Brano eljest till frukost

Denna morgon tänkte jag visa en brano eljest favorit som jag har. Just en favorit för att den är så jäkla eljest.

Emile Delahaye hette mannen bakom Delahaye och som byggde sin första bil 1894 i Tours. Sedan byggde man en fabrik till, denna gång i Paris år 1900. Emilie gick sedan i pension och dog 1905. Han fick inte vara med om den utveckling som tagit fart och det byggdes bilar, bussar och lastbilar fram till första världskriget då fabriken levererade till den franska armén.

Mellan världskrigen va det en tuff period och Delahaye bestämde sig för att bygga en lite sportigare bil. Resultatet var Delahye 135. Under huven tog man en motor som tidigare använts i lastbilar, en rak sexa.

Efter andra världskriget fortsatte man bygga 135.an men 1947 började man nu bygga en större modell som fick namnet 175. Å nu blev jag kär. Linjerna är så jäkla grymma på denna farkost. Och att den är en fransk bil går inte att ta miste på.

Modell 145

Modell 145, eller nedre Grand Prix bilen som man byggde för sportvagnsracing utrustades med en V12a på 4,5 liter som lev 245 hk och en toppfart på ca 235km/h.

Sista bilen man byggde innan man upphörde med tillverkningen 1954 och slog sig samman med Hotckiss va en Jeep som kallades Type VLR. Året efteråt la man också ner den egna lastbilstillverkningen.

En rätt intressant fordonshistoria som också visar att ven fransmännen visste hur en bil skulle designas för att kallas jäkligt läcker.

Godmorgon

//Big Papa