Tiden är inne…

Av , , Bli först att kommentera 5

När det är dags för mor att flytta till ett äldreboende. Min mamma har ett år kvar till att fylla nittio. Mamma. Nu är tiden inne. Det finns ingen återvändo och det är vad hon själv vill – att flytta till ett tryggt boende. Jag kan känna att jag gråter lite inombords; det är lätt att göra det varje gång något inträffar som säger: aldrig mer…

Min mamma har varit den mest strävsamma människa man kan tänka sig – att lata sig och ligga på soffan var inte något alternativ för henne. Mjölka kor, snyta sju barn, sätta potatis, virka, sticka, sy kläder, väva, göra långkok, fernissa golv, plocka bär, göra sylt, saft och marmelad, baka mjukkakor är bara några saker hon roade sig med. Dessutom vårdade hon min far i många år när han insjuknade i Parkinsons sjukdom. Jag vet att min mamma inte kan läsa det här – men jag vill skriva en liten hyllning till henne – för att hon verkligen förtjänar det. För att hon är min mamma. Hon var en riktig skönhet när hon var ung och när man är piga i ett hus på landet och om det i huset bredvid bor en stilig man – så finns det väl ingen återvändo:-)

Här är ett foto av ett foto i ett gammalt album. Fotot får inte kopieras eller skickas vidare. Här är min mor och min far i början av deras äktenskap för över 60 år sedan. De sitter på en bro som jag sedermera också ska komma att sitta på och de tittar ut på en sjö som även min farmors farfar skådade och byggde ett hus vid. Och allt känns som igår…

 

 

Så mycket bättre…

Av , , Bli först att kommentera 4

Här kommer natten. Jag fick ståpäls när Miss Li sjöng Pughs "Här kommer natten" i programmet "Så mycket bättre". Denna totala känslourladdning drog som en vind från TV-rutan och in i vardagsrummet., virvlade runt, ökade, avtog och slutade i ett sprakande fyrverkeri. Fyllde rummet. Fantastiskt…

Det är natt. Här har också natten kommit. Det finns en speciell klarhet i en natts tystnad. Världen har liksom stannat av. Avskalad och ny. Varje dag är ny. Tiden tar aldrig slut. Den är som ett tryggt ankare att hålla fast i. I båten seglar vi kors och tvärs, guppar omkring, ror – ibland så behöver vi stå precis stilla och kastar i ankaret. Båten snurrar sakta runt den nedsänkta kättingen. Vi håller kvar, men en dag kastar vi åter loss. Driver mot nya nätter, mot nya dagar – mot livet, till livet. Allt är nytt, även om ingenting är nytt under solen – så är varje dag ny. Det är det som är så fantastiskt med natten – när dagen föds…
 

En mycket speciell kväll…

Av , , Bli först att kommentera 10

För 24 år sedan blev jag mamma. Min dotter fyller år idag. Hon är en fantastisk person. Kanske brås hon en smula på sin mamma:-).

Visst vore det skönt om vi kunde se på oss själva med de ögonen som andra kan se på oss ibland – som fantastiska och betydelsefulla. Att sprickorna, skavankerna och tillkortakommandena som kommer med åren är det som gör det andra ännu vackrare. Som Fröding skaldade en gång – ”…och rosor i ett sprucket krus är ändå alltid rosor”.

Det får mig att tänka på att jag hann få ned de där blomlökarna i rabatten innan frosten slog till i höstas. Där kommer snart att lysa gult av liljor. I stora sjok kommer de att lyfta sina vackra huvuden mot himlen, sträcka på sig och ruska lite på sig; mumla tätt tillsammans – någon gjorde oss möjliga. Vi står här i solen och glänser.

Jag tror att jag längtar alldeles otroligt mycket efter vår…

En nystart!

Av , , 2 kommentarer 9

Jag har haft en underbar måndag. Man blir lite förvånad eftersom just måndagar kan kännas lite sega och jobbiga ibland. Jag såg solen idag:-) Det finns en väg ut ur det här kompakta mörkret. Dessutom är inte dagen slut ännu…jag ska baka lite och se en film. Hur bra kan man ha det egentligen? Snart kommer ljuva dofter att sprida sig i alla dessa rum och sedan kan jag sätta mig i soffan och kura under filten och nästan längta till nästa måndag.

Jag känner inte igen mig själv…

En sommarbild jag fotat själv…

 

Den godaste pizzan!

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag är ju såld på programmet "MasterChef" och jag har äntligen funnit det optimala pizzareceptet. När den tävlade gjorde pizzan på bästa TV-tid – kunde jag känna doften av denna fantastiska pizza sprida sig i vardagsrummet och jag tänkte att detta recept måste jag bara prova. Egentligen är jag en inbiten pizzamotståndare, men man behöver inte äta en hel pizza och handen på hjärtat, mozzarella känns ändå ganska nyttigt va..:-)

Receptet på pizzadegen:
Blanda 20 g socker, 20 g salt, 1 msk matolja och 15 g torrjäst. Tillsätt 2,5 dl 40°-varmt vatten. Jag blandade sedan i mjölet direkt i jästblandningen och det funkade bra, ca 430 g Vetemjöl special.

Knåda degen lite tills den blir blank och ser smidig ut. Låt jäsa. Reducera 1 burk krossade tomater i en vid stekpanna med lite salt, svartpeppar,oregano och några klickar tomatpurè i ca 10 min. Kyl ned såsen.

Vi har en pizzasten som jag värmt i ugnen på högsta värme (250°C). Baka ut ungefär hälften av degen till en väldigt tunn pizzabotten. Lägg den på ett bakplåtspapper. Kavla den lite till och nagga hela botten med gaffel så att den inte höjer sig i ugnen. Lägg på tomatsåsen, lite riven ost och det pålägg man vill ha. Jag lade på några körsbärstomater, räkor och skivor av salami.

För att få pizzan på stenen lade jag den på en upp- och nervänd plåt och med lite hjälp gled den över till pizzastenen:-) När pizzan gräddats (i mitten av ugnen) lade jag på mozzarella och basilika.

Kvarvarande pizzadeg går väldigt bra att frysa in och använda vid ett senare tillfälle.

Nej, jag har aldrig talat pitemål…

Av , , 4 kommentarer 1

Men det finns så otroligt många uttryck som är – klockrena. Kanske kan man jämföra pitemål med kinesiskan, ett tecken eller uttryck säger mer än tusen ord. Ett "schtömmel" är en osedvanligt klantig idiot som inte förstår någonting. "Schmolanedi" och "blåjta" äts med "remidjen"! Detta är två exklusiva rätter; en med kall mjölk och en med kokande mjölk – i båda tunnbröd i bitar och man har bestick när man äter dem.

"Häven jä unda", flytta på er och sedan "hajna" och "hojna", han här och hon här – "hejna" betyder det här och har inte något med schvammel-hen att göra. Min pappa tog alltid på sig "krupen" – en tröja och mamma mjölkade "kräka" som var korna.

Om något eller någon är "ovegolant" så betyder det ostadigt och säger någon till dig "vors narscht jär du sparke frå?" så säg som det är: du bor i Grubbe.

Finns det några människor som pitebor möljligtvis tycker illa om så är det "lulhåssaföttren" (de som bor i Luleå) och 08-orna naturligtvis. Är man i Berschika är man nästan i Piteå, för då är man i Bergsviken.

Det finns för övrigt en sida på FB om Pitemål, om ni känner för att lära er mera:-) Hä jär bara å träjn nalta.

https://www.facebook.com/pitefans/posts/10150424888805302

Dagens dikt…

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag vet inte om programmet fortfarande sänds i radion – Dagens Dikt. Jag minns när jag var liten och P1 var den kanal som ständigt strömmade ut från transistorradion. Min mor älskade P1. Under tiden hon snöt barnens näsor, bakade mjukkakor eller mjölkade en ko lyssnade hon på radion. Mycket av det som sändes var rätt så allvarsamt och när jag kom hem på kvällarna efter skolan var det Dagens Eko. Kanske var det just där min personlighet grundades, mellan Dagens dikt och Dagens Eko..

Jag skriver dikter själv ibland. Eller om kan kalla det dikter – kanske är det bara ett eko från min själ som ger ton. Det snöade för några veckor sedan och då blev dagens dikt några rader om snö. Önskar er en härlig dag!

och snön den gnistrade…

Snö…

skön snö
vit som snö
gnistrande snö
kristaller faller
överallt är
vit, vit snö

jag faller
av kristaller
blir jag en
ängel av snö
som virvlar
i min famn

om och
om igen
vit, vit snö
faller varsamt
sakta
i min hand…

Britta Johansson 121205

 

Tomtarna säger hejdå…

Av , , Bli först att kommentera 6

Ja, så var julen slut då. Vad fort den gick. Ikväll har tomtarna sagt hejdå. Numera är julen inte lika magisk som den en gång i tiden var – men har fortfarande kvar lite av sin tjusning. Det är fint ibland att tänka på att julen har något med ett litet gossebarn att göra. Det fanns några kloka karlar på den tiden, de vise männen, och de kom med gåvor till gossens mor och far. Det var guld, rökelse och myrra, inte så långt ifrån dagens julklappar.

Tomtarna är i sin låda och granens barr är ihopsamlade. Barr har en märkligt förmåga att gömma sig. Kryper in vid någon list eller i en mattfrans och dyker upp lämpligt till midsommar. Då ska jag tänka på de röda tomtarna och på att midsommarmat är ganska lik julmat – sillar, skinka och sallader. Allt har sin tid och ingenting är nytt under solen…