Allsköns funderingar om politik

”How dare you?”

Hédi Fried, överlevare från Förintelsen, träffade förra året partiledaren Ulf Kristersson (M), som då lovade henne att aldrig samarbeta med SD. Vid den tidpunkten planerade de fyra allianspartierna att bilda en ny alliansregering efter valet 2018. De fyras gäng, liksom den övr 7-klövern, var då också fast beslutna att aaaaaaaaldrig samtala eller samarbeta med SD. Major Björklund t ex hade lovat sina barn att SD aaaaaaaldrig skulle få något politiskt inflytande och kappvändaren Annie Lööf lovade att hellre äta upp sin högra sko än att bli stödhjul åt såssarna. Nu har dock M tänkt om och då är såssarna inte sena att utnyttja situationen och hävda att ”M sviker offren för förintelsen, de beblandar sig med ondskan.

Alla 7-klöverns partier samverkar regelbundet med SD i riksdagsutskotten. S har t ex tillsammans med SD stoppat borgerlig skattepolitik och M och KD fick igenom sin budget tack vare SD. Redan i somras träffades Busch Thor och Åkesson under en lunch ihop för att diskutera politik och nyligen träffades Kristersson och Åkesson för att prata om samverkan i frågor där M och SD ligger nära varandra. Om man ska lyckas befria Sverige från dagens JÖKbo, gäller det att i god tid före nästa val få till ett trovärdigt regeringsalternativ. Så nu har M tänkt om och då är S snabba att utnyttja situationen och påpeka att ”moderaterna sviker offren för förintelsen, de beblandar sig med ondskan.”

Godhetsklanen reagerade och de rödgröna partiledarna agerade omedelbart. Amanda Lind, kultur- och demokratiminister (mp), påstod att M nu tappat sin ”sista smula av anständighet” då de nu kan tänka sig att samarbeta med ”ett auktoritärt parti”. Omdömeslöst! Hon behöver sannerligen ”utvecklingstid”. Värst i klassen var förstås Löfven, som hysteriskt gick ut och talade om ”brunblått” samarbete som får honom att tänka på nazism. Vilket lågvattenmärke! Hans upprörda uttalanden avslöjade med önskvärd tydlighet att såssarna inte längre har någon anständighet kvar:

-Så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord. Historiens dom kommer att bli hård.

Löfvens uppgift som partiledare är bl a att kritisera oppositionen, men han ska akta sig för att avslöja att han saknar heder i kroppen. Jag förstår att såssarna är desperata, eftersom SD i färska  opinionsmätningar nu är lika stora som S, men Förintelsen får inte användas som ett inrikespolitiskt vapen. Det är klart under en statsministers nivå att koppla ihop Kristersson med Förintelsen.

Löfven tydliggör än en gång sin oförmåga till självkritik och självinsikt. Såssarna har mycket ”brunt” i sin garderob när det gäller nazismen. Tack vare omfattande handelsavtal med Tyskland kunde Sverige löpande leverera svensk järnmalm till den tyska krigsindustrin. Betalningen gjordes i guld som sägs ha kommit direkt från nazisternas koncentrationsläger. Dessutom kunde svenskar och tyskar utan problem arbeta i varandras länder under kriget. Som ett resultat av att vi tjänade pengar på att handla med tyskarna under andra världskriget, ville Winston Churchill ”jämna Sverige med marken”.

Andra lik i såssarnas rymliga garderob är Rasbiologiska institutet och de tvångssteriliseringar som utfördes för att hindra att ”de sämsta” inom den svenska rasen att skaffa barn. Tvångssteriliseringarna beviljades av Socialstyrelsens socialpsykiatriska nämnd, som hade kända riksdagskvinnor från S och C som ledamöter. ”Så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord! Historiens dom kommer att bli hård”. Löfvens ’brunsmetning’, rasistanklagelser och skambeläggning av andra partier saknar både anständighet och trovärdighet. Att kasta sten i glashus är inget framgångskoncept.

Också regimtrogna Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski kommenterar moderatledarens svek från tidigare löftet att han ”aldrig, aldrig kommer att gå med på något samröre med SD”. Wolodarski verkar helt oförstående inför att ett parti kan behöva ändra inställning och taktik, när ett lands politiska situation dramatiskt förändras. Se bara på hur Lööf nu samarbetar med såssarna och hur Löfven genomför mer borgerlig politik än t o m Alliansen gjorde på sin tid!

Som ett brev på posten efter Kristerssons kaffeträff med Åkesson tvingades Kristersson avsäga sig uppdraget som prisutdelare av det pris som festfixaren Micael Bindefeldts Stiftelse till minne av Förintelsen varje år delar ut. Kristersson och Bindefeldt är kompisar och frotterade sig med varandra t ex på Bindefeldts stora och omskrivna födelsedagsfest i Tel Aviv tidigare i höst. Men den vänskapen vägde lätt när Stiftelsens styrelse med ett antal kända aktivister fick råda. I främsta ledet där hittar vi vänsteraktivisten/extremisten Daniel Pohl, VD och chefredaktör för vänsterextremistiska Stiftelsen Expo, som inte lyft ett finger för att belysa judarnas svåra situation i dagens Sverige, och DN:s Wolodarski. Dessa aktivister väljer nu att utnyttja Stiftelsen för sina privata politiska syften. Genom att degradera Förintelsen till politik och Kristersson till svikare försöker de vinna politiska poänger. I DN 8 dec ställde Wolodarski i en ledare följ fråga till Kristersson:

-Kära Kristersson, känns det verkligen bra med SD?

Som av en händelse går Wolodarskis styrelsekollega, vänsterextremisten Pohl samma dag ut och kräver följ:

Dags för Kristersson att bekänna färg.

Hur kunde Bindefeldt gå med på att hans kompis Kristersson tvingades avsäga sig uppdraget att dela ut Stiftelsens pris? Med sådana kompisar behöver Kristersson sannerligen inga fiender och förföljda judar i Sverige kan uppenbarligen inte räkna med vänsterextremistiska Expos stöd. Sanslöst och oanständigt! Bindefeldts varumärke kommer hädanefter att förknippas med vänsteraktivister. Hur hedrar det minnet av Förintelsens offer och hur uppfyller det syftet med Stiftelsen?

Sist men inte minst har såssarna inte gjort upp med antisemitismen i sitt parti. Malmö är snart tömt på judar, men S i Malmö riskerar att förlora många muslimska röster om de skulle ta itu med antisemitismen. Eftersom partiets ’ideologi’ numera endast tycks vara att erövra makten och att behålla den, är det viktigare att säkra den muslimska valboskapens röster än att motarbeta antisemitism. Såssar som Ilmar Repalu, Hillevi Larsson och SSU i Malmö har jobbat hårt för att se till att antisemitismen frodas och Löfven har inte lyft ett finger för att motverka detta.

Så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord. Historiens dom kommer att bli hård”.

Läs också https://uvell.se/2019/12/13/lumpet-bindefeldt/

26 kommentarer

  1. Fredrik

    Tycker du borde fundera på hur du formulerar dig i dina inlägg och vilken ton du bidrar med till i samhällsdebatten i din blogg. Jag personligen har svårt att ta debattörer seriöst som förlöjligar andra och använder en rent osmaklig ton i retoriken. Men jag är väl för gammal för att förstå detta antar jag.

    • arbetare

      Du menar alltså att samtliga partiledare utom Åkesson inte förtjänar att tas seriöst ?
      Åsas ton i sina bloggar är ju betydligt mildare och ljusår sakligare än exempelvis Löfvens eller Amanda Linds utspel media .

  2. Jonsson

    Ja, vi fortsatte handel och export med Tyskland även efter dagen D. Långt efter. Trots hård kritik även från USA. Detta vet till exempel äldre VK, att berätta. Så det var ingen hemlighet, på den tiden.
    Löfven får lägga av med sitt svammel. Och uppdatera sig!
    Märkligt att journalister på de stora drakarna är så okunniga!
    Amanda Lind – är det inte hon som ska ordna museet till minne av förintelsen? Det är rätt märkligt också att ett möte om förintelsen; ska gå av stapeln i Sverige, av alla länder!
    Hillevi Larsson, det är väl damen som stoltserade med kartan där Israel var raderat. Fortfarande aktiv i S? Illa, jag mår illa!

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Journalister idag måste arbeta snabbt. Det ger liten el ingen tid till efterforskning.
      Jag håller med dig betr Linds roll och om det märkliga i att ett möte om Förintelsen ska äga rum i Sverige, där det blir att svårare för judar att leva.
      Ja, Larsson är fortfarande riksdagsledamot för S. Delar ditt illamående!

    • Brorson

      Jag tycker att Amanda Lind ska ta itu med minnesmärket över en av de värsta rättsskandalerna i Sveriges historia, de s.k. trolldomsprocesserna 1674 – 1675 med centrum i Härnösand, där denna lilla rätt-tyckare var kommunalråd under förra mandatperioden. Det var under Linds tid som kommunalråd, som Agneta Nyholm-Winkqvist bok ”Där mörker möter ljus”, kom ut och frågan om ett minnesmärke över de 40 avrättade kvinnorna i staden väcktes Men förslaget tystades ner på samma sätt, som denna skamfläck i stadens historia har tystats ner under snart 360 är. Att 40 kvinnor mördades på order av stadens högsta ämbetsmän, vars namn i stället har gått till historien som föredömen lyser med sin totala frånvaro i stadens skrivna historia. Förnekandets strategi har hela tiden varit ”Det hände på andra platser, men inte här”.

      Det är den s.k. Härnösands-andan. Det var inte slut med rättsövergreppen i Härnösand efter slutet för häxprocesserna. Allt har tystats ner, men har kommit i skymundan för skandaler i de större Norrlands-städerna. Lind är ett utmärkt exempel på denna förljugenhet. Hon har lagt sig i kulturpolitiken i Sölvesborg, och har pekat finger åt den kinesiska regeringen för fängslandet av den svensk-kinesiske bokförläggaren Gui Mihhaj.

      Och ska nu fixa ett museum över förintelsen av judar i Nazityskland, utan att säga ett ord om den värsta antisemiten i svensk politik: MP:s grundare Per Gahrton. Som utan att blinka förespråkade en Mellanöstern-politik, som utan tvivel skulle leda till förintelse av de israeliska judarna. Han stödde även Saddam Hussein, genom att agera ”mänsklig sköld” i Irak mitt under FN:s bojkott mot landet. Som utrikespolitisk talesperson för ett parti, som länge var totalt ointresserat av internationell storpolitik, kunde Gahrton härja fritt i MP med sin antisemitiska och anti-israeliska agenda.

      Det spiller naturligtvis också över på det andra regeringspartiet, som har sin egen smutsiga antisemitiska byk i både Uppsala och Malmö att ta itu med. .

      • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

        Måste erkänna att jag trots att jag kommer fr Höga Kusten skam till sägandes inte hört talas om denna fruktansvärda rättsskandal i Härnösand. Det borde Lind i a f känna till.

        • Brorson

          Jag vet i.o.f.s inte hur den blivande kulturministern ställde sig till ett konstverk i hennes egen hemstad, ett minnesmärke över offren för de kvinnor, som dödades i samma stad. Jag var lite tveksam om hennes roll, när jag först hörde talas om saken för något halvår sedan. Men har nu tagit reda på att boken om ut mitt under hennes tid som kommunalråd, så visst måste hon ha känt till saken. Om hon verkligen är den förkämpe för sanning och rätt, och konstens uppgift att visa fram även det obehagliga, borde hon själv ha gjort dubbelskandalen känd i hela landet. Först den ursprungliga rättsskandalen och sedan skandalen med den falska historieskrivningen. Nog borde det väl finnas någon konstnär som är villig att åta sig jobbet? Alltså även en kulturskandal, med kulturministern själv på första parkett.

          • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

            Hennes man är konstnär har jag för mig. Han kanske kan åta sig det jobbet.

  3. Brorson

    När Karl-Petter Thorwaldsson nyligen aviserade sin kommande avgång som LO-ordförande fick han frågan vilka fel han och LO har gjort, när SD blivit så stora bland LO-medlemmarna. Han svarade att man inte borde ha tjatat så mycket om SD:s nazistiska förflutna, utan i stället borde ha pratat om ”högerns” och särskilt Moderaternas politik, hur den skulle drabba LO-medlemmarna. Har då förre Metall-ordföranden Stefan Löfvén tagit till sig sin gamle LO-kompis’ senkomna självkritik?

    Nej, S fortsätter som förut att kräva finansiering och tjänster utan gentjänster från LO, nu att förmå de enskilda LO-förbunden att acceptera jök-överenskommelsen med C om försämrad arbetsrätt. I sin iver att splittra den f.d. alliansen har han lyckats splittra arbetarrörelsen, dess fackliga resp. politiska gren. Har ingenting lärt sig av vare sig brittiska valet eller de danska socialdemokraterna, som lyckades halvera väljarstödet för SD:s danska motsvarighet, Dansk Folkeparti, genom omläggning av sin egen migrationspolitik. Hade något liknande varit möjligt i Sverige?

    När jag före valet 2018, med ett jämnt valresultat i sikte, föreslog att S + M + ett tredje borgerligt parti skulle bilda regering tillsammans, var min avsikt inte att den regeringen skulle sitta hela mandatperioden. Utan bara under tiden fram till ett extraval.. Under tiden fram till extravalet skulle denna regering ta itu med de mest brådskande frågorna, energifrågan, migrationen och kriminaliltet. Och skjuta övriga frågor till efter extra-valet. Jag kan förstå Moderaternas rädsla för att SD skulle framtå som det enda oppositionspartiet. Men mitt förslag gällde alltså inte hela mandatperiogen.

    En del kända moderater. bl.a. en tidigare minister, var inne på samma linje, men inga kända socialdemokrater. Hade det varit så förfärligt skämmigt att be väljarna om ett nytt valresulltat, höger eller vänster? Jag var snäll mot S-toppen i min senaste kommentar till förra inlägget, när jag skrev att deras agerande påminner om de tyska kommunisternas i början av 1930-talet, när de vägrade samarbeta med gamla ”fiender” för att stoppa nazisterna. Om SD är så förfärliga, som Löfvén säger, borde isoleringen av SD vara prio ett. Men i stället har han prioriterat splittringen av alliansen ännu högre. Och har nu drabbats av panik, när han ser följderna av denna felprioritering.

    Men S-toppens taktik liknar inte bara de tyska kommunisternas då, utan även de tyska nazisternas. Hitler tycke ju då samma sak som Löfvén säter nu, att det måste vara möjligt att regera i minoritet, med riksdagsmajoriteten mot sig. Därmed inte sagt att han är beredd att använda samma metoder som Hitler för att kuva majoriteten. Alla socialdemokrater, även i Umeå, borde skämmas ögonen ur sig när de tolererar en partiledning, som vill regera i minoritet under längre tid en absolut nödvändig, innan väljarna har sagt hur de vill ha det,. höger eller vänster, i ett extra-val.

    Det är inte genom att splittra motståndarna, utan genom att öka sitt eget väljarstöd, som demokratiska partier vinner val. Men det är klart att S-toppen inte vill mobilisera arbetarklassen, so förr i tiden, när man hade ett väljarstöd på 40 – 45 %.Den förre justitieministern Tomas Bodström, s, som strax innan angripit regeringen för de beslutade straffskärpningarna för kriminella, föreslog häromdagen att S helt ska klippa banden till arbetarklassen, med motivering ”arbetarna är inte längre de fattigaste” Ska han avstå sina feta advokat-arvoden till partiet, om pengarna från LO-uteblir?

    Det är elitens syn på demokrati. Göra något för andra, men inte tillåta de andra att göra något för sig själva. När folket inte tycker som eliten, byter man ut folket. Ernst Wigforss, s, som var finansminister under 1940-talet förklarade samarbete över klass- och partigränserna att det är arbetarklassen som bjuder in ”proggresiva” företrädare för borgerligheten. Nu kastar gästerna ut inbjudarna. Och

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      ”Det är inte genom att splittra motståndarna, utan genom att öka sitt eget väljarstöd, som demokratiska partier vinner val.” Löfven har lyckats splittra både motståndarna och sina egna anförvanter. Det är inte illa på så kort tid. Om han får fortsätta hela mandatperioden kanske han lyckas utplåna de flesta av sina anförvanter. Därmed genomför han vad du skriver: När folket inte tycker som eliten, byter man ut folket.

  4. Jörgen K

    Följ denna länk och fråga dig om (S) är den som säger en sak men gör en annan….

    https://www.varldenidag.se/israelkommentar/vad-har-svenska-regeringen-for-installning-till-terroristloner/repskd!rYC4uOAVoSQbtMbixCXkpw/?fbclid=IwAR1FCgiwa288VDnRnBB3zgcvI1wkrbe8_B5udkBOleCL32ES9cXoAiiE-dA

    Om man inte ens förstår sammanhanget bör man inte peka finger, Hédi Fried har mer att sucka över (S) än (M) i detta…..

    Nej, den Judiska gemenskapen har verkligen betydligt mer att rädas över den regeringsfinansierade antisemitismen, än när några partier röstar lika i olika frågor.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Jag ifrågasätter starkt det de rödgrönas ekonomiska och politiska stöd till Palestina. Förstår inte hur det kan tillåtas fortsätta. Det är inte de rödgrönas egna pengar som går till Palestina utan våra surt förvärvade skattepengar. Trolöshet mot huvudman!!!

  5. Brorson

    Slutet kom inte med i min kommentar om LO – S och frågan om en blocköverskridande regering i väntan på extraval, varför sista stycket återges här i sin helhet:

    Det är elitens syn på demokrati. Göra något för andra, men inte tillåta de andra att göra något för sig själva. När folket inte tycker som eliten, byter man ut folket. Ernst Wigforss, s, som var finansminister under 1940-talet förklarade samarbete över klass- och partigränserna att det är arbetarklassen som bjuder in ”proggresiva” företrädare för borgerligheten. Nu kastar gästerna ut inbjudarna. Och det gäller inte bara i s-partiet, utan i Sverige som helhet, när ättlingarna till statslösa palestinier, som fått svenska medborgarskap tillåts fördriva judar från Malmö.

    ”Nu kastar gästerna ut inbjudarna” syftar alltså inte enbart på hur socialdemokrater utan tidigare bakgrund i arbetarrörelsen har kastat ut arbetarna ur det parti som fortfarande officiellt kallar sig Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, utan även om invandrare som kastar ut både landets ursprungsbefolkning och tidigare anlända invandrare. Som kanske har bott i landet under flera generationer. Malmös judiska befolkning består både av ättlingar till de första judarna som kom till Sverige, under 1700-talet, och ättlingar till judar som överlevt Förintelsen under andra världskriget och alltså kommit till Sverige som flyktingar. Och inget har att göra med den israelisk-palestinska konflikten.

    Fördrivningen av judar från Malmö, som sker med den socialdemokratiska partiledningens tysta medgivande, förtjänar att kallas ”etnisk rensning”, ett ord som den dåvarande svenska moderatledaren använde om folkmordet på muslimer i Srebrenica 1993.Morden på 8.000 muslimska män, sedan kvinnorna förts bort, uppfyller alla kriterier på folkmord enligt den internationella rätten. Men det är ju svensk politik att inte kalla saker för vad där är, medan de pågår.

    Nu har demonstrationer hållits mot nobelpristagaren Peter Handke för hans underlåtelse att kalla folkmordet för folkmord. Med folkmordsförnekare bland svenska politiker som inbjuda gäster till prisutdelningen. Folkmord är inte detsamma som massmord på ett stort antal offer, utan definitionen utgår från handlingens syfte, att utrota en speciell folkgrupp. Har inte den nuvarande rödgröna regeringen vägrat verkställa riksdagens beslut att erkänna folkmordet på den kristna minoriteten armenier i det turkiska riket 1915? Med sedvanliga svepskäl att förövarna inte har dömts vid någon internationell domstol.

    Antisemitismen inom den svenska socialdemokratin och den politiskt styrda Svenska kyrkan går längre tillbaka i tiden, enligt vad jag kan få fram av mina egna spridda minnesbilder, till 1970-talet, då broderskaparen och docenten i missionsvetenskap vid Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sigbert Axelsson, hamnade i blåsväder för sitt försvar av Radio islam och Ahmed Rami, som dömdes för hets mot folkgrupp. Mina försök att kontrollera mina minnesbilder med Wikipedia ha misslyckats, eftersom det tydligt att Wikipedia döljer något. En hel generation Svk-präster, som har utbildats i Uppsala har alltså inympats med antisemitiska misstolkningar av den judiska religionen.

    Frågan är då varifrån hatet mot judar bland muslimer, och särskilt palestinier, i Malmö kommer. Från Malalnöstern eller från Uppsala, som givit ”vetenskapligt” stöd för den moderna svenska antisemitismen? Läs även detta: https://fredimellanostern.wordpress.com/tag/sigbert-axelsson/

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Oavsett varifrån antisemitismen kommer eller vem som praktiserar den ska den bekämpas och utrotas. Det är oanständigt att Sverige inte lyckas med detta. Att såssarna inte tar tag i det beror bara på att de är beroende av den valboskap där antisemitismen är värst.

  6. Jonsson

    För ganska precis ett år sedan presenterade EU:s byrå för grundläggande rättigheter, resultatet av sin enkät; vilken visade ökande antisemitism. Även Sverige berördes. Den svenska regeringen verkar dock blunda för detta faktum.
    (S) pratar om andras rötter, men inget om att antisemitismen fortfarande frodas inom det egna partiet.
    Dags att byta talskrivare? När (S) pekar finger mot andra, då pekar de ändå främst mot sig själva.

    Dagstidningar scannas nu för tiden, och görs sökbara på nätet. Journalister torde ha tiĺlgång till sådana databaser? Slipper leta i gamla lägg och på film.

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Den svenska regeringen är beroende av de väljare som praktiserar antisemitism. Därför gör de inget åt eländet.
      Regimmedia i sin tur är beroende av den hand som föder dem via presstöd m m.

  7. Håkan

    Jag har inte så mycket att tillägga,men just detta med hur Sverige höll Hitler med järnmalm till sin krigsindustri,det tål att sägas ofta.Men det vill aldrig makten och media höra talas om.För övrigt så går jag bara och väntar på att censuren slår till,och stänger denna uppfriskande blogg.

    • Brorson

      Menar sign Håkan att Sverige skulle ha förklarat krig mot Tyskland i april 1940? Om du tror att Sovjetunionen hade räddat oss, så är svaret nej. Visserligen sa den svenska statsministern Per-Albin Hansson ”Vår beredskap är god”, när Tyskland invaderade Danmark och Norge. Men det var förmodligen världshistoriens mest framgångsrika lögn. Alla trodde på den, utom de svenska soldater, som skickades till norska gränsen för att stoppa tyskarna om de hade gått in i Sverige. Ett klart självmordsuppdrag, sett till de förråd, som de svenska soldaternas fick med sig. Det mesta hade gått åt i Finland, ty Sverige var inte alls så neutralt, som vi kanske tror, i kriget mellan Finland och Sovjet 1939 – 1940.

  8. Jonsson

    Sigbert Axelsson och Carl-Henrik Grenholm skrev en motion till Kristna Socialdemokraters förbundskongress (Broderskapsrörelsen), i Malmö i augusti 1972. De ville ge bistånd till Al Fatah, PFLP och DPFLP (Arbetet västsvenska 4/8 1972). Just denna gång fick dessa herrar inget gehör.
    Grenholm hade jag hört talas om tidigare.

    (S) hållning skapar förvirring. Hur förväntas uppväxande generationer förhålla sig till de dubbla budskapen!? Att skrika blåbrunt, blåbrunt, det gör varken till eller från. Kvasten måste fram och städas med hos (S).

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Men det har hittills inte funnit minsta intresse hos S att städa upp. Däremot att kräva att SD rensar i sitt parti.

  9. Brorson

    ”Jag ifrågasätter starkt det de rödgrönas ekonomiska och politiska stöd till Palestina. Förstår inte hur det kan tillåtas fortsätta. Det är inte de rödgrönas egna pengar.” Det är en skamfläck för hela Sverige. Som exempel subventioneras det palestinska advokatsamfundet, som enligt sina stadgar inte får försvara palestinier inför israeliska domstolar. Oskyldigt dömda palestinier är kanske en propagandatillgång för de palestinska terroristerna? Har dessa s.k. befrielserörelser lyckats med något annat än dra onödigt lidande över sitt eget folk – förutom stora propagandavinster mot Israel internationellt?

    Även ordet ”palestinier” kan ifrågasättas. Fanns det någon stor palestinsk befolkning i området före den arabiska invandringen efter första världskrig? Det var bl.a araber som hade stridit på Englands sida i första världskriget mot det turkiska riket, som då var mycket större än nuvarande Turkiet.

    Under 1950-talet sågs den israeliska ”socialismen” som ett föredöme av den svenska socialdemokratin. Omsvängningen kan inte förklaras enbart partipolitiskt, med borgerliga valsegrar i Israel. eftersom delar av den svenska socialdemokratin samtidigt började stämpla även sina israeliska partikamrater, som falska socialdemokrater, som hantlangare åt en förtryckarmakt. Äldre socialdemokrater som förre statsministern Göran Persson förefaller ha varit motståndare till den växande antisemitismen i det egna partiet.

    Jag tror inte att S skulle förlora fler av sina kvarvarande väljare än de, som man skulle locka tillbaka från andra partier, genom en rejäl utstädning av antisemitismen ur partiet. Det är idag inte många ens på vänsterkanten, som har kvar den revolutionsromantiska synen på självmordsbombare och andra terrorister. Men vad som lockar väljare har alltid varit ett flitigt använt argument i de interna striderna om partilinjen. Och en partiledning, som saknar direktkontakt med väljarna, harvänsterextremisterna, revolutionsromantikerna och de f.d. stalinisterna inom Socialdemokrater för tro och solidaritet framgångar i den interna maktkampen.

    Men en uppgörelse skulle skära rakt igenom partitoppen. Ska anklagelserna mot SD för nazistiskt förflutet ha någon som helst trovärdighet, måste S städa ut nazismen ur sitt eget parti (och då syftar jag inte på järnmalmsexporten under andra världskriget (se min kommentar om densamma), utan på den moderna antisemitismen, som dels har kommit med invandringen av statslösa palestinier, och dels har lärts ut av Teologiska fakulteten vid Uppsala Universitet – samma universitet som var rasbiologins och tvångssteriliseringarnas högborg. .

  10. Brorson

    Socialdemokraternas grand old man i Umeå anklagar nu Moderaterna för att regeringen inte har tillräckligt stöd i riksdagen för en ny vapenlag, som ska ge polisen rätt att beslagta magasin från kriminella. Men detta är en halvsanning. Det räcker att den nya lagen stöds av SD för att lagen ska gå igenom. Man kan tycka att det vore småsint av SD att inte rösta emot lagen, om det inte finns starka skäl att vara emot den. Det skulle ju likna hämnd, genom att sätta käppar i hjulen för regeringen, för att SD inte fick vara med i den parlamentariska kommittén, som ska föreslå och genomföra åtgärder mot gängkriminaliteten.

    Varför inte testa SD:s goda vilja genom att lägga fram lagförslaget för riksdagen och se vilka partier, som röstar för? Men då skulle ju det hemskaste tänkbara kunna hända, att regeringen får igenom ett lagförslag genom aktivt stöd från SD. Regeringen föredrar att agera som om de sverigedemokratiska riksdagsmandaten inte finns. Löfvén har ju sagt att det måste vara möjligt att regera i minoritet. Det tyckte Hitler också, efter det tyska riksdagsvalet 1933. Men han nöjde sig inte bara med att ”köra över” majoriteten, Han gick ett steg längre och häktade oppositionen i riksdagen och och skickade densamma till koncentrationslägren.

    Nu står Löfvén inför valet att inte bara tycka som Hitler(att det måste vara möjligt att regera i minoritet) utan också att göra som Hitler (eliminera oppositionen) – eller utlysa nyval. Det är så man gör i demokratiska länder, när regeringen inte kan få igenom sin politik. Senast det hände var 12 december 2019, när det var nyval i Storbritannien. Den brittiska premiärministern Boris Johansons fråga / uppmaning till de brittiska väljarna var hur tydlig som helst: Avsätt mig eller ge mig den majoritet i parlamentet, som jag behöver för att genomföra min politik.

    Men Löfvén tar inte risken att låta väljarna bestämma om han ska avgå eller sitta kvar och genomföra sin politik med stöd av en majoritet i Sveriges riksdag. I demokratier kan minoritetsregeringar ENDAST accepteras som en tillfällig nödlösning i väntan på ett utlyst nyval. Men Löfvén vägrar inte bara att utlysa nyval. Han har också underlåtit att fråga riksdagens SAMTLIGA partier om de kan tänka sig att stödja den politik, som regering anser nödvändig för att stoppa skjutningarna.

    I stället förtsätter han att tjata om SD:s nazistiska rötter. SD grundades i februari 1988 av ett tjugotal medlemmar i organisationen Bevara Sverige svenskt (BSS) och kom sedan att styras av en känd nazist under de första sex – sju åren. Antalet medlemmar var då kanske något hundratal mot dagens c:a 20.000. Som naturligtvis alla inte kan vara nazister. Styrs SD fortfarande av nazister? Har Jimmie Åkesson hemliga möten med nazister, som bestämmer vilken politik han ska föra? Här finns ytterligare ett val, som Löfvén och S-ledningen måste göra: Bevisa att SD fortfarande styrs av nazister, eller sluta tjata om SD:s nazistiska rötter.

    Detta skriver jag inte för att avleda uppmärksamheten från SD:s förflutna. Men S-toppen tjatar kanske om SD:s förflutna för att avleda uppmärksamheten från nynazismen i det egna partiet? För det handlar ju inte bara om gammal unken antisemitism och kritik mot staten Israel, som sossarna försöker göra det till, utan om ren nazism, som lärs ut bl.a. i palestinska skolor och har infiltrerat den svenska Socialdemokratin, särskilt i Malmö, där kända socialdemokrater går i spetsen för att göra Malmö ”judefritt”.

    Är det inte att stödja SD genom att kräva nyval? Nejdå, ett nyval i Sverige kan bli en rejäl motgång för SD. Förutsatt att S lär sig av sina danska partikamrater. Förutsatt att S ser ett nyval som en möjlighet och inte bara som en risk. Förutsatt att Löfvén vågar göra som Boris Johnson, som lät väljarna avgöra hans framtid som premiärminister. Om han skulle avsättas eller få den majoriteti parlamentet, som han behövde för att genomför

    • Åsa Sundh (inläggsförfattare)

      Löfven och Co har ingen lustig resa framför sig. I sina försök att ta död på SD håller de på att ta död på sig själva. Ett nyval ser de som en risk och väljer därför att fortsätta sin ’nära döden-upplevelse’. Målet är att behålla makten till varje pris och att slippa ’fråga publiken’.

Lämna ett svar till Fredrik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.