två olika världar, Lappland vs Bryssel!

 

Klimatet: I Mellaneuropa är vintern kort. Där berörs man i mycket mindre grad av svårigheter i samband med transporter p.g.a. snö, halka, mörker, kyla osv. Här har vi vinterförhållanden under ca 8 av årets 12 månader. Se bif. foton Detta innebär att ambulanshelikoptrar har problem att flyga under den perioden. Se bil. om helikoptertransporter. Att transportera med vägambulans innebär stora risker för patientsäkerheten, när det gäller dessa faktorer.

 

Vägnätet: vägnätet i Mellaneuropa går ej att jämföra med de vägar vi reser på i Lappland. Vägarna är smala (vintertid när två långtradare möts tar sidospeglarna i varandra), krokiga (maxhastighet utesluten), gropiga (smärtsamt och obekvämt för patienten, arbetssvårigheter för sjukvårdaren), undermålig snöröjning.

 

Vilt: älg och ren är mycket vanligt förekommande längs vägarna. Viltstängsel saknas.

 

 

Mänskligt lidande

Landstingens nedläggningsbeslut innebär stor oro och otrygghet för såväl inlandets människor, fast boende ca 45 000 ST såsom besökare då Lapplands inland flerdubblar sitt invånarantal periodvis under året. Förutom oro och otrygghet löper människor stor risk att inte hinna i tid till sjukhus eller drabbas av förvärrat lidande och men för livet (stroke-och infarktpatienter) p.g.a. transportproblem.  Målet för hälso-och sjukvården: En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen gäller inte längre de inlandsboende, som betalar samma landstingsskatt som de vid kusterna boende.

 

 

Utvecklingsförutsättningar

Denna nedmontering av sjukvården i inlandet saboterar också förutsättningarna för en utveckling av all den företagsamhet som råder i vårt stora område.  I Sverige idag är det den norra delen av landet som expandera. Det är här jobben finns. Tidningarna är fulla av jobbannonser.

Redan etablerade företag börjar få problem med arbetsbemanningen. Biltestarna i t.ex. Arjeplog hotar flytta sin verksamhet till annat land, där akut sjukvård finns att tillgå. En katastrof för Arjeplog! Esrange utanför Kiruna, dit forskare från hela världen kommer är ett annat exempel. USA sänder inte sina forskare dit längre eftersom det inte finns akuta operationsmöjligheter vid sjukhuset i Kiruna.

LKAB expanderar kraftigt med bl.a. en ny huvudnivå på 1365m, en investering på 12,4 miljarder Skr samt tre nya gruvor. Med ca 5000 nya arbetstillfällen under de närmaste åren är landstingets i praktiken nedlagda Kiruna sjukhus ett rent sabotage mot samhällsutvecklingen. Vem vågar flytta till Kiruna? Vem vågar bo kvar?

 

Samhällsekonomi

 

Arbetstagare förlorar arbetstid på långa resor för ”småsaker” som tidigare behandlats på orten. Arbetsgivaren förlorar arbetskraft, ett dagsverke inom produktionen.

 

Miljö

Det privata bilåkandet ökar dramatiskt, då allmänna kommunikationer sällan kan nyttjas i den mån de finns!

 

==========

 

 

Vi ser redan hur patientsäkerheten försämrats. Hur det skulle bli i en framtid där intensivvård och akutplatser läggs ner vågar man inte tänka på.

Vad vi efterfrågar är en bassjukvård på plats, där medicin, kirurgi, intensivvård och akutplatser finns. Finns det en basverksamhet, skapar det förutsättningar att ge de svårast sjuka och skadade akutsjukvård, bland annat i väntan på transport, som alltid dröjer flera timmar, oavsett vad landstinget väljer att beskriva om väntetid på helikopter. Helikopterplatta vid sjukhuset i Kiruna är bra men då bör helikoptern vara placerad vid denna sista utpost!

 

Avstånden i Lappland är avsevärda. De ovan nämnda orterna har alla ett avstånd på 250km till 350 km till sjukhus. En ambulansfärd tar 3-4 timmar.



The weathersituation in Swedish Lapland in the month of may!

Road E 10


A street in the town


 

 

The childrens playground


 

 

 

Bilaga 1: Transporter

Bonusbilaga: Sagan om Åseles akutbil

 

T R A N S P O R T E R

Transporter med ambulanshelikopter till och från Kiruna.

Fakta: Patienter från Kiruna har nu för tiden 120 km till närmaste akutsjukhus i Gällivare. I Gällivare är ambulanshelikoptern stationerad. För akuta transporter är den helikoptern det första alternativet. Om den kan komma eller inte till Kiruna beror på följande:

1.    1. Vädret  2. och om helikoptern är disponibel.


Detta betyder att inte heller kan en helikopterplatta intill sjukhuset bli en garanti vag gäller transport av patienter till andra sjukhus. Problemet i Kiruna har aldrig varit att finna en plats att landa på. Det stora problemet är att få helikoptern i luften i Gällivare p.g.a. dåligt väder eller andra orsaker. När helikoptern inte kan komma till sjukhuset i Kiruna är enda lösningen den, att larma ambulansflygplanet från Umeå, 600 km bort. Om den är disponibel.

Slutsatsen blir att det är mycket viktigt att allvarligt sjuka skadade kan tas om hand vid sjukhuset i Kiruna.

Vid sjukhuset har man under en tid, 2010-12-07 till 2012-01-21, dokumenterat försenade och inställda luftburna transporter, vilket visas i följande lista:

Försenade och inställda akuta lufttransporter.

Helikopter= Hkp

2010-12-07 Hkp. Kunde inte flyga pga dåligt väder

2010-12-08 Hkp.kommer med pat till Kiruna. Ambulansen är i Abisko    och behöver hjälp -för mörkt att flyga

2010-12-26 Hkp. Kan inte flyga pga dåligt väder

2011-01-01 Hkp. Kan ej flyga pga dåligt väder beställning görs 08.30

       10.00 kontakt med Umeå Ambulansflyg som omdirigeras

       Kommer iväg ca 13.00

2011-01-17 Hkp. Kan ej flyga dåligt väder 6-7 tim. fördröjning till S-byn

2011-01-21 Hkp.fördröjd pga trafikolycka i Piteå trsp. beställd 10.00

       Besked 15.30 pat. iväg 16.30

2011-01-28 Trafikolycka söder om Svappavaara. Hkp. på väg till Umeå

        Hkp från Lycksele=90 min. fördröjning

2011-02-13 Hkp. Kan ej flyga pga dåligt väder. Amb.flyg har förbrukat sina flygtimmar. Beställning 03.00. Kan flyga 13.00.

 

2011-03-04 Hkp. beställd 15.00.Transport kom iväg 18.30

 

  

 

 

2011-03-11 Hkp-kan ej flyga pga dåligt väder vid kusten. Kontakt med  amb.flyg/hkp,  09.30. Pat får åka vägambulans till Gve. I väntan på bättre  väder för hkp.Transport till S-byn.

2011-03-17 Hkp. kan ej flyga pga dåligt väder/för många flygtimmar och att hkp. ev.   kan bli stående i S-byn. Beställning görs 23.15. Pat.kommer iväg med ambulans 01.40

2011-04-01 Hkp. kan ej flyga pga dåligt väder/mörkt.

 

2011-04-08 Trsp. till S-byn beställd 11.00. Besked om omprioritering kommer 15.00 (sämre pat. från Gve) Amb.flyg kommer ca 15.00

 

2011-04-30 Hkp. trasig-kan ej komma till Björkliden.

2011-05-06 Hkp.från Tromsö tar pat. till Riksgränsen. Pat sedan till Gve.

2011-08-03 Hkp. upptagen ambulans från Kiruna larmas.

2011-08-23 Hkp. från Lycksele (olycka i Kirunafjällen)

2011-09-21 Hkp.kunde inte komma.

2011-09-22 Hkp.kan ej flyga pga dimma

2011-11-26 Hkp.kan ej flyga pga dåligt väder. Vägambulans från Gve. Beställning 16.00 ambulans kom 18.30

2011-12-16 Hkp.kan ej komma pga vädret. Vägambulans från Gve. Med narkospersonal.

2011-12-23 Hkp.kan ej flyga pga dåligt väder. Vägambulans till S-byn

2012-01-10 Hkp kan ej flyga pga dåligt väder. Flp stängd!

Trsp.beställd ca 22.30 pat kom iväg ca 02.00 med flygambulans efter frivillig insats av flygledare.

 

2012-01-16 Mycket försenad transport

2012-01-21 Hkp. Kan ej flyga pga dåligt väder. Flp. stängd. Återigen frivillig insats av flygledareTrsp. Beställd 02.30 pat lämnar avdelningen ca 08.30

.

2012-01-21 Hkp kan ej flyga pga dåligt väder. Pat transporteras med vägambulans till Sunderbyn

2012-02-04 Hkp beställd 13.30. Besked 14.30 om att den inte kommer pga att bränslet har frusit. Ambulansflyget har slut på flygtimmar. Transp avgår 19.40 med flygambulans.

 

 

 



Sagan om Åseles akutbil

Den bil landstinget leasat för ändamålet var en liten grå Golf. Denna typ av ”akutbil, som alltså inte är någon egentlig akutbil enligt definitionen, är bemannad dygnet runt årets alla dagar av en sjuksköterska och en förare. Den rings ut vid Prio 1-larm via SOS-alarm samtidigt som ambulans. Personalen kan påbörja behandling, men får ej transportera till sjukstuga eller sjukhus. ”Akutbilen” tjänstgör bara inom kommunens gränser. 

Hur bra blev det med denna akutbil? Efter ungefär en vecka, i början av februari och det var mycket kallt ute, hände den första allvarliga incidenten. En kvinna hittades medvetslös i snön. Den lilla Golfen kom och man konstaterade att kvinnan måste åtminstone komma in i värmen tills ambulansen kom. Enda sättet var att öppna bagageluckan och få in så mycket som möjligt av henne dit och försöka hålla henne varm.  Mot alla odds överlevde kvinnan.

Det blev alltså inte alls bra med den lilla bilen, utan den byttes ut till en grå Golf Kombi, även den leasad. Denna kallades för den ordinarie akutbilen. Inte heller den fick transportera patienter! Vi minns kvinnan i snön. Här kommer en annan händelse:

 Kort efter den första incidenten var en kvinna inblandad i en bilolycka 150 meter från sjukstugan. Akutbilen och Räddningstjänsten var snabbt på plats, men förvirring uppstod över vem som hade det medicinska befälet tills ambulansen skulle anlända. Tillsammans stabiliserade de i alla fall nacken på henne och stoppade om henne med en filt. Den skadade föredrog att sitta kvar i sin egen bil, eftersom situationen hade kunnat förvärras av en förflyttning. För att kunna arbeta med den skadade var man tvungen att ha bildörrarna öppna så att kylan späddes på med korsdrag. I 45 minuter satt hon alltså 150 meter från sjukstugan och frös så kroppen skakade. Hur var det med ambitionen, jag citerade ovan?

Nej, det blev inte bra med kombin heller, och nu förhandlades det fram en tredje bil, den s.k. förstärkta akutbilen också den leasad. Det här är en Volkswagen Multivan mindre modell, fyrhjulsdriven. Den har integrerat journal-och kartsystem, är utrustad med hjärtstartare med möjlighet att skicka EKG, samma läkemedel som finns i ambulanser, utrustning för att intubera och administrera syrgas, fixationsutrustning s.k. scoopbår, en vanlig bår, utrustning för initial omhändertagande av barn, förlossning och brännskador. Utrustningen är alltså densamma som i en ambulans. Vad är då skillnaden? Den här bilen får transportera patienter, men inte vårda dem under färd! Den får inte föra blåljus och måste anpassa sig till rådande hastighetsbestämmelser. Detta beror på att den inte är klassad som utryckningsfordon.

 Äntligen hade man också fattat att man rört sig med en felaktig benämning på bilarna ifråga. Från och med denna heter det IVPA-bil, ändå envisas landstinget med att kalla den akutbil, vilket alltså inte stämmer med definitionen. IVPA-bilens färg är svart. Osökt får det mig att tänka på andra svarta bilar av en viss kategori.

 

 

 Undertecknas: Monika Thelin, Lycksele

                           Oskar Karlsson, Arvidsjaur

                           Lars-Åke Mukka, Kiruna

                           Sven Hällerstrand, Arjeplog

                           Anitha Westerlund, Åsele

                           Annevi Linder, Sorsele

                           Urban Larsson, Dorotea

                          Simon Landin Norsjö/Malå

Representanter för de olika kommungrupperna i Lapplandsupproret.

Denna skrivelse är också skriven på engelska.

 

hälsningar @jakobina

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tittut! Lucka nr 6

Hej på er där ute!

Nu lackar det mot jul och ett nytt år är på väg, och vi vill ge en hälsning till er alla med den här bilden från vårt lilla hem på fjälltoppen. Hoppas ni ser näven bakom fjällen, den symbolicerar "LAPPLANDSUPPRORET" En stark, knuten och envis hand som kommer  att försöka kämpa för vår välfärd  här i vårt inre land. Vi är stolta för att få vara medlemmar och få föra fram dess namn.

 

@jakobina, Valle, Petter, och Joschua.

 

 

 

Och jag själv skickar till er ALLA en dikt som jag har skrivit.

 

 JULVIRKAT

 

På ett ögonblick

jag ser

den lek som snöflingor ger

En virvlande dans

en dans från ingenstans

vars omfamnande tag

belyses i

skira snöflingors sal

 

Snöflingor

Snöflingor

Så vackra ni är

Med mönster av

sirlig karaktär

 

Från ljusets sken

glitter av

vackra siluetter

den väcker harmoni

i den skimrande filosofin

Att få finnas till

i ett lufthav av sigill

 

Snöflingor

Snöflingor

Ni visar era mönster

Dansar för mig

utanför mitt fönster

Som balettdansösers

förtrollande vals

ni landar så mjukt

bland skog och mark

 

Från månens sken

jag ler och ser

Att ni är så många fler

kristaller

 

Snöflingor

Snöflingor

så vackra ni är

med mönster av

sirlig karaktär

 

@Annevi

 

 

 //Torvkåtan och grunderna till dockorna är gjorda av mig, och kläden är sydda av Margareta Grahn från Ammarnäs.//

 

 

 

 

 

 

Vår ordförande Monika Thelin (Lapplandsupproret) åkte till Sveriges regering igår

 

Och Valle & Jag vi ska sjunga Luciasången.

 

LAPPLANDSUPPRORET

 

Monika vår ordförande

från ljusblå klara fjällen

talar om kriser

i fattiga Sverige

//:Då i vårt jule rum

Jobbar hon natten lång

Monika Monika://

 

För länens orter

Hon vill så kämpa

Alla hon värnar om

Vill få det rätta

// :Se på vår Monika

Stark och med trösten står

Monika Monika://

 

 

Skrifter blir färdiga

Inslagna och klara

Häftad och klarlagda

för folkets talan

 //Rör ej vår rikedom

Lapplands fägring

Som vi försvarar

Och ni försvagat//

 

Monika vår ordförande

Från ljusblå klara fjällen

talar om kriser

I fattiga Sverige

//: Reste  till staden

Skred så till verket

Lämnade över

Skrifter med stämpel://

 

Då i vårt jule rum

Jobbar hon natten lång

Hm..hm… hm.. h…

 

 

 

@jakobina & Valle

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill påminna Vänsterpartisterna om inlandsbaneturne här i sommar.

Från Jokkmokk till Vilhelmina åkte ni Vänsterpartister med inlandsbanan och propagerade om bättre vård i länen bland annat. Vad ser jag och läser NU i Västerbottens Kuriren (12/12 2012)!

har Maria Grip (V) i dagarna röstat MED landstingsstyrelsen S och MP, om de diskuterade indragningarna i vårt län. LANDSTINGET har förvärrat och gjort det väldigt komplicerat för oss i kommunerna och NI VÄNSTERPARTISTER RÖSTAR MED.

 

Era NAMNUNDERSKRIFTER som ni så snällt skrev under på er inlandsbane turné, och som JAG FICK AV ER VID SORSELE JÄRNVÄGSSTATION. DE HAR JAG HÄR!

ÄR INTE DE GILTIGA LÄNGRE?  

 

Ni som har skrivit under och som skulle stötta oss i vår kamp.

Jonas Sjöstedt                        (Partiledare inom Vänsterpartiet.)

Birgitta Sevefjord                   (Oppositions landstingsrådet i Vänsterpartiet)

Lena Olsson                           (Justitie utskottet Vänsterpartiet.)    

Marianne Eriksson                 (EU- Parlamentariker Vänsterpartiet.)

 

 

 @annevi

 

 

Kvinnojouren

JULEFRID! Inte hos de som oftast blir förtryckta i vardagen, med fysisk eller psykisk misshandel.

Jag har länge tillbaks funderat över Kvinnojouren i Storuman, just för att jag ser läser och hör hur kvinnor/tjejer blir behandlade av männen. Givetvis finns det kvinnor som misshandlar sina män också, men just i kommunerna här i vårt inland tror jag endast det finns kvinnojour än så länge, och om det skulle finnas en gemensam jourgrupp för kvinnor/män så skulle jag mer än gärna stötta den gruppen. Jag tycker också att de som arbetar ideellt med dessa problem är kämpar i verklighetens kaos och som verkligen ger sitt allt för att dag som natt finnas till för de drabbade. 

Så jag kontaktade för några veckor sedan en av de som jag känner sedan länge tillbaks och som ideellt jobbar just med de här problemen, och jag vill på mitt lilla sätt hjälpa till att få fram och marknadsföra kvinnojouren i min blogg. Det får bli lucka 4 i @jakobinas adventskalender.

 

LUCKA 4


KVINNOJOUREN I STORUMAN är en ideell förening och opolitisk obunden, den bildades 2004 och är medlem i ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige).

”Tystnadsplikt och inga journaler blir skrivna, du är anonym och blir inte registrerad. "Vi lyssnar och tror på dig" kan jag läsa i broschyrerna som de skickar ut i sin marknadsföring. De har även föreläsningar och kurser runt om i kommunerna och bildar gemenskap med andra grupper.

Deras telefonnummer är 070 – 567 67 99 och sök adressen är www.kjour.se där kan ni gå in och läsa mer om deras verksamhet om ni är intresserad. Plus deras mailadress som är [email protected].

 

@annevi

 

 

 

(Klasskillnaden) @jakobinas 4:ans hörna.

 

 

 

Vilken härlig känsla det var när Valle äntrade den stora snöhögen, om ni bara visste. Inte trodde jag han skulle komma för att stanna. Igår satt vi tillsammans i kåtan vid den sprakande elden och samtalade om politiken, jag hade mycket att berätta för min lillebror, och det hade han med så det blev väldigt sent i går kväll. MEN VAD GJORDE DET!

Nu på morgonen så har vi tagit fasta på Valles brev som han läste upp igår kväll till ljuset av kristallen och elden. Det får bli adventsluckan nr 3.

 

 

 

Lucka 3

Politiken har många nackdelar som ertappas i den atmosfär, som lägger personregistren åt sidan. Den stoltheten som bidrar i mänskligheternas kroppar ansvarar inte för den demokrati som vi allra mest vill ha. Den går inte på den grenen som gäller för alla.

Förhandla med den så kallade starke för den svages rätt, och makten synes likt den kallhamrade majestäten som ej gav vika i ett krigssamhälle där bönder dräptes och vars stål ljöd.

Historiens piska viner över folket även i dagens samhälle, men ger sig till känna i en modernare betraktelse. Här i Sverige att snabbt tillägga. Ehuru de rika blir rikare men fattigare i anden, och tappar kontrollen som samhällsutövare. Nordliga egenskaper tar överhand, och skillnaden förankras i en förenad kamp mot hyckleri och dålig samhällsordning.

Ingen människa kan leva i fattigdom och inte se den överhet som lägger höjderna mot ett imperialistiskt samhälle, vars de gömda fattiga ej får sina rättmätiga fägringar. Rikets högsta män värdesätter inte de fattiges hem och skönjer istället sina egna räkenskaper.

Slut på meddelandet.

 

Vilket konstigt brev, förstår ingenting men Valle fick det i ansiktet av den vind som blåste där han gick på kal fjället. Konstiga tider!

@jakobina & Valle