Uppdrag Gransknings avslöjande program förra veckan om romernas kåkstad mitt i Malmö rörde upp känslor. Hur är det möjligt att lagen inte ska kunna avhysa ockupanter, oavsett nationalitet, från privat mark? Olovliga bosättningar omfattas inte av allemansrätten och är olagliga enligt brottsbalken, eftersom det är fråga om egenmäktigt förfarande. Men äganderätten är grundlagssäkrad och svensk lag ska gälla i Sverige. Den som bryter mot den ska straffas.

Det är inte acceptabelt att någon, oavsett vem, bor utan tillstånd på annans mark eller flyttar in i någons sommarstuga utan lov. Reportaget visar på en anmärkningsvärd passivitet från myndigheternas sida. Vi har en grundlagsskyddad äganderätt i Sverige och myndigheterna är skyldiga att se till att den brottsliga handlingen upphör. Myndigheternas oförmåga att hjälpa till hör inte hemma i en rättsstat.

Nu har emellertid en rättslig härdsmälta inträffat, Moment 22 råder och de politiskt ansvariga står totalt handfallna liksom ordningsmakten, som passivt ser på när lag och ordning kränks. Bilden av ett Sverige som inte klarar av att upprätthålla lag och ordning blir allt tydligare. Det märks t ex i det växande antalet ‘no-go-zoner’ för ambulans, brandkår och polis.I vissa områden gäller inte svensk lag längre utan gäng och religiösa extremister har tagit över.

Också flyktingmottagandet håller på att haverera. Regler och lagar sätts ur spel när myndigheterna gör undantag från gällande ordning. Tusentals migranter anländer nu hit varje vecka, men många av dem vägrar att söka asyl här. Därmed har varken Migrationsverk eller kommun något ansvar för dem. De är ”illegala invandrare” enligt våra lagar och de internationella förordningar och europeiska konventioner vi lyder under. Men stat och kommun åsidosätter nu befintliga lagar och regler, polisen säger att man inte ska stirra sig blind på lagar och SJ ägnar sig åt flyktingsmuggling. De kräver varken biljett eller ID av de migranter som är på väg till Finland.

Migrationsverkets statistik visar att av de 625 920 personer som sökte asyl i EU 2014, var bara 29,5 % från Syrien, Afghanistan och Irak. Statistiken visar också att från januari t o m augusti 2014 sökte 15 177 personer från Syrien asyl i Sverige. Under motsvarande period i år har endast 9 932 syrier sökt asyl här, en minskning med hela 35 %. Mycket anmärkningsvärt! Under samma mätperioder har asylsökande från Etiopien däremot ökat med ofattbara 140 %, 127 % från Afghanistan, 127 % från Kosovo, 82 % från Ukraina, 41 % från Albanien och 38 % från Mongoliet från januari till augusti 2015.

Statistik över septembers migrantströmmar blir en intressant läsning. Vilka är alla dessa migranter? Varför kommer de hit? Varifrån kommer de? Varför strömmar de i sådana mängder till Europa just nu? Hur får de ihop pengar till resorna? Varför kommer de om de inte är krigsflyktingar? Vilka av dem borde avvisas redan vid gränsen för att de saknar asylskäl? Varför gör Sverige inte det? Det skulle spara stora resurser ifråga om pengar, personal, boenden m m. Hur kommer det sig att de politiskt ansvariga tar sig rätten att bryta mot de lagar och förordningar som gäller för transitflyktingar? Och varför får vi inte se de verkliga kostnaderna för invandringen?

Det är transitlandet som utfärdar transitvisa och ser till att det finns inresetillstånd och biljetter till landet en transitflykting tänker fly till. Den senaste tiden har Sverige struntat i att registrera alla de migranter som skickats vidare till Finland utan biljetter och förmodligen också utan inresetillstånd till Finland. Detta är ett brott mot Dublinförordningen. Hur kan inrikesminister Andes Ygeman (S) förneka/strunta både i Dublinförordningen och i kraven i FN:s flyktingkonvention? Brist på kunskap? Rädsla att agera eller för mainstream-medias kritik? Eller har Ygeman kopplat ur hjärnan och låtit hjärtat ta över i likhet med Jonas Sjöstedt (V)?

Oavsett orsak är det oacceptabelt av Ygeman och övriga makthavare att försätta landet och oss medborgare i dagens kaotiska situation. Regler, lagar och förordningar är till för att skapa stabilitet och trygghet och för att skydda oss medborgare. Dessvärre tycks de styrande ha låtit hjärtat ta över utan tanke på konsekvenserna. Kaffe och gosedjur i all ära men känslor löser inga problem och skapar varken boenden, arbetstillfällen eller välfärd.