Femtio nyanser, en manlig recension

Så var den utläst, den första delen i "Fifty shades"-serien, Femtio nyanser av honom. Känd som tantsnusk, porrbok, instruktionsbok i S/M-sex osv.

Den 21-årige studentskan Anastacia Steele möter den 27(?)-årige företagsledaren och mångmiljonären Christian Grey. Hon faller pladask för honom. Han är ju sååå snygg. Ana Steele är liksom oerfaren på det sexuella området. Hon är oskuld, knappt ens kysst, har aldrig känt sig sexuellt dragen till en man och onanerar aldrig. Då man tänker på det blir historien helt orimlig.

Hon frågar till exempel (innan de gjort DET första gången).

"Ska du älska med mig ikväll?" (Intressant ordval. "SKA". Vad hände med "VILL"?)

"Jag älskar inte, jag knullar. HÅRT."

Eftersom snubben, som inte ens är särskilt trevlig dessutom är kontrollfreak (och stalker) så får Anastacia skriva på ett sekretessavtal med honom. Hallå?

Han visar henne sin privata S/M-rum fyllt av piskor, kedjor och annat stuff. Och så skickar han ett avtalsförslag för att hon ska bli hans undergivna. Där specificeras en massa saker som kan ingå i det paketet.

Men trots att alla världens varningsklockor borde ringa i skallen på Ana, så inleder hon ett förhållande med honom. Visade sig lyckat på sitt sätt. Hon lyckas få inte bara en, utan två orgasmer när hon förlorar oskulden… I rest my case.

Den här boken var en plåga att ta sig igenom. Förmodligen är en delförklaring att jag hakade upp mig så fantastiskt mycket på att historien var allt för orimlig när de påbörjade sitt förhållande. Efter det hämtade jag mig aldrig riktigt. Sexscenerna kändes som att de var oändligt många, men det är väl lite av poängen med boken kan jag tänka mig.

Del 2 och 3 lämnar jag därhän. Jag kollar med nån som läst dem hur det gick för de unga tu. Lyckades Ana "rädda" den skadade Mr Grey eller inte?