För ett par veckor sedan genomfördes en stor polisrazzia, Insats Torsk, på en lägenhetsbordell i Stockholm. 28 sexköpare greps, bl a Paolo Roberto,TV-kändis, entreprenör m m. 11 personer lagfördes efter tillslaget misstänkta för ”köp av sexuell tjänst”. Redan dagen efter razzian talade TV4-profilen Roberto ut hos Jenny Strömstedt i morgonsoffan i ett försök att förklara varför han köpt sex. Om möjligt gjorde hans ’skademinimering’ skadan värre.

Snabbt tog twittervänstern och några ’goda och rättfärdiga’ såssekvinnor chansen att få några minuter i rampljuset och klubba ner en kaxig, heterosexuell, vit man som provocerat vänstern genom att öppet kritisera feminismen. Hur kan förresten dessa såssepolitiker ha mage att hävda att de bryr sig om kvinnors trygghet? Deras politik har resulterat i att den islamiska fundamentalismen blivit en del av svensk vardag. Varför upprörs förresten dessa vänsterfeminister inte över att utländska våldtäktsmän får stanna i Sverige? Det om något handlar väl om ”oaktsam våldtäkt”. Varför kräver de inte tuffa tag då? Gäller inte ”allas lika värde” i detta sammanhang? Är det viktigare vem som begår ett brott än vilket brott det handlar om?

Nyheten om Robertos sexköp hade knappt hunnit ut förrän moraldomstolen och värdegrundsväktarna sågade honom vid fotknölarna. Ett kollektivt moraliskt raseri uppstod och gav näring åt media. Ett antal ’influencers’ tog chansen att positionera sig och demonstrera sin beröringsskräck på sociala medier. Det gäller att passa på att stärka sitt varumärke, speciellt när det kostar så litet och är så riskfritt. För de ’goda’ feministerna är fördömandet av Roberto det viktiga, inte omtanke om sexarbetarna. Självklart var också den självgode Alex Schulman snabbt ute med en hånfull krönika. Rim, reson och självkritik är inte hans signum.

Även bland företag var beröringsskräcken tydlig. TV4 kapade genast alla band och raderade alla program med Roberto, ICA m fl livsmedelshandlare sa omedelbart upp allt samarbete och kastade ut hans produkter. Coop hänvisade till sitt krav på hållbarhet och etik för matproduktion. Märklig förklaring. Hundratusentals förpackningar av pasta, krossade tomater, pizzabottnar m m hade plötsligt blivit omöjliga att sälja. Vilket provocerande matsvinn! Varför inte skänka alla felfria produkter till välgörenhetsorganisationer, som kan dela ut dem gratis till människor som knappt har råd att köpa mat för dagen?

Bonniers ville inte vara sämre. De passade på att rensa ut allt Roberto någonsin rört vid eller medverkat i. De nöjde sig inte med att säga upp samarbetet med Roberto utan eldade också upp de 13 böcker som redan fanns. Innebär det att Bonniers nu kommer att gå igenom och rensa ut alla böcker som andra brottsliga och ’omoraliska’ personer medverkat i? Strävar Bonniers efter att uppnå moralisk certifiering? Jag försvarar inte Robertos brott, men jag anser att reaktionerna på det har nått helt orimliga proportioner. Det kändes nästan litet befriande att läsa att Amelia Adamo skickat Roberto ett sms, där hon säger att hon fortfarande är hans vän (Expr 30/5).

Inte heller regeringen kunde motstå att dras med, eller ned, av snaskigheterna. Mitt under den ödesdigra coronapandemin, som Sverige så totalt misslyckats att hantera, fick en känd persons sexköp regeringen att föreslå ny lagstiftning. Morgan Johansson har verkligen inte gjort sig känd som en handlingens man när det gäller att agera snabbt och driva igenom lagar. Tvärtom. Regeringen har länge haft alla chanser och all nödvändig information för att agera. Att agera först när en fråga blivit medial är populistisk signalpolitik snarare än genomtänkt och väl förberedd politik. Fort och fel.

Det populistiska och hastigt framtagna förslaget innebär att köp av sexuella tjänster inte längre ska leda till böter; fängelsestraff ska vara ”regeln”. Hur den förändringen kommer att påverka de redan överfulla fängelserna och det överbelastade rättsväsendet lär bli en svår nöt att knäcka. Men konsekvensanalys är inte regeringens styrka, något som tydligt framgått under regeringen Löfven.

En del av förslaget är att också svenskars sexköp utomlands ska kriminaliseras, ett förslag som bryter mot grundläggande rättsprinciper. Om svenskars sexköp i länder där prostitution är lagligt skall straffbeläggas, kan t ex Polen kräva att svensk polis ska utreda om dess medborgare gjort abort i Sverige. Här respekterar vi f ö månggifte som ingåtts i länder som tillåter detta för att man inte kan sätta sig över andra länders gällande lagar. Tvångsgifte för unga tjejer är ett annat problemområde, som regeringen inte ordar mycket om.

Vänsterpartisten Linda Snecker försatt heller ingen tid. Hon var snabbt ute på Twitter:

-Ingen torsk ska komma undan. Oavsett vem du är. Att köpa en annan människas kropp ska alltid leda till fängelse.

Vänstern gör skillnad på folk och folk. Vita män som köper sex ska fängslas utan nåd men s k ”rasifierade” män från Menaländer som /grupp/våldtar är det däremot synd om.

Snecker är dock en ombytlig person. I januari 2017 ansåg hon att:

-Kriminella blir inte mindre brottsliga för att dom sitter i fängelse, precis som sjuka inte blir mindre sjuka bara för att dom är på sjukhus.

Nu har är det annat ljud i hennes skälla:

-Att en så pass känd och vanlig person som Paulo Roberto köper sex visar tyvärr på hur vanligt förekommande det är. Att höja straffet kommer att ha en avskräckande effekt och den vanliga mannen kommer tänka efter både en och två gånger.

Så hur ser Snecker, Fritzon, Strandhäll m fl vänsterpolitiker på s k ’sugar mummies’ eller kvinnor som utnyttjar sin ställning och inleder sexuella relationer med asylsökande unga män? I en enkät med 103 ensamkommande, som sökt stöd hos en frivilligorganisation uppgav 38,5 procent av de ensamkommande att de gjort saker mot sin vilja för att de behövt pengar eller boende. Mer än en femtedel av dessa säger att de behövt utföra sexuella handlingar. I rapporten säger en anonym volontär:

-Ungdomar sitter fast i relationer med gamla kvinnor och män som de måste ligga med på natten. Ett 20-tal har berättat här att de utnyttjats sexuellt och är fast i relationer.

Ensamkommande unga män säljer sig för mat och boende. Varför /re/agerar inte ovan nämnda vänsterpolitiker och feminister mot detta? P4 Sjuhärads granskning visade våren 2019 att flera kvinnor i 40-årsåldern, som jobbat på boenden för ensamkommande asylsökande pojkar i Sjuhärad, inlett otillbörliga intima relationer med pojkar mellan 16 och 18 år. I två fall omplacerades personal p g a detta. Arbogakvinnan Johanna Möller är ett skräckexempel på hur äldre kvinnor utnyttjar unga asylsökande pojkar sexuellt.

Med tanke på hur många s k ensamkommande, asylsökande unga män utan försörjning som nu finns  i Sverige som ett resultat av den havererade ’gymnasieamnestin’, förväntar jag mig att Snecker, Strandhäll, Fritzon m fl ’självgoda’ feminister snarast tar tag i den fullständigt oacceptabla form av sexuella tjänster som ensamkommande män tvingas utföra i utbyte mot mat och husrum. Både ’gymnasieamnestin’ och dessa unga mäns svåra situation är ett resultat av de rödgrönas invandringspolitik och särbehandling av en enskild grupp.