”Fullmäktigebeslut granskas i Vilhelmina”

… lyder rubriken till en artikel i VK 27/11, och redan här blir det fel (dock är det oftast några andra som sätter rubriken, det är jag medveten om), eftersom ”Granskningen” inte sker i Vilhelmina utan i Umeå, av Förvaltningsrätten. Rubriken ger sken av att det är personen på bilden (Jag) som granskar beslutet. Ganska lustigt. Givetvis skulle det stått ”Fullmäktigebeslut i Vilhelmina granskas”.

Bildtexten går också käpprätt emot innehållet, det framstår som jag är före detta PA-medlem. Och Bergsten står som PA-företrädare. Totalt fel, men det kanske inte är Jan Johansson som skrivit bildtexten heller? En missnöjets apostel som jag ser det ändå som ett medvetet misskrediterande av Åsa Össbo, som en före detta. Lägg här till den klassiska kvinnoförminskningen i skrivningen av samma journalist (VK 16/10) då jag skulle uttryckt ”att det känns fel att släppa in en partilös person i kommunens högsta politiska ledning” (min kursivering). När jag i talarstolen sa: ”Det är fel…”

Jan Johansson skriver att jag ”menar att det var ett olagligt beslut att utse” Bergsten till andre vice ordförande i KS. Det är snarare så att jag vill se en prövning av detta beslut. Jag personligen kan inte avgöra om det är olagligt. Att skriva i denna fas att jag ”menar… att det var… olagligt” är att göra mig till en potentiell haverist om beslutet utfaller på annat sätt.

En annan anmärkningsvärd tolkning från Johansson är att ”Enligt henne har det bland annat noterats sex i stället för fem ledamöter i KSAU”. Här förstår Johansson inte vad han läser, jag skriver i min överklagan att det i protokollet inte framgår vem som ställs mot vem, vilket det inte råder något tvivel om i videoupptagningen, att jag ställde en annan person mot Bengt Bergsten. Det är detta jag vill markera: att protokollet är fel, och går på ordförandes upprepade fråga (som om han inte hört vad jag yrkade i talarstolen) om någon ställs mot någon annan, vilken jag också besvarade från min plats i bänkarna. Att jag sedan valde en socialdemokrat som jag visste inte skulle ställa upp var ett sätt att i största mån respektera majoritetens nomineringar.

Huvudpoängen är jävs-frågan utifrån aspekten att det handlar om en partilös person som inte svarar för någon annan än sig själv, som väljs in i kommunens högsta politiska ledning genom ett förfarande där han 1) röstar på sig själv; 2) räknar rösterna (som justeringsperson nominerad av S) och 3) justerar också protokollet som 4) innehåller ett flertal felaktigheter just i detta ärende. En ren cirkus.

Det finns ljud- och bildupptagning på detta och det hävdas från majoriteten (= de som bestämmer uttalandet av Vilhelmina kommuns svar till Förvaltningsrätten) att detta inte kan beaktas vid en granskning. Visst, om reglerna är sådana – jättebra. Det är precis som om en brottsutredning inte skulle använda sig av övervakningskamerorna som är uppsatta. Vad ska vi med dess upptagningar till? För att allmänheten ska kunna ta del av detta, ja. Men också som stöd för justeringar av protokollet.

Det kanske är helt ”rätt” som det står i artikeln att ”Socialdemokraterna har lämnat in ett yttrande till Förvaltningsdomstolen”. Jan Johansson skulle kanske tagit med Vänstern också. Men formellt sett, om han visste vad ha skrev om, skulle han skrivit ”Vilhelmina kommun”. Det framstår i artikeln att det i yttrandet till domstolen/rätten har skrivits att ”det är ett spel för galleriet” det stämmer inte heller, en slarvig skrivning möjligen på grund av att Johansson tror att det är (S) som har skrivit yttrandet. Utan yttrandet är snarare mycket formellt, utan några sådana påhopp. Det ingår inte i yttrandet utan måste vara uttalat från en socialdemokratisk politiker. Längre ner i artikeln framgår att det är Åke Nilsons uttalanden, där han sedan menar att ”hade de rätt skulle alla valfullmäktige i hela Sverige vara olagliga”. 

Poängen i min överklagan är att pröva lagligheten i att en nominerad person, som inte tillhör något parti, gagnas på ett synnerligen positivt sätt när han erhåller en maktposition i ledande ställning utan ansvar inför något parti eller väljare. Principiellt vill jag att förvaltningsrätten prövar om en sådan partilös person är jävig om ett fullmäktigebeslut rör honom själv. Det rör INTE alla valfullmäktige i Sverige. Utan rör alla politiska vildar som röstar på sig själva i egen sak.

Här måste vi stanna upp en stund och rentav sätta en statsvetare och kommunalrättsprofessor på ärendet. Det valfullmäktige som genomfördes i Vilhelmina den 15/10 är unikt (förvisso jämförbart med Umeå där en vilde bildade en oppositionskoalition för att ges plats i en nämnd), för de väljer in en person i högsta ledningen. En privatperson som i allt han företar sig gör det i eget intresse. Är detta framtidens politiska norm? För mig är det upplösningen av en demokrati som bygger på partiväsendet, där du först väljer parti och sen kryssar du den du vill ska företräda partiet. När upphörde den grundsynen? Bara socialdemokraterna i Vilhelmina vet.

Problemet för Vilhelminas del är att det nu finns (det har ju inte vunnit laga kraft än eftersom det är överklagat) en person som inte svarar gentemot någon annan än sig själv i en hög och ansvarsfull position (2e vice ordf i Ks) som exempelvis har inflytande i personalärenden. Detta är vi många som ser allvarligt på. Ska den som går in som långtidsvikarie för kommunalrådet Åke Nilsson vara partilös? Det låter helt barockt.

Jag hoppas att det Lennart Holmlund skrev i en VK-blogg den 19 november om att ”Vallagarna måste ses över” blir verklighet. Lämnar en företrädare ett parti frånträder hen sitt uppdrag. Självklart blir då att en partilös politisk vilde inte heller röstas in till några förtroendemannauppdrag och framför allt inte till ledande ansvarsfulla poster.

Vad socialdemokraterna i Vilhelmina tycker om Holmlunds skrivning vore intressant att höra.

Avslutningsvis. ”VK har sökt Åsa Össbo för en kommentar, men har inte lyckats nå henne.” Det låter som ett stort bemödande och att jag hållit mig undan. Faktum är att Jan Johansson ringde en gång under min arbetstid, anger på telefonsvararen endast sitt namn och nummer, ingen tidning eller ärende, och att jag ska ringa upp.