Kultur på Campus FTW

Av , , Bli först att kommentera 2

Kultur på Campus är bara helt fantastiskt! Har du aldrig hört talas om det? Det är kulturevenemang som arrangeras en gång i veckan vid lunchtid, gratis någonstans på Umeå Universitets campus. Målgruppen är väl studenter och personal, men råkar man befinna sig i närheten så… 

Det är bra bredd på evenemangen, mycket musik förstås, men även författarbesök, dansuppvisningar mm. Några exempel som varit är vår lokala storhet Cleo, Eldkvarn, Sarah Riedel, Cullbergbaletten, Håkan Nesser, Al Pitcher, Trummor&Orgel och Herman Lindkvist. 

Igår var jag och såg den skönsjungande Vera Vinter, mycket bra konsert i Ljusgården i Lärarhuset.

Det bästa med Kultur på Campus tycker jag är att man får en enkel chans att bredda sig, helt enkelt gå och titta på artister eller föreställningar som man annars inte skulle gå på, och på det sättet hitta nya artister att lyssna på. 

Kommande program finns på http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/kpc/

Medan du funderar på om du ska gå på något evenemang framöver kan du kolla på en video med Vera Vinter eller ett klipp från när Cleo spelade på Kultur på Campus i våras.

 

 

Pinsamt kondomköp

Av , , Bli först att kommentera 2

En fredagskväll för några veckor sen stod jag i kö i min lokala ICA-butik. Framme vid kassan stod en ung man, kanske strax under 20. Han säger något lågt till kassören, som inte uppfattar vad som sägs och säger "Va?". Lite högre, men fortfarande lågt uppfattar jag att killen frågar efter kondomer. Kassören uppfattar helt uppenbart inte undertonen att killen inte hade tänkt berätta för hela butiken vad han skulle köpa så han säger i vanlig samtalston så att hela kön hör. "Kondomer har vi inte vid kassan längre utan där borta vid schampot." *pekar* Killen rodnar lätt, stirrar ner i marken och går och plockar åt sig ett paket.

Vad är det då jag observerat? En kassör utan fingertoppskänsla och en kille som tyckte att situationen var mycket pinsam. Det sista helt i onödan, för vad tänkte jag och troligen de andra i kön också? Jo, den killen får en bättre kväll än mig!

Det är väl tur att de värsta onödiga pinsamhetskänslorna växer bort med åren.

Mycket ”skräp” i föräldrarnas källare?

Av , , 2 kommentarer 2

Blocket, Lokus, loppisar osv. ger ju bara helt fantastiska möjligheter att både sälja det man inte behöver och att köpa saker till vettiga priser. Var tog då sakerna vägen innan internet- och loppisboomen? Småannonser i tidningar, och sopcontainrar är väl de mest uppenbara ställena. Men man får inte glömma källare. Sakerna är kvar. Den generation som idag är pensionärer och bor kvar i sina hus med källare och vindar har i många fall sakerna kvar. De har bara blivit liggande till ingens nytta. Varken de själva, barnen eller barnbarnen vill ha prylarna. Dags för oss yngre att hjälpa dem att bli av med sakerna. Ett par blocketannonser (eller motsvarande) varje gång man är och hälsar på föräldrarna kommer att göra susen.

Den erotiska boksuccén

Av , , 4 kommentarer 1

Nej, jag har inte läst Femtio skuggor av honom, men jag ska det nån gång när andan faller på. Däremot har jag pratat med ett antal som har gjort det och läst en del artiklar om fenomenet. Hittills har jag inte stött på någon som säger sig läsa den huvudsakligen för sexskildringarna, utan det är hypen som man nappat på. Kommentarer av typen: "Man vill ju veta varför den är en sån stor succé." eller motsvarande är det man möts av. Sant eller inte är inte lätt att veta, men om det är för hypens skull kan man mycket väl vara inne på rätt spår ändå. För min del har jag märkt att jag sällan tycker att stenhård hypade böcker är särskilt dåliga, klart läsvärda för det mesta alltså. Harry Potter? Briljant. Stieg Larssson? Mycket bra. Lars Kepler? Dålig förstabok, de senare betydligt bättre.

Vad man kan se är att bokserien ibland beskrivs med lite underliga beskrivningar, "tantsnusk" och "hemmafruporr". Jag har inte kommit på varför, är det något särskilt i böckerna som ska tilltala just tanter och hemmafruar, exkluderas jag ur läsekretsen i så fall? Jag läste också nånstans att den är en succé som nedladdningsbar bok eftersom det inte syns vad det är för bok man läser om man läser på en iPad eller motsvarande. Vem vill man dölja den för, sin partner?

Jag är mycket nyfiken på varför just denna bokserie blev så omskriven, det är ju inte de första böckerna med mycket sex i.

Nä, nu ska jag sluta fundera på det här, och lägga till boken på Att läsa listan istället. Om det är för hypen eller erotiken? Det, kära läsare, får ni inte veta!

Könsskillnader på IKSU

Av , , 4 kommentarer 4

 Alla som har satt sin fot på IKSU har sett dem, the beautiful people. Tajta märkeskläder som döljer just ingenting, diskret parfymerade, iPhonen med, ordning på håret och i kvinnornas fall, välsminkade. Inget fel med det, folk får se ut exakt hur de vill, ägna hela sin tid åt att ragga i gymmet istället för att lyfta tungt, eller vad man nu vill göra på IKSU.

Jag tror inte heller att det är nån större skillnad på kvinnornas och männens vilja att se bra ut, men i en avsikt kan man se en tydlig skillnad och det är på de tidiga morgongruppassen. Jag stiger upp så nära passets start som möjligt, häller i mig lite yoghurt och äter en banan, borstar tänderna och cyklar iväg. Innan passet börjar tittar jag mig omkring och ser andra män med håret på ändå, tydligt nyvakna och de flesta verkar ha börjat morgonen på samma sätt som mig. Efter passet och duschen ser jag dem fixa sig, hårprodukter, deo och parfym tas fram. Det sista tycks kvinnorna ha hunnit med redan innan passet. De har en snygg make-up redan då de kommer. Som morgontrött man undrar jag hur det går till. Vad är det som driver en att gå upp i svinottan och fixa sig snygg? Vana? Grupptryck? Ren och skär morgonpigghet? Förhoppning om att träffa en trevlig man redan på morgonen?

Innan nån exploderar i kommentarsfältet så får jag väl tillägga att det finns en tydlig åldersskillnad, ju äldre desto mindre benägen att prioritera morgonsminkningen och att beskrivningen inte alls gäller alla.

Vem är jag och vad kommer jag att skriva om?

Av , , 2 kommentarer 3

 

Det här är min första blogg, så det återstår att se hur länge jag, och för all del eventuella läsare, orkar med bloggen. Hur ofta jag kommer att skriva inlägg är högst oklart.

Jag är man, nånstans i närheten av 40 år, pappa året om, men barnen bor med mig på halvtid, singel, bor i Umeå och på dagarna är jag konsult. Vad jag heter och mera detaljer om mitt liv känns oväsentliga i det här läget, men framöver kanske jag ändrar inställning i den frågan.

Vad kommer jag att blogga om då? Ja, det är knappt jag vet det själv, men om jag säger betraktelser av vardagsliv och omvärlden är jag nog på rätt spår, därav bloggens titel.