Jag förutspår Nobelpriset i litteratur

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Man har aldrig rätt.

Men på torsdag smäller det.Nu jäklar hoppas jag stenhårt på Ngugi wa Thiong’o, delvis för att jag läst mycket av honom och ingen annan i min omgivning verkar ha gjort det. Jag tänkte förbereda något sort inlägg med en nyutgåva som jag verkar ha tappat bort. Jag fotade bokhyllan dock, där stod en gammal bok. Bredvid Zorro som mina barn köpte till mig på loppis för någon vecka sedan.

 

Men efter Bob Dylan är ändå alla bets off och jag tror inte egentligen bibliotikarien kan gissa så mycket bättre än någon annan?

Det är nästan så att akademin trollar oss.

Jamaica Kincaid tror jag är favorittippad men det är kanske inte så dom jobbar på akademin? Man kanske vill ha lite kontrovers? Salman Rushdie kanske skulle röra om i grytan?

Sen så har jag en liten genrespecifik förhoppning på Haruki Murakami eller varför inte Margaret Atwood ? Seriöst , det skulle vara fullt möjligt och skitroligt. Det enda som talar emot Atwood är egentligen att hon blivit lite för populär och allmänt omtyckt och så kan vi ju inte ha det.

Om det blir en poet så skulle jag satsa mina surt förvärvade gummisnoddar på Anne Carson. Jag är dessutom lite inne på grekisk mytologi (ett tema hon använder sig av).

Jag är faktiskt ganska säker på att det inte blir Joan Didion dock. Mest pga hon är lite för mycket åt journalisthållet och vi fick ju en sån för bara något år sedan.

Sen så går man omkring med fantasier som är mer eller mindre troliga. Cormac McCarthy? Varför inte ?

Neil Gaiman för hans insats med X-men ?

Annie Ernaux som jag tjatar om på biblioteket rätt ofta. Det skulle bli en fjäder i hatten tycker jag med tanke på alla tips jag gjort om henne genom åren. Jag tror att hon brukar vara en högoddsare?

 

Sen finns det så klart några namn som det surras om men som jag egentligen inte läst.Maryse Condé, Lyudmila Ulitskaya etc.. man får *host* hoppas att ingen av dessa vinner om man ska se det ur ett rent arbetsperspektiv.

edit: Farah Nurudin skrev jag att jag inte kände till men kom på att jag läst Adams revben. Det är en spännande afrikansk författarinna.

Jag tror banne mig att jag betat av alla kandidater. Det är dags att göra en lista på mest troliga Nobelprisvinnaren i litteratur 2021 * trumvirvel*

 

Nr 1 Nån snubbe jag aldrig hört talas om

Nr 2 Ngugi wa Thiong’o. Det är tammefan dags nu.

Nr 3 Annie Ernaux.

 

Vi håller tummarna på torsdag.

 

Edit 2 jag satte upp mina toppkandidater på bibblan:

 

 

 

 

Bli först att kommentera

Tillbaka på jobbet

Av , , Bli först att kommentera 2

Det måste vara få jobb som är så inspirerande som vårt? Det känner man verkligen när man kommer tillbaka från semestern. Plötsligt blir man utsatt för en massa nya böcker, i vitt skilda ämnen. Dom här lade jag undan direkt och efter ett tag återkom också den där torra lite tråkiga bibliotekshumorn och jag påminns om varför jag är förbjuden att skylta med böcker:

 

 

Men man funderar verkligen på om jag skulle börjat bläddra i en bok om igelkottar om jag inte jobbat på bibblan. En gång råkade jag läsa en bok om maskar. Det var när vi skulle gallra, boken är nog fortfarande kvar även om det nog inte blir någon storsäljare.

Man blir lite inbillad utbildad av att jobba på biblioteket, av att vara låntagare också förresten.

Det är hursomhelst roligt att vara tillbaka på jobbet.

 

Bli först att kommentera

En liten föreläsning om inköp på biblioteket i textform

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag på bloggen testar vi något nytt.

Jag har hållit en föreläsning för universitetsstudenterna. Nu kanske det inte är superintressant för dem som inte pluggar till bibliotekarie men jag har nu fått lite extra hjälp med att få min föreläsning till text och jag tänker att det är ett sätt för oss som bibliotek att bli lite mer transparanta. Här nere kan man alltså läsa sig till vad jag berättat för studenterna och hur jag tänker kring inköp och bibliotekariens urvalsfunktion.

ett stort TACK till Elin som hjälp mig föra över nedslående klokheter i text:

 

Föreläsningen hölls 2021-04-21 och handlade om inköp och vår seriesatsning:

 

Föreläsning i text:

 

Innan vi börjar så tänkte jag nämna att vi inte kommer att prata så mycket om Manga även om det är väldigt viktigt och en stor del av vår seriesatsning. Jag kommer också att prata om ”serier”, och i det här sammanhanget så menar jag amerikanska ungdomsserier av typen DC och Marvel. Nästan alla bibliotek har serier, dvs kategorin serier, men det är oftast bara de större biblioteken som har ett mer varierat utbud och få bibliotek har köpt in just ungdomsserier av den sorten som är populära bland ungdomarna.

 

Jag jobbar som bibliotekschef i Nordmaling. Jag har,  formella poäng i litteraturvetenskap, och har jobbat länge med litteratur. Jag har tipsat i TV och skriver även recensioner på böcker i tidningen med bibliotek i fokus. Jag tycker att jag kan stå för att jag gör ett bra urval när jag köper in böcker.

 

Alla bibliotek bör ha någon sorts kvalitetsdeklaration, medieplan eller allra minst en passage i biblioteksplanen som visar på hur man gör urvalet på biblioteket.

Från Umeå stadsbibliotek biblioteksplan:

 

”Enligt bibliotekslagen ska folkbibliotekens utbud präglas av kvalitet och allsidighet. Folkbiblioteken ska även göra ett aktivt urval som är baserat på kvalitetskriterier när bibliotekarier planerar inköp och gallring.”

 

Jag tycker kanske mer att man ska trycka lite ytterligare på bibliotekets urvalsfunktion. Min favorit är faktiskt, något otippat, Årjängs kommuns biblioteksplan där man skriver på det här viset, observera också att detta är ett bibliotek med fyra anställda så det är inget enormt bibliotek:

”Allsidighet, kvalitet, mångfald, djup och bredd är nyckelord vid inköp.

Bibliotekets personal ska vara lyhörda för besökarnas önskemål samtidigt som den värnar om ett brett och kvalitativt utbud. Biblioteket skall genom sitt kvalitativa medieurval och anordnande av olika arrangemang erbjuda god litteratur, kultur och arrangemang kring aktuella frågor.”

 

Varför är det här viktigt?

Det är för det första kopplat till varför läsningen är viktig men eftersom jag endast har 20 minuter på mig att prata så konstaterar jag bara att vi, gemensamt som samhälle, faktiskt har bestämt att läsningen är viktig, av flera olika anledningar, och det är i stort sett därför vi har offentligfinansierade bibliotek.

Jag tror att för att komma in i läsning, utvecklas som läsare och även som människa så behöver man böcker som består av god kvalitet. Det här är särskilt viktigt nu eftersom det är lättare att producera böcker, kommersen ökar (inklusive för tjänster som BTJ) och vi har även fått en konkurrent i och med dom här jäkla algoritmerna. Vi har också ett demokratiskt uppdrag som innebär att vi ska vara vaksamma mot påverkan av olika politiska intressen.

En stor del av urvalet är baserat på potentiell lånefrekvens, det är också det som är lättsammast att automatisera. Vi har lite fler värden som jag tycker kommer fram i Årjängs biblioteksplan: God litteratur, aktualitet, bredd och djup.

Någon slags skala måste man kunna klättra på om man ska utvecklas, även om det kanske är på djupet?

I praktiken när ni kommer ut i arbetslivet och ska göra det här urvalet så har ni lite olika verktyg att använda er av. Det vanligaste (vilket 80% av folkbiblioteken använder), och i mitt tycke, lite överanvända verktyget är Btj listan. Det är en lista som kommer ut två gånger i månaden där man delat upp ”all”, dvs de flesta nyutkomna böckerna, och gett dem ett omdöme. Enkelt sagt: storkännare av litteratur har gett ett kritiskt omdöme på böckerna.

Ni som läser detta på bloggen kan titta på kategorierna här:

https://butik.btj.se/pages/btj-haftet/digitalt/

Man ger ett omdöme och betyg på varje bok (förr kunde många böcker få två omdömen)

Ett problem med BTJ, enligt mig, är att man inte täcker upp exempelvis manga, serier eller egentligen särskilt mycket som inte är på svenska.

Andra sätt att säkra kvalitén är till exempel via inköpssamtal och där tror jag många bibliotekarier önskar att man hade lite mer tid. Man hittar lite egna sätt att omvärldsbevaka som via bloggar, tidningar osv… Jag tycker att egen läsning är viktigt pga. ovannämnda orsaker.

Om jag nu tar ett lite fördelaktigt exempel från Nordmalings biblioteks historiehylla. Jag har ca 60 högskolepoäng (dvs någon sorts formell utbildning) i historia. Jag läser illustrerad vetenskaplig historia som innehåller boktips och jag lyssnar på Vetenskapsradion Historia i p1 och jag har bra kontakt med låntagarna. Jag använder Btj listan för att ha koll på den senaste utgivningen. Jag läser minst ca 1-2 böcker om år. Det är alltså inte någon enorm ansträngning, men dock så har vi rätt många avdelningar och därmed är det inte alla hyllor som är kopplade till någon formell utbildning, men ni kanske förstår poängen.

Edit: Jag försökte göra en liten poäng av att det behövs någon sorts egen kompetens även om inte alla hyllor har formella högskolepoäng direkt.

Innan vi går över till serier tänkte jag avsluta den här delen av föreläsningen genom att ge ett litet tips om vad jag tycker att man ska tänka på om man vill bli duktig på att köpa in böcker. Det beror lite på instinkt och smak, att ha flera sätt att bevaka litteratur och använd er av ett kritiskt synsätt. Samt att stå upp för bibliotekarien som är expert på litteratur.

 

Inköp av Serier

Vi backar till nyckelorden från Årjängs bibliotek:

”God litteratur, aktualitet, bredd och djup.”

Först och främst så tycker jag att om man ska ha bredd på biblioteket så ska man även ha ungdomsserier i stil med Marvel och DC.  Det finns inga argument för att helt vara utan dessa. I värsta fall så är det en liten subkultur. Jag brukar jämföra med Feng shui och om ni inte känner till det så saknar det vetenskaplig grund och är pseudovetenskapligt trams men som man då kanske har köpt in ändå med motivationen att låntagare vill läsa om det, öka bredden på litteraturen eller vad det nu kan vara. Problemet är att många bibliotek har en halv hylla med Feng shui och inga amerikanska ungdomsserier. Jag brukar kalla det mitt Feng shui-test. Om biblioteket har fler böcker om Feng shui än vad dom har av amerikanska ungdomsserier så har man helt enkelt gjort fel. Ungdomar är ju en prioriterad målgrupp och minst två av Årejängs nyckelord (”aktualitet”, ”bredd”) räcker om man vill argumentera för en seriehylla… I Årejäng i alla fall 🙂

Så vi köpte in ett litet gäng och här ska jag då vara ärlig med att jag själv gillar den här litteraturen och har då även bra koll, instinkt och smak. Jag är van med att läsa litteratur kritiskt. Jag använde mig dock mycket av Goodreads och andra kanaler. En blev också en podcast (länk nere). Sen så gjorde jag en liten intermediala koll i de klasser jag fick komma till. Dom här serierna är ju väldigt aktuella i form av serier på Netflix och så klart också filmerna. Kollen visade att det kanske fanns ett större intresse för Star Wars än vad jag initialt hade tänkt på. Det som föranledde den stora satsningen är däremot det som jag tycker är det viktigaste biblioteksarbete, och det som Årejängs bibliotek uttrycker så här:

”Bibliotekets personal ska vara lyhörd för besökarnas önskemål.”

De tre viktigaste bitarna i barn och ungdomsarbete är enligt mig: Relationer, relationer, relationer.

Vi pratar med våra låntagare. Det är i princip förbjudet att sätta upp en låda där man kan lämna inköpsförslag utan att en dialog ska se ut så här:

”Tjenare (namn på barn). Hur gick det med din katt som fått skabb? Hur går det i skolan? Har du läst nått bra?”

I den här dialogen fick vi in en enorm mängd inköpsförslag och då såg jag banne mig till att läsa och fördjupa mig i vad dom läser och här är ju serier som är väldigt lättsamma eftersom det går ganska fort.

Jag är jättestolt över vår seriesatsning. Det är kul att ha bredd på biblioteket. Jag lägger ner själ och hjärta för att det verkligen ska vara god litteratur och jag har fått väldigt bra kontakt med låntagarna, och faktiskt inte bara dom som läser utan även dom som hänger med och ibland vill nörda ner sig i mytologin. Jag är helt övertygad om att det är en ingång till läsning. Ett idiotsäkert sätt att dra nytta av andra medier, ett sätt att få lite aktuellt snack på biblioteket med ungdomarna men även utan allt detta så borde man ha ett litet gäng serier bara för att ha bredd på biblioteket.

 

 

Frågor från studenterna

Boktips på serier: Mitt absolut bästa tips om man vill fundera kring kvalité och skillnader är Don Rosas serie ”Kalle Anka”. Där får man en jättebra och ganska lättläst inledning till en fantastisk serieskapare. Jämför gärna med andra författare.

Om man vill få lite koll på ungdomsserier och kanske hur dom är kopplade i förhållande till annan media rekommenderar jag Mark Millars serie ”The Ultimates”. Det som varit mest populärt på biblioteket på sistone är Jeff Lemire.

Tillägg till bloggen: Det roligaste är kanske att läsa ungdomarnas egna inköpsförslag. Helt klart har man blivit förvånad ibland.

Hur är dom uppställda: Det är faktiskt lite av en komplicerad fråga. Nu står dom efter ”Mytologi” dvs Marvel/Dc/Starwars/Annat

Hur har ni tänkt kring åldersgränser: Väldigt bra fråga. I det initiala skedet så tänkte vi eventuellt mer på klassiker och gärna mindre barn, men här har vi försökt ha respekt för vad ungdomar faktiskt läser. Serierna är en del av varför vi har gjort en fantastikhylla som är någorlunda åldersneutral men vi har på förslag att lyfta skräckserierna till kategorin skräck.

Vilka språk finns dom på: Här lyfte jag frågan om Btj och omvärldsbevakning. Mycket litteratur som blir missat är på engelska, och en del av förklaringen till att det inte köps in är just att dom inte finns på Btj listan. Det korta svaret är att dom inte, precis som Mangan, är översatta.

Motstånd: Ja. Det är lite motstånd på biblioteken även om ingen direkt sparkar bakut. Man har lyft att det kan finnas sexism i serierna och att det kan vara olämpligt för barn, men det är sällan argument man har kring annan litteratur. I sådana fall ska det då finnas motiverat i styrdokument att man av någon anledning väljer att inte köpa in våldsam litteratur.

Edit till bloggen: Det är väl snarare ett stort ointresse vilket jag tycker är synd. Jag hjälper också gärna till med beståndet om någon skulle vara intresserad.

 

Edit till bloggen

 

Om man som student vill läsa något olämpligt så har jag vid flera tillfällen rekommenderat den här boken:

https://www.minabibliotek.se/work/shirtless-bear-fighter-volume-1?id=affe7f7b-737c-4ea7-1443-bea873d40e89&catalogId=e1c7e747-c978-4529-a915-6f3b4f93fd2a&workId=0988489c-403d-41d3-adbd-aa9400dce67a&queryId=817d8711-8244-400b-84d5-529e8cf42a7b&resultIndex=0

 

En personlig favorit är denna:  https://www.minabibliotek.se/work/superman?id=8c0b05b5-b58b-1600-5f33-87d7c25b9d3c&queryId=6fcc7f24-ea06-49f4-ba44-28502b7b669d&resultIndex=0

Och är man intresserad av serietrender så har det gått från mörka historier till sådana som är mer av den här sorten:

https://www.minabibliotek.se/work/all-star-superman?id=596cef25-e7c5-5052-b4ec-9ca4ac0a7ea5&queryId=c7b8bec5-3f5d-4a57-a2b3-a35db264e960&resultIndex=0

 

Jag rekommenderar också att lyssna på vår podd:

https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy8yNWFmNzc5MC9wb2RjYXN0L3Jzcw/episode/MWFjMGFmZDQtZWRjZS00OTkzLWE0ZTgtOGQ0MDNiMTFhOTJm?hl=sv&ved=2ahUKEwiW8YWTvo_wAhWsgP0HHZrFBkQQjrkEegQIBhAL&ep=6

 

 

Bli först att kommentera

Hade jag just det bästa boksnacket någonsin?

Av , , Bli först att kommentera 3

Hade jag just det bästa boksnacket någonsin?

Mycket troligt eftersom det inte är så många som jobbar med boksnack.

Vad är boksnack egentligen? Ja det ska inte kännas som ett möte. Man kan lämna när man vill och man behöver inte presentera sig själv. Tänk ett digitalt rum där man råkar mötas och man kan diskutera böcker. Vi försöker att inte använda oss av bokprat då det är en mer etablerad och tråkig form.

Det är den digitala motsvarigheten till att stå i kö till informationsdisken på biblioteket. Jag babblar lite om böcker men viktigaste är ändå att man träffar lite annat folk och att man får samtala kring litteratur.

Jag måste ändå säga att det var riktigt, riktigt trevligt. Bibliotekarien var egentligen inte så mycket att hänga i granen men egentligen så tror jag att det oftast är där det fallerar. Vi som ska ”jobba” med boksamtalen är ofta för förberedda, har oftast en uttänkt strategi och syfte men det är inte riktigt så samtal fungerar. Givetvis så babblade jag på en hel del, det går inte riktigt att undvika då man ska hålla i ett ”arrangemang”. Vi pratade Steven King och jag rekommenderade Mr Mercedes till deckarfantasten, The Outsider om man vill läsa något riktigt otäckt samt Institutet om man vill ha något mer åt fantasy/hållet.

Jag fick däremot ett tips som jag blev sugen på Den flyende mannen av Steven King men under psednonymen Richard Bachman.

Sen dök också den här fantastiska boken upp i diskussionen

 

Vi pratade lite skräck och John Ajvide Lindqvist. Vi fick tips om Människohamn, jag passade på att visa Alma Katsus böcker (hunger och the deep som snart kommer på svenska)

Och säkert en hel del jag redan glömt.

Vi pratade mycket läsning och hade allmän trevligt och det är kanske det som jag tycker är det lyckade. Ett stort tack till deltagarna som vågar sig att prova på

Vi bestämde ett tema för nästa träff. Ungdomsskildringar. Jag ser fram emot nästa möte. Jag blev själv peppad på att läsa något jag kan överraska lite med. Jag tror jag ska plocka med mig en modern och en jätteomodern barndomsskildring.till nästa träff den 27 april

Bli först att kommentera

Digitalt fika på biblioteket

Av , , Bli först att kommentera 2

Hej mina vänner.

Vad är nu detta kanske ni undrar?

Jo biblioteket har tillsammans med vuxenskolan jobbat lite med digitala fikaträffar. Egentligen så är det träffarna som är digitala och inte fikat, så långt i framkant är vi inte riktigt ännu.

Under fikaträffarna har vi pratat böcker och bokcirklar men också försökt att koppla det till bibliotekets digitala tjänster så därför tyckte jag att det var lite fyndigt att använda bloggen till att skriva en liten sammanfattning så har vi täckt ännu en kanal. Jag tycker att jag får lite pluspoäng för transparens också (det är sånt här vi gör på bibblan en onsdag).

Jag brukar annars skriva ett litet brev så att deltagarna slippa skriva ner alla författarnamn så man kan hoppa dit om man vill. Nu kommer en liten bild på min hemmastudio här så att det inte blir så mycket text:

 

Först av allt: Det är kul att ses. Även om det är digitalt. Jag vill att ni ska veta att det är genuint roligt och jag blir så glad över att få träffa er. Det är också roligt att ni tagit steget till digitala möten.

Får man vara stolt? Jag tycker att ni är toppen i alla fall.

Under dagens fika så pratade vi om Torgny Lindgren och det var inte ens jag som började.!

Det var väldigt trevligt.

Jag tipsade om bibliotekets podd. Podden finns här:

https://anchor.fm/nordmalings-bibliotek

Den finns också på Spotify.

”Är podden bra” var en fråga som kom upp. Svaret: Nja, jag tror inte att vi kan säga upp oss och börja podda istället för att jobba på biblioteket men det kan bli både lokalt och intressant för er som är välkomna att engagera sig i vad vi ska prata om.

Vi pratade lite om deckaravsnittet och jag tipsade om två lokala deckare och en eventuellt kommande podgäst: Louise Bonta som bor i Bjurholm och vars böcker man hittar här:

https://www.minabibliotek.se/search?fContrib=Bonta,%20Louise

Jag hade plockat fram följande tips för bokcirkeln:

En gentleman i Moskva av Amor Towles

Drift av Jenny Holmqvist

Glöm allt men inte mig av Philomene Grandin

I en gentleman i Moskva så blir Alexander Rostov dömd till husarrest på ett hotell i Moskva. Året är 1922 och mycket händer i sovjetunionen. Jag tycker den verkar intressant och förhoppningsvis inspirerande då vi nu alla har husarrest mer eller mindre.

Drift av Jenny Holmqvist är ett släktdrama av något slag där vi först följer Eva som på 40-talet flyttar till Kanada, Marta i Thunder bay (också i Kanada) vars mor är försvunnen samt James i 80-talets Kalifonien. På nått sätt knyts livsödena ihop och boken har dessutom en bokcirkelhandledning ifall man vill prova det:

http://www.adlibris.com/se/assets/bokcirkel_drift.pdf

Glöm allt men inte mig handlar om en far och dotterrelation och deras kärlek när fadern blir dement. Denna boken kunde Margareta mycket mer om än mig.

Du som läser detta får gärna kommentera om ni läst någon av böckerna.

 

Sen har bibliotekarien gjort en liten film så man får testa vår Youtube kanal också

.

Nu behöver man inte gå in på den om man saknar humor för jag skojar lite. Internet går inte sönder om man inte ser klart hela filmen. jag ljuger också lite grann för lite Västerbottenslitteratur ändå kanske smög sig in? Beror lite på vad man räknar som Västerbottenslitteratur kanske?

Det är också ganska kassa boktips av slaget som vi ska undvika, sånt som ligger och skräpar i magasinet. Men jag ville göra en liten ansträngning.

Det var en rapport från bibliotekets digitala fikastund. Ni får alla hålla ögonen öppna på vad vi hittar på digitalt jag tror att jag har någon sorts boksamtal på nätet snart? Det lär väl dyka upp på

https://www.minabibliotek.se/sv/library-page/nordmaling

Med värme / Tommy

Ett såndär Ps…

 

Eftersom vi hade en gäst från Gällivare med oss kommer lite teknisk information:

Vi använder oss av Jitsi meet eftersom det har visat sig vara det enklaste:

https://meet.jit.si/

Man skapar ett rum och sen är det bara att klicka på en länk.

Vi klarar oss inte utan vuxenskolan även om jag är lite dålig på att nämna det så jag föreslår samarbete kring annonsering och lite pedagogisk hjälp.

Även om vi har podd, Youtube och fn och hans moster så är tekniken inte det viktigaste utan snarare att man försöker och att man har trevligt. Vi samarbetar gärna om intresse finns.

Allt vi producerar digitalt får man använda sig av hur mycket man vill.

 

… Ds

 

Bli först att kommentera

Lite kort om nobelpristagaren Louise Glück

Av , , Bli först att kommentera 2

”Äntligen” ropade Gert Fylking ironiskt när litteraturpristagaren korats.

 

Jag tycker fortfarande det är roligt även om jag själv oftast känner till dem. Jag älskar den typen av humor även om jag ibland kan stå på mottagaränden av den. Om jag själv någonsin skulle göra något liknande så skulle jag själv högljutt beklaga mig över att det aldrig är någon man känner till som vinner nobelpriset i Kemi. Det är ju fördjävligt.

 

Äntligen går dock priset till Louise Glück, en poet som många säkert inte känner till men nu kommer att göra det. Det är bra.

 

Louise Glück är en Amerikansk poet och själv så tilltalats jag av två saker när det gäller hennes diktning. Kopplingen till mytologi och till psykoanalys. Dom som förstår sig på menar att hennes symbolspråk gör att man kan läsa dikterna på olika nivåer, man behöver inte alltid koppla det till ovannämnda. Läsningen är ju något subjektiv, så även min.

”I bland är en cigarr bara en cigarr” sa någon till Freud

”Men oftast är det en penis” svarade denna.

 

Men åter till Louise Glück och ett exempel ur hennes diktning (lite taget ur sitt sammanhang ur dikten Paradis från diktsamlingen Ararat)

 

”Men jag vet. Likt Adam

var jag den som föddes först.

Tro mig, man läker aldrig,

man glömmer aldrig värken i sidan,

det ställe där något togs bort

för att skapa en annan människa”

 

 

Det är roligt med en poet som nobelpristagare, det är också roligt att lyfta poesin. Det är poesi som jag tror att många kommer att ropa ”Äntligen” efter att dom läst.

 

 

Bli först att kommentera

Bättre stöd till lokala författare

Av , , 1 kommentar 1

Vårt biblioteket anordnade en, i mitt tyckte, väldigt lyckad livesändning med författaren Kent Lundholm . Jag hade av olika anledningar svårt att vara med och fick faktiskt en lite tankeställare kring hur viktigt det kan vara att ha livesändning som ett komplement. Nu kunde jag ta del av författarsamtalet även om det inte blev riktigt som jag tänkt mig.

 

 

Under samtalet dök en viktig fråga upp: Hur stöder vi våra lokala författare?

I bibliotekslagen kan man läsa:

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning

Formuleringen är av det luddigare slaget men nog kanske vi bör fråga oss om man inte bör ta sig en tankeställare och om vi ändå inte borde göra mer?

Vi gör såklart mycket bra. Titta här bara:

https://www.minabibliotek.se/f%C3%B6rfattarbes%C3%B6k?culture=sv

Man man kan inte bara klappa sig själv på axeln. Vi måste ställa några tuffa frågor om vår verksamhet.

Här är några frågor jag ställer till mig själv:

När biblioteken är i fara så reagerar författarförbundet men hur reagerar biblioteken när författaryrket är i fara?

Var är våra kampanjer kring att läsa närodlat?

Varför har vi inte böcker till försäljning på biblioteket?

Och den viktigaste frågan. Om nu författarna kärleksförklarar oss så fort vi är i fara , har vi då frågat om författarna tycker att kärleken är besvarad?

En av litteraturens funktioner är att spegla och sätta perspektiv på omvärlden, men var hamnar vi om vi skuffar undan vårt eget perspektiv? Här är ett bra exempel på en bok som jag många låntagare som vi kanske inte ser i så många andra sammanhang älskar:

 

Jag tror att det kan ha att göra med att man inte känner till att det perspektivet finns på biblioteket (eller i litteraturen).

 

Mer reklam för lokal författare här:

Mina böcker

 

 

1 kommentar

Ladda upp för att ladda ner

Av , , Bli först att kommentera 2

Är man så illa funtad i kolan att man ibland nödgas söka sig till litteraturens skrymselvrår så är e-läsning en fantastisk möjlighet. Ja, ja jag vet vad 96% av våra låntagare tycker (bokstavligt talat alltså, bara 4% av utlånen är digitala) och en gång i tiden så höll jag med. Det är mycket bättre med fysiska böcker.

Men låt mig få argumentera lite för e-boksläsaren:

Personligen så tycker jag att läsa på datorn, mobilen och paddan är lite av en skymf mot mänsklig sedlighet och förnuft men var och en blir salig på sin fason.

Vad jag önskar att fler bakåtsträvare kände till är den fantastiska e-boksläsaren.

En läsplatta, eller e-bokläsare, är alltså en särskild sorts platta som använder sig av så kallat flytande bläck, eller elektroniskt papper. Vad det betyder för användaren är helt enkelt att det i stället för att det känns som man glor rakt i en skärm, som man går allt för ofta, så glor man rakt i en bok, som man gör allt för sällan.

 

Dessa tekniska underverk kan man låna på biblioteket, och visst blir man sugen när vi marknadsför dessa med sådan färgglad iver och entusiasm:

 

Jag tycker verkligen att fler borde testa. Jag har en privat som jag använder ifall jag råkat läsa något som jag akut måste ha fortsättningen på (eller mer av) + att jag ibland laddar ner ganska mycket mysko gratis science fiction från 20 och 30 talet.

Mycket.

Så mycket att jag ibland funderar på om det inte är riktigt normalt.

Min platta läser böcker i epub format men man måste ladda ner ett program på datorn för att föra över lånen. Ja ja det står hur man gör här:

https://www.minabibliotek.se/e-b%C3%B6cker-%E2%80%93-s%C3%A5-l%C3%A5nar-du?refId=mkRD&culture=sv

 

Hur som haver! Det finns en massa gratisböcker att hämta förutom det man lånar via biblioteket:

Lite klassisk svensk litteratur:

https://litteraturbanken.se/epub

Open sorce böcker:

https://openlibrary.org/

Men det är här jag hänger :

 

https://archive.org/details/pulpmagazinearchive?and[]=subject%3A%22Science+Fiction%22

Ta hand om er där ute och bunkra upp med läsning ifall man nu, av någon anledning, skulle bli sittandes hemma.

Kram bibliotekarien

Bli först att kommentera

Det manliga geniet Bernard Nordh

Obs: skriver detta inlägg utomhus på mobilen, kan inehålla mer stavfel än vanligt.

Så här kan det se ut när man förbereder en föreläsning om  författaren Bernard Nordh (1900-1972). Jag sitter faktiskt ute just nu och filosoferar lite om manligt och kvinnligt och myten om det manliga geniet.

Joel Bernhard Nordh, född 19 april 1900 i Björklinge socken, Uppland, död 9 augusti 1972 i Uppsala, var en svensk författare och mest känd för sina Norrlandskildringar.
I slutet av 70-talet var han en av våra mest utlånade författare med 28 skrivna böcker varav tre filmatiserade.

I Marsfjällets skugga är kanske hans mest kända verk och utspelar sig i byn Marsliden som ligger i Vilhelmina. För människor som bor i Dorotea kan det också vara intressant att veta att han bodde där i skogen under ett år och jagade björn. Enligt egen utsago i alla fall.

Han beskrivs ibland som nordens Jack London, en äventyrsskildrare och arbetargrabb som också tidigt tog starkt avstånd från nazismen och slogs för den lilla människan och arbetaren. Samtidigt blev han också kritiserad (av bland annat Sven Deblac) för en unken syn på samer och tattare. Det tidigare kanske inte helt rättvist, det senare mest troligt ganska sant?

Nu sitter jag själv, ett manligt geni med författarambitioner och med ett eget vildjur kopplad bredvid.

Jag gör någon sorts sammanfattning (på mobilen)  och märker att det är lite svårt att koppla ifrån samtiden.

Här försöker jag skriva ett litet skämt:

Bernard  ville gärna skriva men fick inte gå i skolan särskilt länge. Han jobbade med allt möjligt, rallare, torvgrävare och dräng. Ofta hela dagar och mer än 12 timmars pass. Han blev svartlistad när han som syndikalist kämpade för 8 timmars arbetstid och fick gå på luffen. Under hela denna perioden utbildade han sig själv i svenska via korrespondens utbildning. Läste böcker på bibliotek och i där han kunde låna. Gjorde en flicka på smällen (lite roligt hann han kanske med) och drog i princip sin fru  och sina barn genom flera år av fattigdom med en syn på jämlikhet i hemmets arbetsfördeling som låg några hundra år efter även 1930-talets syn. Hans fru har berättat att han i alla fall eldade, sen satt han mest på sin kammare och skrev.
Det gick knaggligt, de tidiga berättelserna var fulla av stavfel och men sakta men säkert blev han bättre. Han gav inte upp trots att dom hade det fattigt och frun inte hade råd att köpa kläder och höll på att bli utbränd bara av att hindra barnen från att störa Bernard då han satt och filade på historier om vargar och björnar och sådant han tyckte var lajbans.
I slutet av 30-talet slog han igenom och
Lärdomen i den här berättelsen är: Jag måste skaffa mig en ny fru!

Det är kanske inte blev så roligt? Bernards fru, Helga,  ville testa på att arbeta men det gick inte för Bernard hade ingen som gjorde frukost åt honom. När han blev berömd så reste han ofta med många kvinnor och efter några år av berömmelse kände Bernard att dom glidit ifrån varndra. Kanske kände han att hans intressen, resa runt med kvinnor och vara berömd, inte stämde överens med Helgas vars intressen vilka vi inte vet så mycket om? Kanske var det annat som skavde, det kan ju inte vi veta?

Nu kommer det en liten fundering och slutkläm på detta inlägg:
Hur rättvist är det att spegla en författare genom samtidens spegel och hur mycket förtar det upplevelsen av en älskad författare att fokusera på saker som vi upplever som problematiska?
Kan man skilja verk från person?

Jag tycker att man måste få läsa , och gilla, författare oavsett deras åsikter. Men vi måste också sätta dem i perspektiv.

Det är också därför det är viktigt med mer kvinnohistoria och porträtt. För visst är det intressant att läsa om Bernard Nordh men visst funderar vi också på hur Helgas liv såg ut?

Bli först att kommentera

Kultur och inflyttning i Nordmaling

Av , , Bli först att kommentera 2

Det finns en teori om att när vi började använda elden så kunde vi tillgodose oss näring på ett helt annat sätt och dessutom kanske också börja få tid eller energi till att göra annat än just att överleva.

Och det första vi gjorde med den extra tiden och energin var att skapa. Den skapande människan har nog på många sätt varit sig ganska lik under hela mänsklighetens historia.

 

Kultur är att vara människa, för en del är det bokstavligt talat skiljelinjen mellan människa och djur.

Jag tror att ända sedan den dagen har det varit en konflikt, om man inte borde ha lagt resurserna på att tugga läder och vässa spjut stället för konst och kultur.

Vad som kan vara svårt att se, så här i vardagen, är att vi fortfarande suttit och tuggat läder om det inte varit för konsten och kulturen. Precis som det idag är svårt för oss att se vinsten med Youtube och skapandet där så var det svårt att för vissa av våra förfäder att se vinsten av fallossymboler på grottväggarna.

Det som är klurigt (för vissa) är den uppenbara vinsten av kultur, ändå är den väl dokumenterad och det är därför staten lägger ner ganska mycket pengar på den.

För att göra en liten jordnära jämförelse. Kulturpolitiken skjuter med hagelbössa för man vet att om något träffar så är det en vinst för hela samhället.

Därför är det kanske synd att vi sällan diskuterar kulturens betydelse för landsbygden i termer av inflyttning .

Richard Florida är en amerikansk forskare som skrivit några intressanta saker kring de mekanismer som styr utvecklingen i den moderna ekonomin. Han talar mycket om de tre T:na.

Teknologi, talang och tolerans samt hur man som samhälle ska skapa en attraktiv miljö för ”den kreativa klassen”

Om man ska koppla det till inflyttning så handlar det mycket  just om att skapa en attraktiv miljö för kreativa människor. Människor som har talang, kan ta till sig den nya tekniken men också människor som kan blomma i kreativa och nytänkande miljöer.

Multimediautställningen  Myter och verkligheter – en lesbisk exposé på biblioteket

 

Det kan hända att min kultursyn är mer påverkad av Richard Florida än vad jag ibland erkänner. Kultur kan inte, och bör inte, översättas i företagstermer men då Richard Florida gör det så resonerar det hos mig.

Ur tillväxtperspektiv så är det viktigt att erbjuda kontaktytor mellan människor utöver familj och arbete. Öppna platser underlättar för nykomlingar. Det är en av fördelarna med bibliotek.

Biblioteken är viktiga som mötesplatser, jag vill jobba mer mot att vara teknologisk relevant. Nordmaling är lite av ett föredöme när vi genom kulturen jobbar aktivt mot ett tolerant samhälle som till exempel under regnbågsveckan.

Det är också intressant att fundera kring  Richard Florida tankar om tolerans i termer av ledarskap och företagsutveckling.

”Den kreativa ekonomin kräver ett samhälle där risk uppmuntras, där det är okej att misslyckas. Det måste alltid finnas ett säkerhetsnät för människor, och det måste vara så att alla sorters människor tolereras av resten av samhället.” säger han i en intervju i Attention nr 2, 2006.

Det är både samma sorts tänk som kulturpolitiken och som de flesta moderna företag tänker och som jag hoppas även vår kommun tänker.

 

Jag är lite stolt över vårt kulturprogram och vårt samarbete i Nordmaling. Vi har också synts mycket i media och fått mycket beröm för vårt arbete.

Jag tror själv att kulturen är en drivande faktor när det gäller just tillväxt och inflyttning, det visar också studier som ”Attraktiva städer”(Antoni 2010) på.

Sen så kanske jag har ett större helhetsperspektiv på kultur än att bara se på den som en positiv tillväxtfaktor, men det är ett argument som man sällan plockar fram.

Jag tror och hoppas att de flesta Nordmalingbor känner att vi som jobbar med kulturen i Nordmaling faktiskt gör vårt bästa och att det finns en grundsyn och tanke kring kulturen. Att man ser att vi vågar utmana oss och ta risker.

Sen så får man har respekt för att vi alla har lite olika tankar och funderingar kring vad kultur är.

Ett roligt ”kvitto” som vi upptäckt på biblioteket är att det ändå är relativt många ”utomsocknes” som kommer på våra arrangemang. Särskilt när vi gör något lite spännande och nytänkande saker som arrangemang kring tv-spel och annat som kanske andra kommuner inte riktigt har resurser till (?)

Bli först att kommentera