De nya reglerna

De nya basketreglerna som trätt i kraft på allvar i och med att ligaspelet i Sverige inletts innehåller några nyheter.

Den stora grejen är stegfelsregeln – som nu har anpassats till det som gäller i NBA i USA.

Förenklat uttryckt så är det nya att en spelare in vissa situationer har ett ”extra” steg. Bloggen har tagit hjälp av elitdomaren Erik Brandén i Umeå (bilden) för att reda ut begreppen.

Första sak att slå fast om stegfelsregeln?

– Det nya gäller bara spelare som är i förflyttning. För spelare som startar från stillastående position är reglerna precis som tidigare.

Vad betyder nya regeln då för en spelare som rör på sig?

– Ett exempel är när spelaren kommer springande och fångar bollen efter en passning,  om en fot är i golvet när bollen tas emot så räknas det som ”steg noll” och spelaren har sedan två steg på sig.

– Ett annat exempel är att spelare som är i förflyttning och avslutar en dribbling. Har spelaren en fot i golvet när dribblingen avslutas får spelaren sedan ta två steg om det utförs i en sammanhängande rörelse.

Ytterligare ågot exempel?

– Ja, till exempel där stora spelare förut hade lite problem med att få bollen i golvet i tid när de skulle börja dribbla efter att ha fått en passning i fart. Förut var regeln att bollen måste släppas innan roteringsfoten lyfter från golvet – nu ska bollen släppas innan ”steg två” sätts i golvet.

Det finns förstås en del detaljer i regelverket. Nämnas kan att en spelare som hoppar upp och fångar bollen i luften och sedan landar inte har något ”steg noll” utan då är det ingen skillnad mot gamla reglerna.

En annan sak är att spelare som kommer i rörelse och har en fot i golvet när bollen fångas (steg noll) och sedan stoppar redan på steg 1 – så får spelaren i det läget välja roteringsfot. Efter att ha fångat bollen får spelare aldrig ta två steg i rad med samma fot, så kallat hopstep.

En annan regelnyhet gäller osportslig foul.

– Det har blivit en tydligare regelskrivning kring det som infördes redan förra säsongen. Det handlar om att stoppa all spelförstörelse och att det inte ska löna sig att felaktigt stoppa snabba uppspel, säger Erik Brandén.

Det fem finns olika kriterier kring begreppet osportslig foul, fyra av dess är gamla och rör saker som tröjdragning, onödigt hård foul, foul mot sista spelare fri på väg mot korgen och i slutet av match foul innan bollen lämnat handen vid inkast. Men det finns en ny punkt som handlar om ”onödig kontakt” för att stoppa snabbt uppspel – även då ska det dömas osportslig foul (vilket ger två straffkast plus bibehållen boll vid sidan).

– Opsortslig foul ska det bli om en spelare inte försöker spela på bollen på ett legitimt sätt, det kan vara att försöka foula utan att vara i en etablerad försvarsposition, eller att sträcka sig in utan att ha en chans att nå bollen.

Svåra fall för domaren?

– Nu i början kommer en del bedömningar att studeras så att vi får ”pilotfall”. Jag har själv för utvärdering skickat in en händelse i gårdagens damligamatch mellan Luleå och Uppsala där jag i en situation vid en spelvändning tog en osportslig foul på en Luleåspelare.

– Överlag så gäller det att vi måste bedöma situationerna utifrån att spelarna är skickliga och vet vad de håller på med, säger Erik Brandén.

Det finns även en del nytt som inte direkt påverkar publikens upplevelse av en match. Ett sådant exempel är:
x) En spelare som får en teknisk foul (exempelvis för snack) och i samma match en osportslig foul – blir diskvalificerad.

 

2 kommentarer

  1. Markus Larsson

    Hej

    Tittade på Zahui på SVT. I början kan man se att hon tar upp bollen. Därefter tar hon ett steg mot korgen och lägger i bollen. Min dotter frågade mig om det inte är stegfel då bakre benet lämnat golvet innan bollen lämnat handen. Domarna blåste inte. Jag är själv tränare för dottern och spelade som ung i tio år. Jag trodde att det var stegfel? Vad gäller? En annan tränare i klubben kallade detta för Swedish step.

    Markus Lerums basket

    • Peter Hegethorn (inläggsförfattare)

      Hej. Korta svaret är att det inte är stegfel.
      Men för att ge ett rejält uttömmande svar på frågan tar Bloggen hjälp av mycket erfarne domaren Erik Brandén i Umeå. Här kommer hans genomgång:
      Jag har ju inte sett situationen du menar, men jag antar att jag vet vad det handlar om.
      Detta sätt att avsluta ser man ibland, några spelare gör det väldigt ofta. Inside-spelare gör det ofta med utgångsläget ryggen mot korgen. Andra gör det när de kommit till stopp i en drive, och sedan ”förlänger” moven. Men du har nog helt enkelt inte tänkt på det. Och om man inte har tillämpningen klar för sig, så är det lätt att ”logiken” säger att det borde vara stegfel.
      Det är inte stegfel. Det har kallats ”Swedish step”. Fråga mig inte varför.
      Stegregeln säger:
      ”To pass or shoot for a field goal, the player may jump off a pivot foot, but neither foot may be returned to the floor before the ball is released from the hand(s).”
      Tillämpningen är att man kan göra en sådan move som i filmen.
      En fot är ju roteringsfot. Låt oss för denna förklarings skull kalla den andra foten för ”den fria foten”. (obs, inte FIBAs begrepp, hehe).
      Tänk på exemplet som ni såg.
      Det är stegfel om man:
      -Förflyttar sig med ett hopp, så att man först lyfter roteringsfoten från golvet och därefter sätter i den fria foten i golvet. Då har ju båda fötterna varit i luften, och då måste man släppa bollen innan man berör golvet igen.
      Det blir också stegfel om man:
      -Sätter den fria foten i golvet, och sedan lyfter roteringsfoten och liksom pausar med den fria foten i golvet. Man måste hoppa med en sammanhängande rörelse och avsluta med att man passar eller skjuter (eller i alla fall släpper bollen) innan man berör golvet igen.
      Regeln är alltså tillämplig för passning eller skott, inte vid start av dribbling – då måste man ju alltid släppa bollen innan man lyfter roteringsfoten.

Lämna ett svar till Peter Hegethorn Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.