Störst av allt är kärleken…
Några kort sammanfattande ord om vad livet egentligen går ut på – störst av allt är kärleken. Undrar hur många vigslar där texten från 1 Kor 13 har lästs: Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
De sammanfattande orden i slutet av versen: Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Eller början av versen:
Om jag talar både människors och änglars språk, men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.
Det är ord som känns. Även om jag gör allt rätt efter alla konstens regler, men inte gör det av kärlek eller för helt andra syften så är jag bara en tomt ting – det är empati som får oss att bli levande, att bli människor, men jag tror att kärleken sätts på prov idag. Man kan lätt bli dränerad om man är känslomässigt engagerad, man behöver också värna om sig själv. Jag brottas själv med den känslomässiga biten. Allt i livet påverkar känslolivet och att hålla det friskt och nytt är nog en kamp för många. Att inte låta sig nedslås av allt elände, att inte ge upp, att tro på morgondagen, vilja förändra sitt liv, se framåt, sätta små delmål eller känna tacksamhet för det man har.
Nästan alla låtar handlar om kärlek, det är ju den som betyder allra mest – avsaknad av den, tillgång till den, längtan efter den ”No more will you cry, Baby, I will hurt you never. We start and end as one, In love forever, We can ride it together. Making love with each other. Islands in the stream, That is what we are,…”
Det störst djupt liggande behovet som människan har att bli accepterad, vara älskad och att visa kärlek och att älska människor tillbaka. När allting annat skalats bort, är det ändå det som finns kvar. Jag ser dig och du ser mig och plötsligt är vi – vi…
Senaste kommentarerna