I går eftermiddag hade nyheterna nått oss om ännu en ung man som avlossat en mängd dödande skott mot sina skolkamrater, den här gången i finska Österbotten.
Den här sortens nyheter väcker en stor förstämning och tankarna går till de anhöriga, både till offren och till den unge förövaren.
Det som hänt kan inte göras ogjort, men återigen inser man det fatala med en generös tillgång till vapen. Sverige har en restriktiv vapenpolitik, vilket man måste vara glad över. Det är dock mycket, mycket viktigt, att de som har rätt att inneha vapen, tar sitt ansvar och förvarar vapnen på föreskrivet sätt. Detta gäller både privatpersoner och de myndigheter som har vapen. Vi kan aldrig helt skydda oss mot vapenstölder men vi måste ta ett gemensamt ansvar och inte underlätta att vapen kommer i fel händer.

Har just lagt sista ordet på en överklagan till länsrätten. Varför ställer Umeå Kommun krav på heltidsnorm vid upphandling av tjänster i äldreomsorgen?

Ett helt obegripligt beslut både när man försöker att tolka vad som avses och utifrån kommunens vilja att dra till sig många småföretagare som vill utveckla sitt företag i Umeå.

Vem vill/vågar satsa på en relation till Umeå Kommun när spelreglerna ändras hela tiden.

Bakgrunden är en motion från vänsterpartiet med krav på ’att kommunen vid upphandling av driftsentreprenörer ställer krav på att heltidsnorm ska gälla för entreprenörens anställda’.

Ett krav som också bifölls vilket innebär att entreprenörerna ställer sig väldigt undrande inför framtiden. Varför gör man på detta viset om det inte ytterst handlar om att Umeå inte vill ha någon som helst varken konkurrens eller inspiration av privata entreprenörer.

Till saken hör att kommunen själv endast orkar upp till 47,4% heltid för personalgrupper inom vård och omsorg som är heltidsanställda. Är det rimligt att ställa högre krav på andra än sig själv? Kan en kommun med ca 11 000 anställda ställa högre krav på en liten entreprenör. Enligt lag kan det inte vara på det sättet.

Varumärket Umeå Kommun handlar till stor del om ’Kan Själv’. Varför släppa in någon annan som kanske gör det på ett bättre sätt än jag själv. Det rimmar ganska dåligt med den kampanj som just nu drivs om att Umeå är så bra etc.

Om Umeå ska ha någon trovärdighet måste reklambudskapen och verkligheten hänga ihop. För närvarande är det mycket snack och lite verkstad.

Ungdomar som hamnar snett med droger och annat har i många gånger en ’strulig’ skolgång. Många gånger har jag i kommunens ’Individ och familjeutskott’ reagerat på att ungdomen i fråga har kunnat vara frånvarande (skolkat mm) under en mycket lång tid utan att varningsklockarna har ringt.

Numera vet jag att sannolikt har varningsklockorna ringt men pga av diverse anledningar så har det inte hänt så mycket med ärendet när det kommer till socialtjänsten.

Jag vill uttala mitt stöd till rektor Daniel Wirestrand med personal på Bräntbergsskolan. Genom att markera att varken skolk eller upprepade sena ankomster är acceptabelt så sätter han också ribban för skolan.

Självklart kan både frånvaro och för sen ankomst ha helt legitima skäl men vuxenvärlden måste ändå markera att det normala är att komma i tid.

Jag har svårt att förstå upprördheten över att skolan kommer att bry sig om den elev som kommer på glid och börjar skolka mer och mer.

Det värsta som kan hända den som är på det sluttande planet är att omgivningen slutar att bry sig, att ingen frågar efter personen, att bli osynlig? Heja på Daniel och Bränbergsskolan ni bryr er.

Det känns skönt att veta att ni inte lämnar någon i sticket!

Man håller sig för pannan!

Att tro att björkar är fria affischeringsytor? Varför tror kommunen att Folkpartiet har kämpat så hårt för kommunala affischeringstavlor? Varför ha särskilda ställen att affischera på när det går bra att drapera första bästa björk med budskap?

När jag ändå är inne på spåret: Vem har lovat ’Kurt kokar skalle’ en utomhusföreställning starkt sponsrad av Umeå Kommun att affischera på (sannolikt) varenda elskåp i Umeå? Någon ambition att ta bort de samma finns uppenbarligen inte. Elskåp på smågator där ingen någonsin har kommit på (tidigare) att affischera är fortfarande draperade med affischen.

Ett absolut krav vid bidragsgivning i framtiden är att utryckligen påtala att el-skåp och liknande ställen, inte är tillåtna affischeringsplatser. Det handlar inte om ungdomligt oförstånd. De ansvariga är i högsta grad vuxna.

Att göra det lilla extra som sticker ut är naturligtvis alla PR-makares dröm. Att regler som är till för alla andra kan brytas ligger nära tillhands (uppenbarligen). I valrörelser brukar det nästan alltid vara något ungdomsförbund som går över gränsen (och sätter upp affischer på fel plats). Det brukar rendera en kraftfull tillsägning och omedelbar nedtagning från moderpartiet.

Problemet i björkfallet är att det är inte något (som med god vilja) kan betraktas som ungdomlig okunskap. Här är själva syftet att göra det som inte är tillåtet för att sticka ut. Det manar verkligen till eftertanke. Oförargliga bandroller denna gången, vad ska det bli nästa gång? Allt betalt med skattepengar.

Såg till min stora förvåning att även Västerbottens Folkblad tycker att målet om 200 000 invånare är i mesta laget. Eller som Bodén skriver som avslutning ’Om målet 200 000 ska kännas realistiskt måste kommunledningen presentera en ny stor lokalisering av Volvo-format’. Mot bakgrund av den vikande konjunkturen ’Att i detta ögonblick höja målet från 150 000 till 200 000 kan rent av te sig litet löjeväckande’. Just den biten tar jag med mig till mitt anförande i kommunfullmäktige när det blir debatt om vilken siffra som ska skrivas in i planeringsunderlaget.

Den här debatten känns verkligen som att diskutera påvens skägg. Att Umeå kommun har en hög ambitionsnivå och ett framgångsrikt universitet som så här långt har genererat många umebor, de vet vi. Men att nu spekulera om att inflyttningen ska nära på tredubblas till Umeå utan att det finns några som helst argument för detta. Det känns väldigt krystat. Är det möjligen att 200 000 ser snyggare ut i annonserna (och verkar mer visionärt). Eller finns det några sakliga argument?

Att en och annan nämnd kommer att kräva mer pengar eftersom en så extremt utökad befolkning innebär kostnader det kan ju inte vara ett argument i sak.

Först av allt!

Även kvinnor måste kunna försörja sig på sitt arbete och ställa krav på rimliga arbetsförhållanden. Inom vård- och omsorg finns många deltider vilket ställer krav på arbetsgivaren att hitta lösningar genom flera arbetsplatser eller annan schemaläggning. Den arbetsgivare som inte är lyhörd med att svara upp på önskemål från personalen kan sannolikt få mycket svårt att rekrytera.

Läser i Dagens Samhälle (Sveriges Kommuner och Landstings tidning) att Umeå anser att den kommunala hemtjänsten måste ha mer pengar än de privata utförarna. Detta inte för att de vill ge bättre vård och omsorg utan anser att det finns högre kostnader när kommunen gör saker bl. a ’de offentlig anställda har rätt till heltid och det kostar en del.’

I dagsläget är det 47,4% heltidsansällda inom vård och omsorg i Umeå Kommun. 66% anger att de är nöjda med situationen. Av de övriga är det många som anger att de inte vill ha flera arbetsplatser (vilket kan bli följden av att gå upp i tid).

Det skulle vara intressant att veta hur många kronor som Umeå anser sig ha lagt ut ’extra’ för att möta heltidskravet. En så stor arbetsplats måste rimligtvis ha stora möjligheter att kunna göra lösningar inom systemet (som inte kostar extra pengar).

Nytt beslut om ersättning till de privata utförarna kommer att tas i samband med Socialnämndens budget i november. Med tanke på att det sannolikt blir en ny lagstiftning från första januari ’Lov att välja’ förutsätter jag att rättvisa ska råda mellan de privata och kommunala utförarna.

Socialdemokrternas starke man från Umeå, riksdagsmannen Ibrahim Baylan är upprörd över att Umeå har fått vägpaketet genom att tränga sig före i kön (betala pengar). Systemet är långt ifrån nytt och andra kommuner har redan tidigare trängt sig före genom att förskottera pengar.

Intressant att Baylan är så upprörd när Umeå äntligen får sitt vägpaket. Tidigare när socialdemokraterna regerade har jag inget minne av att han hade synpunkter på att kösystemet kunde förändras genom att gå in med stora lån (räntefria om jag inte missminner mig).

En annan sak var att kön när som helst kunde ändras (om andra spännande saker kom ivägen). Jag påminner bara om Trollhättepaketet.

Så här långt känns det mest som om Baylan hade fått bestämma då hade det inte blivit några vägpengar till Umeå.

Skellefteå har nu fattat sitt beslut i kommunstyrelsen om 80 miljoner i bankgaranti till Sekab. Bakom beslutet står socialdemokratern, moderaterna och miljöpartiet. Vänsterpartiet avstod och de övriga partierna röstade nej.

Ett intressant resultat med tanke på att ett ganska allmänt argument för varför Umeå kommun ska tillstyrka en bankgaranti till Sekab är just för att stödja Skellefteå (eftersom de redan sitter i dyn så ska inte Umeå göra bekymren större). Men då blir det ganska intressant att inse att Skellefteå inte är eniga om tagen. Det finns olika ekonomiska bedömningar.

Eller snarare, det är fullständigt omöjligt att göra en ekonomisk bedömning eftersom det inte finns något som helst underlag. Ledamöterna i kommunstyrelsen har möjligheter ställa frågor till ledningen för Umeå Energi under sammanträdet. Men för den som skulle önska en mer ordentlig genomgång av Sekabs ekonomi och verksamhet så gives inte den möjligheten.

Ja eller nej till att köpa in (en båtlast?) etanol (för 100 miljoner kronor totalt varav 10 miljoner i Umeå) som sedan ska säljas till ett dyrare pris för att få in pengar i kassan. Det är det beslut som ska fattas om någon timma. Frågan ska sedan gå upp till kommunfullmäktige.

Återigen visar detta på hur orimligt det är med kommunala bolag.

Blev just uppringd av radion som ville ha medverkan av förespråkare för 200 000 personer målet. Hon hade uppfattat att Folkpartiet hade den uppfattningen (möjligen kom det av att kommunen var mycket otydlig i ett pressmeddelande i förra veckan).

Folkpartiet står fast vid 150 000 personer målet. Att planera för att nå månen går kanske att göra i andra sammanhang men när det gäller kommunal planering är det bra med lite sans och förnuft. Det är på modet med varumärkesuppbyggnad (Umeå satsar ett antal miljoner). Umeås varumärke ska förmodligen innehålla en stark självkänsla som går utanför kommande lågkonjunktur, demografiska prognoser etc. Iallafall om de i det här fallet troende får bestämma.

Ju större visioner, ju mer trovärdighet är uppenbarligen devisen (och vem vågar säga nej till en bra vision). Det är förmodligen skälet till att socialdemokraterna och moderaterna gör gemensam sak när det gäller befolkningsmålet.

Folkpartiet har aldrig ställt upp på 200 000 personer målet. Det är dags för politiken att komma ner på jorden!

Ska Umeå Energi ställa ut en bankgaranti om 10 miljoner kronor till (det delägda) bolaget Sekab? Det är frågan som ska diskuteras nu kl. 08.00 (koncernstyrelse) och på kommunstyrelsen kl. 15.00 (som extra ärende om det inte händer något som jag inte känner till).

Frågan diskuterades livligt på gruppmötet i går kväll. Kontakterna var många med både Skellefteå men också Ö-vik (tidigare på dagen) som diskuterar samma sak fast högre belopp (45 miljoner och mer).

Det är väl ingen större hemlighet (alla inser nog detta) att tongångarna inte är särskilt positiva till vad som pågår.

Fortsättning följer men just nu vill jag inte gå händelserna i förväg (och eventuella överraskningar).

Klart är väl med all önskvärd tydlighet att när kommuner riskerar skattepengar (när banken inte längre ställer upp) för att de själva vill sköta det privata näringslivets uppgifter då kan allt hända. Allt är inte guld som glimmar.