Inför valet.

Av , , 5 kommentarer 14

Det skrivs en massa nu i valtider, senast fastnade jag för Folkbladets ledarsida där Linda Westerlind analyserat vindrikningen inför stundande val.
Rubriken var ”Balansen mellan att rösta med hjärtat och hjärnan”.
I slutraden nämner hon även plånboken.
Jag har försökt förstå vad hon egentligen menar och med min blygsamma skolning gjort en liten analys.
Att rösta anser jag vara en plikt, röstar du inte skall du hålla käften om saker du anser vara fel eftersom du inte har gjort ditt val i politiken.
Sedan ser jag en stor skillnad mellan att rösta med hjärtat eller hjärnan. En röst med hjärtat är vad som är tradition sedan låg tid inom den egna familjen (arvet).
Att rösta med hjärtat är vad du känner just för stunden vilket kan skifta från dag till annan.
Att rösta med plånboken, jaa då ska man tänka sig för väldigt noga, kanske dina aktier är värdelösa inom kort eller det förväntade föräldraarvet inte var vad du väntat dig. Pengar och rikedom kan försvinna fortare än vad man trodde en gång.
Att rösta med hjärnan ställer ju till skillnad från tidigare alternativ vissa krav på tänkande. Kanske lika bra att inte alla tänker efter så noga för då skulle vi få en enpartistat nämligen Vänsterstyre. Tråkigt, då har man ju ingen att debattera med i det politiska rummet. Fast Reinfelt, Åkesson, Lööv, Hägglund och Björklund kan man väl vara utan.
Människans hjärta sitter ju på vänster sida, ett faktum som borgarna inte riktigt förstått ännu. Sov gott om nätterna medan dina skattepengar berikar riskkapitalister i skatteparadis samtidigt som våra gamla ligger i obytta blöjor på våra äldreboenden.

Gruva i Rönnbäck?

Av , , 4 kommentarer 12

Hej igen, det var ett tag sedan jag bloggade och upptäckte en del kommentarer på min förra blogg som jag missat. Förlåt min slöhet, jag skall bättra mig.
Närvarade vid ett gruvmöte anordnat av forskare från Luleå tekniska universitet; mötet handlade om den tänkta Nickelgruvan i Rönnbäck. Ett intressant möte där tre olika falanger fanns representerade. En grupp för, en grupp mot och en grupp som var osäker. Eftersom jag som vänsterpartist som värnar om vår miljö deklarerat att (V) tar avstånd från denna gruva hamnade jag vid grupparbete i nejgruppen. Det var intressant att i samma grupp deltog representanter från rennäringen vilka också är negativa till en gruva. Vänsterpartiet ser framförallt på miljöfrågan medan samebyarna oroas för sin framtida näring, vilket var den största skillnaden.
Vi har tidigare fått information från exploatören att det enda negativa en gruva medför är damm från sandmagasinet. Hej å hå, vi vet att dammpartiklar från koksverket i Mo i Rana gjorde snön i Tärnaområdet svart, ett lysande exempel på hur damm och andra föroreningar kan spridas med vindarna. Vi vet också att berget i Rönnbäck innehåller både uran och asbets. Asbest är totalförbjudet och särskilda restriktioner finns för hanterig av asbest.
Sandmagasinet i Rönnbäck kommer att innehålla asbest som sprids över stora områden. Människor och djur som utsätts för detta riskerar att dö på ett sätt man inte ens önskar sin värsta fiende.
Någon sade att det var bara att vattna lite grann så är dammproblemet löst. Men stopp ett ögonblick, – skiten finns ju kvar eller räknar man med att allt åker nedströms långt från gruvområdet och då blir det någon annans problem? Hur cynisk får man bli?