Ibland blir man bara så glad!

Som när något helt oväntat positivt dimper ned i ens inkorg på jobbet när man jobbar med något som tas emot bra. Jag fick det igår och det var bara så trevligt och jag kände hur glad jag blev. Känslan ville inte släppa och den följde med mig hem och ändå till idag och jag (äntligen) fick lust att gå ut och shoppa och det är sannerligen inte ofta jag gör det. Alla expediter var jättetrevliga och det berodde väl antagligen på att jag kände mig extra trevlig. Jag provade till och med kläderna innan jag köpte dem, annars brukar jag undvika provhytters obarmhärtiga ljus:-) Jag hittade ett par jeans som passade. Ni kanske tror att jag skämtar lite, skojar om mina problem att shoppa och hitta kläder, men det gör jag inte. Jag skulle gärna ha en personal shopper istället för en PT (ja, det har jag inte heller) om jag fick välja. Men, träning ger väl färdighet även i att skanna av en affär och hitta godbitarna.

Mitt första riktiga jobb var i en skoaffär i slutet på 70-talet och där stannade jag i sex år. Jag kunde ta fram tjugo par skor för att hitta något till min kund och jag ville verkligen hitta ”rätta paret skor” som kunden blev nöjd med. En del av lagret fanns en sprialtrappa ned och man lärde sig att gå uppför trappan i högklackat med 8-10 kartonger i famnen, utan sikt, men det gick rätt så bra. Det var på den tiden som näbbstövlar och träskor var högsta mode. Så man tycker att jag borde gilla att gå i affärer, men icke det. Nu sitter jag här med röda, nymålade naglar, skimrande ögonlock och en positiv känsla av denna dag. Tack arbetskamrat, tack expedit, tack alla ni som förgyllt min dag♥