Läs gärna min ledare från veckans Västerbottningen och Västerbottens Mellanbygd.

Var det bättre ställt med politiken förr, innan kommunsammanslagningarna på 70-talet och de efterföljande kommundelsnämndernas uppgång och fall?  Är det nättrollen som är det största hotet mot demokratin, eller finns det fler förklaringar?

Politiker – hot mot demokratin

Förtroendet för politiker dalar och det talas mycket om att demokratin är hotad. Den hotbild som målas upp handlar ofta om nättroll, Fake News och ett hårdnande debattklimat. Är alltihop Trumps fel eller finns det kanske andra förklaringar?

I takt med att den politiska makten under årens lopp centraliserats och vi fått färre politiker med allt mer makt så har avståndet mellan de förtroendevalda och medborgarna ökat markant. Denna demokratiska klyfta har blivit allt djupare och den sammanfaller med och förstärks också av de sociala och ekonomiska klyftorna i samhället. Vilket ytterligare minskar individens möjlighet till delaktighet i det politiska beslutsfattandet. För oss på landsbygden har dessutom ytterligare en klyfta vuxit sig avgrundsdjup, nämligen den geografiska. Ju längre bort från maktens korridorer desto mer påtagligt blir det. I en väl fungerande demokrati har medborgarna möjlighet att påverka utvecklingen i frågor av stor betydelse för dem själva och för den bygd där de lever. För många västerbottningar har graden av inflytande raskt gått från låg till obefintlig. Detta har blivit tydligt t.ex. vad gäller urholkningen av äganderätten för de som äger fjällnära skog. Att demokratiska likvärdighetsprinciper inte riktigt gäller på landsbygden visar sig också genom nedmontering av byskolor, försämrad post- och teleservice, undermåligt underhåll av vägar och mycket annat.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en plattform som beskriver vad som kännetecknar en god lokal demokrati. Det krävs bl.a. att det finns tydliga politiska alternativ, att medborgarna har rätt till insyn i viktiga frågor, att man värnar om underrepresenterade gruppers rättigheter, att det finns tydliga uppdrag mellan politiker och tjänstemän, att beslut fattas efter öppen debatt där alla kan delta. Det är också viktigt att medborgarna har rätt att klaga och att deras klagomål hanteras på ett bra sätt. Det ställs alltså höga krav på öppenhet och transparens. Om vi granskar våra egna kommuner utifrån detta så tror jag att de allra flesta är överens om att kriterierna för en god lokal demokrati inte ens är nära att uppfyllas. Kan det rent av vara så att vissa politiker är ett hot mot vår demokrati?

Att det helt plötsligt skulle svepa förbi en decentraliseringsvåg som ger oss fler lokalpolitiker är inte så troligt, men om de vi redan har blir bättre på att förankra beslut lokalt vore det i alla fall en start. Skulle våra politiker dessutom börja fundera på om deras agerande överensstämmer med SKL’s kriterier och om de faktiskt främjar en god lokal demokrati så är jag övertygad om att deras förtroendesiffror skulle stiga i samma takt som de hotfulla nättrollen kröp tillbaks in i sina grottor…