Allting hänger samman (i samhällsekonomin)

I regnets spår känns det som om sommaren börjar gå mot sitt slut, åtminstone i fjällen. Trots att det är mitt i sommaren känns det att vi går snart mot höst och tiden då skolorna öppnar sina portar för ett nytt läsår. Ja, inte alla skolor. Inte de byskolor som väldigt hastigt och mindre lustigt fick stänga ned sina verksamheter i Vilhelmina kommun. Och även på andra håll i landet. Nedläggning av byskolor är en trend i Sverige (se karta work in progress), på tvärs mot vad som sker i övriga delar av Europa där det verkar vara småskalighet som eftersträvas.

En fråga som malt i mitt huvud sedan i maj då en ”utredning” författad av en utbildningsstrateg på Region Västerbotten som föreslog en avveckling av en av landets få fjällskolor – Dikanäs skola – är: ska en regionstrateg verkligen föreslå avveckling av by- och fjällskolor? Är det så en Region – som har ansvar för ”utveckling” – ska arbeta? Mot bakgrund av att det nära nog samtidigt var dags för olika instanser att lämna in remissyttrande om den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västerbottens LÄN.

Lyckligtvis hade Lycksele kommuns politiker så pass mycket omdöme att de stod emot de förslag på förändrad skolstruktur (=nedläggning av byskolorna) som samme strateg lade fram tidigare under våren. De ansåg att byskolorna var avgörande för en levande landsbygd och lokal utveckling.

Men återigen – är det så en Region ska arbeta? Med stuprörsekonomi och centralisering framför holistiskt samhällsekonomiskt utvecklingsstrategiskt arbete?

Vad betyder en byskola?

I Kramfors kommun bildade Docksta skolan efter hot om nedläggning en friskola. Nu efter några år byggs skolan ut på grund av elevtillströmningen.

Vad kan en fjällskola betyda?

Det uttalades vid senaste fullmäktige av Vilhelminas nuvarande utbildningsnämndsordförande att ”det flyttar inte in några barnfamiljer till Dikanäs bara för att det finns en skola där”. Vi måste, som en lärare på skolan påpekade, vända på fråga: ”Vilka skulle flyttat till Dikanäs om det inte fanns en skola?” Och vilka skulle kunna bo kvar? När de fått barn? Om det inte finns en skola? Vid ett möte i Dikanäs angående bland annat skolan framkom många olika perspektiv, däribland det faktum att flera av de som nu är föräldrar har erfarenheter av att behöva bo på annan ort för grundskoleplikten, något de kommer att se till inte händer deras egna barn. Om en vidare beredning av skolans framtid görs måste deras berättelser och erfarenheter givetvis vägas in.

En fjällskola är en skola som ligger på ett avstånd även från inlandet. Samiskt språk, samhälle och kultur är en självklarhet och ett mycket tungt vägande skäl för att samtliga fjällskolor ska finnas kvar – det är Sveriges ansvar mot urfolket, det ska finnas möjlighet att bo i året runt-området för fjällrenskötseln i lika hög grad som i vinterområdet, samt i området för skogsrenskötseln. Fjällskolan och fjällförskolan har dessutom en hög kompetens när det gäller samisk språkundervisning. Det finns knappast skolor som motsvarar det i Vilhelmina, utan snarare på norsk sida.

Hur ska utvecklingsarbete kunna bedrivas i kommunen och regionen om ett av dess mest expansiva områden får försämrad grundläggande samhällsservice? Så till den grad att alla de företagare som har barn måste flytta. Det är mycket märkligt att Regionens personal kan föreslå något liknande i en utredning som i övrigt fallerar på många fler punkter med en rad faktafel samt brist på perspektiv nödvändiga för dess (stuprörs)fokus på utbildning(sekonomi) men i synnerhet – likvärdig utbildning.

Men åter till utvecklingsperspektivet (eftersom barnrättsperspektivet inte fått hamna i fokus i någon utredning än). Ska Regionen och kommunen skicka upp säsongarbetare till fjälldalarna för turistsäsongen? Vilka ska ta hand om de gamla på äldreboendet? Eller ska de gamla tvingas ner till tätorten? Frågetecknen är många.

Nu stundar ett tillfälle för kommunerna att lämna sina synpunkter på utredningen likvärdig skola. Många i fjällen hoppas att de även ser vår tillvaros framtid som en del av kommunens.

Allting hänger samman.