Axebros syn på politiken...

Axebros syn på politiken...

Vad fan får vi lantisar för pengarna?

Veckans ledare i Västerbottningen

Fast nu råkade visst redaktören lägga in den specialvariant som skulle publiceras i tidningen Nordsverige

Så ledaren som skulle in i Västerbottningen hittar ni i löpande text här nedan!

Vad fan får vi lantisar för pengarna?

När Leif Östling, Svenskt Näringslivs ordförande, ställdes mot väggen och anklagades för skatteflykt så myntade han det nu smått klassiska uttrycket ”vad fan får jag för pengarna”. Kraftiga reaktioner kom direkt, både i traditionella- och sociala medier. Många förståsigpåare var rejält upprörda och Östling sågades förstås vid fotknölarna. Vi översköljdes också av inlägg och artiklar som omsorgsfullt hamrade in budskapet om vad han faktiskt fått av samhället för skattepengarna. Allt detta borde självklart alla vi andra också kunna förvänta oss att få, eller? Gratis utbildning, vård, omsorg, räddningstjänst, vägunderhåll, bibliotek, museer, idrottsanläggningar, kollektivtrafik och mycket mer. Vartefter jag läste inläggen som droppade in blev jag allt mer förbannad, men inte främst på de som skatteplanerar. Utan det var när jag såg på frågeställningen ur ett landsbygdsperspektiv det brann till rejält. För på fullaste allvar – Vad fan får vi lantisar för pengarna?

Sanningen är att vi inte får särskilt mycket. Våra byaskolor läggs ned och våra barn får växa upp längs vägarna i skolbussar. Vi ska föda barn i bilen och vi ska klara oss utan poliser. Vägarna ute i byarna får vi fixa själva men vi ska såklart ändå via skattsedeln betala för underhållet inne i stan. Utan att knota ska vi också subventionera den kollektivtrafik som främst stadsborna kan nyttja. Vi betalar dyrt för kulturen men vi blir av med vår musiklärare och vi ska vara tacksamma för att bokbussen kommer var femte vecka. Vi är med och betalar för stora dyra idrottsanläggningar i städerna men vi får spola vår egen hockeyplan, dra upp våra egna skidspår och spela innebandy i små skokartonger. Vi får själva ta ansvar för bygdens tillväxt eftersom kommunen centraliserar och förtätar för mer än vad tygen håller. Vi måste helt enkelt själva fixa massor av saker som inkluderas i samhällsservicen i städerna. I klartext så förväntas vi helt enkelt hålla käft, svälja orättvisorna och gå vidare utan att ifrågasätta.

Men den här frågan som ingen egentligen verkar få ställa är ur landsbygdens synvinkel högst relevant. Det är dessutom både vår rättighet och skyldighet som medborgare att kritiskt granska och ifrågasätta hur myndigheter hanterar våra gemensamma skattemedel. Vi har också en skyldighet mot våra barn och barnbarn, för ska det finnas en levande landsbygd i framtiden så måste frågan ställas högt och ofta. Så återigen – Vad fan får vi lantisar för pengarna?

I Bullmark får vi inte ens en ny låg- och mellanstadieskola trots att den gamla både är för liten och totalt utsliten efter 35 år. Men det är ju tur att vi betalar rejält med skatt, för skolskjutsarna kommer inte att bli billiga…

/Robert Axebro

Här kommer Nordsverigeledaren som hamnade i fel tidning… 

IMG_2405

10 kommentarer

  1. Petter

    Tycker politikerna borde tänka till hur norra Sverige utnyttjas av de stora städerna i söder.Samma sak händer mellan Umeås tätort kontra landsbygd. Katten på råttan, råttan på repet. Stor äter liten,liten äter den ännu mindre.

    • Robert Axebro (inläggsförfattare)

      Hej Petter!
      Det kan nog rent av vara så illa att vissa ledande politiker tänkt till och fullt medvetet åderlåter de lite mer perifera delarna av landet på resurser och skattepengar. Det kostar ju trots allt en hel del att driva på centraliseringen…

  2. Dag Lindgren

    Visst måste de människor som finns idag få rimlig service av det allmänna.
    Men ”landsbygden” kostar mycket och binder Sverige vid ett finmaskigt transportsystem, som borde trappas ned när fossila bränslen trappas ned. För hundra år sedan när lant- och skogsbruket fordrade att en stor del av befolkningen bodde nära marken, och när rimliga levnadsstandarden var låg, växte landsbygdsstrukturerna upp, men de är inte logiskt motiverade längre. I framtiden borde nästan alla bo inom rimligt gångavstånd (säg drygt en km) från dagligvaruaffär med funktioner omkring (post), lågstadieskola, rimliga offentliga kommunikationer, mm. Detta fordrar tätorter med fler än tusen innevånare om det inte skall bli konstlat utan uthållighet. (Fast kanske inte stadslandskap med fler än 50000).
    Hur skapas incitament för en sådan strukturförändring?

    • Robert Axebro (inläggsförfattare)

      Hej Dag!
      Personligen så tycker jag att du målar upp en dyster framtidsbild och vad gäller att landsbygden kostar mycket så anser jag att du har fel. För om vi ser till de värden som faktiskt finns och skapas på landsbygden i form av t.ex. skogs- och jordbruk samt vatten- och vindkraft m.m. så har jag svårt att se att landsbygden skulle utgöra ett speciellt stort ekonomiskt problem.

      Och om nu de allra flesta ska bo så att all samhällsservice finns inom gångavstånd vad händer då med resten av vårt avlånga land? Du skriver att de landsbygdsstrukturer som växt fram inte längre är logiskt motiverade och ser vi enbart till de förhållanden som rådde under den tid de växte fram så kanske du har en poäng. Men du missar totalt den strukturella revolution som pågår, där bredband är den nya transportvägen. Det som nu sker skapar helt nya förutsättningar för t.ex. företagande. Den förändring som nu pågår innebär att företagande lika gärna kan bedrivas från Ammarnäs som från Stockholm och det gör att ditt resonemang haltar betänkligt.

      Om vi dessutom betänker vilken teknologisk utveckling som skett och hur radikalt människans syn på avstånd förändrats bara de senaste 50 åren så kanske det här med att det ska vara gångavstånd till allt inte känns som den mest banbrytande framtidsvisionen. Så kontentan är nog att jag personligen inte förstår varför man ens skulle vilja skapa incitament för den strukturförändring som du beskriver. För i den framtid jag ser finns det absolut ingen logik i att alla människor ska klämma ihop sig på en så liten yta som möjligt.

      Mvh,
      Robert

  3. Olle

    Jo vad vi får för våra pengar ska jag tala om för dig Robert.
    Skatteskulder att betala för väven !!
    Iockförsig via ett kommunbolag men vi får väl anses äga en liten del i dessa också som utsocknes Umebor på undantag.

  4. Pingback: 3honeymoon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.