Resor till och från vården: Diskriminerad i Dikanäs

Skulle kunnat skriva något i stil med ’Sömnlös i Seattle’ men istället blev det ’Diskriminerad i Dikanäs’.

Region Västerbotten proklamerar god och nära vård på sin hemsida och såhär beskrivs den:

”Sjukvårdssystemet i Sverige är på väg att förändras i grunden. Syftet med omställningen till en god och nära vård är att stärka och tydliggöra patientens ställning, främja integritet, självbestämmande och delaktighet.

Målet är att skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad och nära vård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus ska flyttas från sjukdom och behandling till hälsofrämjande och förebyggande insatser nära invånarna.”

Det låter bra, men vad är det de missar här? När målet är att ”skapa kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad och nära vård på lika villkor för hela befolkningen” då måste nog logistiken också betänkas. I Dikanäs har vi visserligen fortfarande kvar vår DSK – tack och lov! Men. Ofta blir vi när vi söker vård remitterade vidare och tandläkaren ligger på annan ort.

Vad får jag idag när jag ska åka till Lycksele för röntgen eller behandling? För mig som bor i Dikanäs är det 18 mil enkel väg. De senaste åren har jag inte fått något alls för den resan som omfattar 33 mil och åtminstone 4 timmars körning. En hel arbetsdag går åt för detta. Ingen ersättning för förlorat arbetstid. I reseersättning får jag för de 7 milen som kvarstår under 200 kr i egenavgift. Dvs 130 kr. Förra gången jag var till Lycksele fick jag just 130 kr som om de inte trodde jag skulle hem också. Remarkabelt. Se regelverket för sjukresor.

Egenavgiften för en enkelresa är alltså 200 kr, det betyder att du (oklart om de räknar med 18,5 kr/milen) får inget för en resa på 10,5 – vilket är det exakta avståndet mellan Dikanäs och Vilhelmina. Först vid 11 mil får du 3:50 kr. Däremot när du har erlagt 2400 kr i egenavgift under 12 månader (det blir 6 stycken tandläkarbesök i Vilhelmina) då slipper du egenavgiften på dina resterande resor under den perioden. Remarkabelt igen och INTE jämlik vård var än du bor i länet – det visar sig att om du bor just 10,5 mil från din vårdinstans är du som mest diskriminerad av detta system. FÖRSLAG: när det gäller barnvård bör ingen egenavgift utgå. Tänk för h*****e på att föräldern måste ta ledigt från jobbet!!! Och kanske en stegvis eller individanpassad egenavgift beroende på om du bor just på detta avstånd.

Betänk sedan om jag som förälder måste åka med ett tandläkaroroligt barn säg fem gånger Dikanäs och Vilhelmina t o r – under vintern (vilket jag menar är jobbigare än under vår/sommar/höst. Det är 21 mil och tar åtminstone 4 timmar (varav tre timmar är körning). Här måste jag ta ledigt från jobbet (förlora 50% av inkomsten om jag tar ut VAB) och får givetvis inget för dessa resor. Detta är oacceptabelt. Tänk också på miljökostnaden då det är åtminstone 20 barn uppe i fjälldalen som har samma behov (och så har vi en fjälldal till). För kollektivtrafik blir det ju inte tal då den enda möjlighet vi har är att åka ner kl. 6.40 från Dikanäs, ta ett tandläkarbesök vid ankomsten 8.30 för att sedan gå och dra till 11.20 och vara hemma 13.00 (6 h 20 min!), alternativt åka ner kl. 14.00, försöka hinna med tandläkarbesök från 15.40 och hinna till bussen 16.35 (vilket torde vara omöjligt) och vara hemma 18.05. Då skulle jag (enligt regelverket) få 227 kr för varje enkelresa (inte för att det hände mig den gång jag faktiskt valde det alternativet) men troligen skulle jag då bli än mer ansträngd plus att barnet måste missa skolan. Visst verkar det vara cirkus?

FÖRSLAG: Dikanäs hade tidigare (way back) ett rum i hyreshuset för tandläkarmottagning. Idag kommer ibland en tandhygienist till Sagagården. Varför kan inte Regionen ordna en tandläkarbuss/mobil mottagning som likt mammografibussen kan stanna till vid olika tidpunkter på olika orter/nodbyar dit alla vi som är i behov av tandläkeri kan komma? Tänk vilken besparing på samhällsekonomi, miljömässigt och – med tanke på våra vägar – fysisk påfrestning.

Det vore att utveckla vården till god, nära och jämlik för HELA regionen. Så – regionpolitiker – ta och gör något med dessa förslag och visa att ni menar något med raderna ovan om ”kostnadseffektiv, lättillgänglig, samordnad och nära vård på lika villkor för hela befolkningen”.

Annars är det är nog dags att en riktig glesbygdsbo blir invald i regionfullmäktige för de som sitter där nu verkar då mest bo i närheten till en ”god, nära och jämlik vård”. Det gör inte jag och många fler med mig.