Artificiell Intelligens i litteraturen

Böcker är fantastiska på så sätt att de tillåter oss att se genom andras ögon, uppleva både andra liv och förutsättningar och bland de mest spännande fantasierna låter oss uppleva främmande intelligenser och helt andra sätt att tänka.

Science fiction tar, som namnet antyder, avstamp i teknologin och tidigt började man förundras och fasas över vad som händer när teknologin når så långt att den kommer att kunna tänka själv. En av de första böckerna på det temat är Mary Shellys Frankenstein från 1818 där man skapar en ny varelse med dåtidens teknologiska nyhet: elektricitet. När teknologin avancerade så ändrar också berättelserna karaktär. Roboten blev, och är fortfarande, en väldigt populär litterär gestalt. Mest känd är kanske författaren Isaac Asimov, som var en av de första som skrev om robotar som något annat än en mordisk Frankenstein av stål. Hans robotar hade de tre robotiklagarna (de blev senare fyra) inbyggt i sin positronhjärna som hindrade dem från att skada människor, ett antagande som snarare blev regel än undantag i mången framtida robotlitteratur.

I början av 80-talet började man skriva böcker som senare kom att kallas ”cyberpunk” och en av de tidiga författarna, Philip K Dick, var med böcker som ”Do Androids Dream of Electric Sheep” (senare filmad som bladerunner) ofta inne på ämnen som vad egentligen en människa är?

Såhär i efterhand så ser man att få författare kunde förutse det vi idag kallar ”internet” och möjligheten att koppla samman alla världens datorer i ett globalt nätverk och den nya tekniken har än en gång gett oss nya farhågor, möjligheter och fantasier.

Artificiell intelligens direkt översatt till svenska är alltså konstgjort intelligens och trots att den i tidigare litteratur ofta fick sitta i konstgjorda människor så är det nu snarare datorer och nätverk man funderar kring. Det som är så fascinerande med konstgjord intelligens är både tanken på hur den ska fungera samt också frågan om vad som egentligen gör oss till människor? Denna fråga avhandlas i både film, tv-spel ungdomskultur och i litteraturen.

Om datorer kan lära sig tänka kring , moral och etik och kanske till och med kärlek vad skiljer då oss från dem? Professor Steven Hawkings berättade för brittiska BBC att ”utvecklingen av artificiell intelligens väl kunde vara slutet för mänskligheten”, kanske hade han just läst Frankenstein?  Både fasa och framtidshopp, fascination och teknik ryms i böckerna och filmerna om artificiell Intelligens. Moderna exempel är till exempel Westworld eller Quantic Dreams tv-spel Detroit: Become Human men det finns en uppsjö versioner om vad kan tänkas hända när Siri och hennes gelikar avancerar.

Kanske börjar dom att skriva böcker själva:

https://feber.se/vetenskap/art/346405/artificiell_intelligens_skrev_/

Ibland så är det kraftfulla datorer som besvarar livets stora gåtor som datorn ”djupa tanken” i liftarens guide till galaxen, i Neal Stephensons bok Snow Crash , samt i filmatiseringen av H.G wells tidsmaskinen, finns en  artificiell intelligens som har det mest intelligenskrävande yrket av alla, bibliotekarie.

Det är förstås rena science fiction.

 

 

 

 

2 kommentarer

Lämna ett svar till bibliotekariebildstrom Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.