Utbildningsministern Jan Björklunds förslag att skriva in skolk i terminsbetygen har uppenbarligen fallit i god jord hos den centrala Socialdemokratiska ledningen. Frågan är bara om Umeås lokala (S) skolpolitiker Margareta Rönngren tycker samma sak?

Idag leder ogiltig frånvaro – skolk – till mycket elände – många missar helt enkelt sin chans att få godkända betyg och därmed möjlighet att få ett arbete. Mot detta har det sedan länge funnits en politisk attityd att inte bråka med skolkande ungdomar – det finns säkert en bra förklaring.

Det som framställs som snällt är i själva verket ett sätt att inte bry sig om. I förslaget ingår också att hemmet omedelbart ska kopplas in vid olovlig frånvaro. Skolk ska rapporteras till hemmet varje dag.

På vilken fot står Socialdemokraternas ´Margareta Rönngren i denna fråga?

Just nu är det en bedövande majoritet för att skolk ska införas i betygen i VK:s omröstning.   Men jag vet att det finns de som anser att: det är elevernas ensak om de vill gå dit eller ej. Problemet ur samhällssynpunkt är dock att det kostar pengar och det kanske till och med drabbar någon som inte fick just den platsen. Eftersom gymnasieskolan är frivillig är det väl rimligt att de som frivilligt har bett om en plats också fullföljer sin utbildning genom att gå på lektionerna.

Ur individsynpunkt är skolk nästan alltid en signal på att allt inte står rätt till. Vuxenvärlden måste våga bry sig och fråga vad som är fel. Åratal av misslyckanden, skulle ha kunnat förhindras om "skolksignalen" tagits på allvar.

Samhället markerar genom att inför skolk i betyget, att detta inte är ett önskvärt beteende. En viktig markering att skolan är viktig och eleverna har rätt att kräva hög kvalité.