Den socialdemokratiska regeringen började omkring 1970 att inse att det krävdes medgörliga tjänstemän för att förvandla samhället till en mer radikal socialistisk stat. Det innebar att personer som utsågs till höga ämbeten främst valdes utifrån politiska värderingar/partibok och inte utifrån integritet eller yrkeskompetens. Många i den politiska kretsen ser det numera som en belöning för politiska tjänster, lyhördhet och följsamhet att bli utnämnd t ex till generaldirektör.

Idag är det därför inte ovanligt att höga ämbetsmän och generaldirektörer saknar nödvändig fackkunskap och relevant yrkeserfarenhet från den verksamhet de tillsatts att leda. På senare tid har skandalerna duggat tätt och avslöjat politiskt tillsatta myndighetschefer som saknat rätt kompetens och kurage nog för att stå emot politiska påtryckningar.

Transportstyrelsen f d generaldirektör, Maria Ågren, blev en ’rikskändis’ för att hon brutit mot gällande lagstiftning genom att ’outsourca’ hemliga uppgifter från Transportstyrelsen. Dessa uppgifter hamnade därför hos icke säkerhetsprövade IT-tekniker utomlands. Omfattningen av den skada detta tillfogat Sverige och svenska individer vet man fortfarande inte. Ågren avskedades från Transportstyrelsen och fick ett tämligen blygsamt och omdiskuterat strafföreläggande. Regeringen med Löfven i spetsen försökte mörka hela historien. Inte ens Riksdagen informerades men journalister grävde upp den och svenska folket fick ännu ett bevis på regeringens brist på ledarskap.

Ett svenskt företag fick av Fortifikationsverket uppdraget att digitalisera ritningar över svenska försvarsanläggningar. Det svenska företaget ’outsourcade’ i sin tur uppdraget till ett kinesiskt företag, som därigenom fick information om 2 400 militära skyddsobjekt. Ritningar över flottiljer, flottbaser, kaserner och andra försvarsanläggningar ingick i den information som hamnade i kinesiska, obehöriga händer. Upprörande!

Mikael Sjöberg, kusin till Göran Persson, f d generaldirektör för Migrationsverket och nu generaldirektör för Arbetsförmedlingen, har också hamnat i blåsväder. Dagens Industri avslöjade nämligen för en tid sedan att Sjöberg låtit sig bjudas på en midsommarfest och en kräftskiva av Micael Mathsson, grundare av Gaia och även Sjöbergs coach. Mathssons företag ska därefter ha fakturerat AF 114 miljoner för konsulttjänster, vilka köptes i strid med gällande regler. Att resultatet av dessa tjänster inte stod i någon rimlig relation till det begränsade resultat de gav gjorde inte saken bättre.  Just nu diskuteras f ö vilket belopp Sjöberg ska förmånsbeskattas för när det gäller den direktionsbil med privatchaufför som han nyttjar varje dag till och från bostaden (Expressen 13/10).

Också Ekobrottsmyndigheten har haft interna problem. Dess f d generaldirektör, Eva Håkansson, förstod inte verksamheten hon var satt att leda. Det ledde till stor frustration hos de anställda. Med tanke på att Håkansson är socionom verkar det långsökt att utnämna henne till chef för Ekobrottsmyndigheten. Till skillnad från t ex Eliasson valde hon i våras att lämna jobbet. Och vad hände då? Hon blev istället generaldirektör för Datainspektionen. Socionom är tydligen en mycket gångbar utbildning för den som vill bli generaldirektör, speciellt när man inte behöver kunna något om den verksamhet som myndigheten ifråga bedriver.

Skatteverkets f d generaldirektör, Ingemar Hansson, avskedades i februari i år. ”Uppdrag granskning” avslöjade förra året att han och Skatteverkets dåvarande överdirektör, Helena Dyrssen, försökt varna en tidigare arbetskamrat, f d kabinettssekreterare Frank Belfrage, om att han granskades av journalister för misstänkt skatteflykt. I februari i år avslöjade Svt att Hansson agerat ombud åt sin särbo i en tvist om en skuld på 30 000 kronor till ett arkitektkontor. Detta var oförenligt med hans roll som generaldirektör. Men detta har inte hindrat att han fortsatt att leda Skatteverket i väntan på att regeringen utser en ersättare. Nu är ersättaren utnämnd och det blir Pensionsmyndighetens nuvarande generaldirektör Katrin Westling Palm. Misstänker att Hansson får en ny topptjänst istället för att hamna på den s k Elefantkyrkogården.

Migrationsverkets f d generaldirektör Anders Danielsson, är en annan ’recyclad’ statstjänsteman, som väckt irritation för att han tagit sig friheten att göra politiska uttalanden som inte anstår en statstjänare. Danielsson raljerade t ex över människors oro för flyktingkrisen och indirekt över regeringens beslut att skärpa asylpolitiken. Han påminde mer om ”en aktivist med svajig verklighetsförankring” än en generaldirektör (Anna Dahlberg, Expressen).  De politiker och tjänstemän i regeringskansliet som retat sig på hans soloutspel sägs ha andats ut när han lämnade Migrationsverket för att bli generalsekreterare för Röda Korset. Nu lämnar han också Röda Korset eftersom regeringen utnämnt honom till landshövding i Västra Götaland. Kommer länsborna där att ”låta Anders vara Anders”? Och kommer aktivisten i honom att försöka få länsborna där att öppna sina hjärtan och ta emot fler migranter?

På Sjöfartsverket har generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl huserat och tillåtit häpnadsväckande lagbrott. Sjöfartsverket skrev 2012 utan tillstånd från Riksdagen kontrakt med ett italienskt företag på 7 sjöhelikoptrar till ett värde av nästan en miljard kronor. Vid kommunikationen mellan parterna användes privata hotmail-konton där Sjöfartsverket, i brev som inte diariefördes, talade om ”handslag”. Vid upphandlingen ställdes så snäva och specifika krav att endast det italienska företaget (som f ö är indraget i ett flertal omfattande polisutredningar gällande mutbrott) klarade av att uppfylla kraven. ”Uppdrag Granskning” kontaktade Zetterdahl för en intervju, men hon vägrade medverka p g a den pågående utredningen av skandalen, som naturligtvis intresserade Riksdagen, Konkurrensverket, Revisionsverket m fl myndigheter.

Avtalen tålde inte offentlighetens ljus. Zetterdahl undertecknade därför enskilda avtal som slog fast att medarbetaren inte får ”på något sätt misskreditera Sjöfartsverket eller anställda vid myndigheten” när anställningen avslutats.  Medarbetaren måste också lova att hålla avtalet hemligt. Man häpnar! Denna stinkande miljardaffär, med en väv av oegentligheter, bedrägeri och lögner, visar att man på statliga myndigheter tillåter avancerad korruption och att inget ansvar utkrävs av den nu avgångna generaldirektören. Undra på att allmänhetens förtroende för myndigheter och dess ledningar urholkats!

Grunden för vårt konstitutionella system är att folkvalda och politiskt tillsatta personer kompletteras med opartiska tjänstemän och chefer som genomför vad politikerna beslutat. Att myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning och kampanjer och att makthavare brister i ansvar och transparens är en mycket oroväckande utveckling. Myndighetschefer som själva väljer vilka lagar och regler som ska följas är helt oacceptabelt. Varför är regeringen så tyst om detta? Tog de inte till sig av den hårda kritiken de fick för den usla hanteringen av Transportstyrelsens IT-haveri?