Jag är fast på 90-talet…

Av , , 4 kommentarer 8

Det är faktiskt möjligt att min hjärna inte utvecklats nämnvärt sedan trettio år tillbaka – och för mig är det just fine! Jag vill leva i sviterna av cerise, kornblått och axelvaddar och känna mig trygg med det. Kanske därför jag får rysningar av grått, vitt och svart (en sanning med modifikation 🙂 och hellre ser en rulle med Clintan en fredagskväll än en nyproducerad Östlundsk satirisk komedi. Vad är det för fel med sånt man blir skriven på näsan med – men känner sig trygg med? Vadå statisk och fyrkantig, måste verkligen alla människor vara förändringsbenägna för att vara lyckliga och lyckade. När jag vet att det jag växte upp med som barn på landet idag är högsta mode, att förändringar alltid är som en bang-a-boomerang, vi kommer alltid tillbaka till gamla sanningar och inom en snar framtid står en hop permanentade överlevare på gatan och gör ett statement. 90-talet snäppet över 70-talet, men ack så nära de är.

Tack för att jag har mina minnen kvar. Minnen av högstadieskolans asfalt och platta tak. Av Gerda, Clarence och Bengan. De som lärde mig något om geografi, samhälle, främmande språk och matte. Bang-a-boomerang. Tack för att jag min första arbetslösa dag efter gymnasiet på Arbetsförmedlingen söker det enda lediga jobb som gick att söka – och får försörjning i sex år. Tack Sverige för det du var. En dröm om en plats där alla fick plats, där utrikespolitik och ställningstagande mot våld och förtryck var vår röst. Tack för att jag fick uppleva det. Tack för att jag hade ett huslån med 13 % ränta och vet vad det innebär att vända på slantarna. Bang-a-boomerang. Tack för att jag aldrig tar något för givet. För jag vet att imorgon är en annan dag. Tack Niklas Strömstedt som skrev texten: (Kom) så länge hjärtat slår (Kom) så länge spänningen finns kvar. I morgon är en annan dag. (Kom) så länge solen ler. (Kom) så länge lusten ger och tar. Så fort när allt försvinner. I morgon är en annan dag.

Att vara mental svensk är just det. Huvudsaken man är en människa med hjärtat på rätta stället – oavsett yttre attribut eller fackindelning. Så länge hjärtat slår…

Should auld acquaintance be forgot, and never brought to mind?

Av , , Bli först att kommentera 4

I veckan har min före detta svärfars sambo avlidit. Monika. VI har varit på utlandssemestrar tillsammans, ätit middagar, grillat, idkat husvagnsliv på Böda camping och spelat Gurka. Jag tror att det finns en plats där vi träffas igen. Vissa människor betyder mycket. Som i Ted Gärdestads låt: ”I den stora sorgens famn finns små ögonblick av skratt, Så som stjärnor tittar fram ut ur evighetens natt – Och I solens första strålar flyger svalorna mot skyn – för att binda sköra trådar, tvinna trådar till en tross, mellan oss – så vi når varandra”.

Med åren växer all saknad. Men minnena finns kvar. Kramarna. Värmen. Det som betydde något…

Jag kräks över valresultatet…

Av , , 6 kommentarer 10

Vad har egentligen hänt med Sverige? Det vi trodde var kärnan i svenskheten – solidaritet, jämställdhet och en gnutta medmänsklighet – har bytts ut mot skrålande SD:are på valvaka som utropar Helg seger. Nä, man kan må illa för mindre. Men tydligen är det inget som 20 % av landets röstberättigande bryr sig om. Hade ni inga historialektioner på högstadiet? Förstod ni inte hur allt börjar, uteslutning, hjärntvätt – en indelning i VI och DOM. Och vi är alltid mycket bättre, eller hur? Jag önskar verkligen att i den här valrörelsen man lyft fram alla utlandsfödda som bor i Sverige, som jobbar för fullt, är superfina människor – säger hej och tack! Ler med hela ansiktet och är artiga på bussen.

Så less jag blir på det här kompakta budskapet att invandrare är så dåliga. Jag förstår att jag träffar människor varje dag som röstat på SD och jag inser att dom flesta är som jag och du är Jag bara tänker mig om vi i Sverige någon gång i framtiden är tvungna att fly på grund av krig eller svält och land efter land säger nej, här kommer du inte in. Du tillhör ”dom andra”. En annan sort. Inget vi vill ha i vårat land. Bort. Jag tror inte att flyktingar och utlandsfödda är problemet, problemet i vårt samhälle är narkotika och droger och allt skit som det för med sig. Var det inte då vi gick med i EU som tullen fick begränsade befogenheter? Var det inte då allt eskalerade och knarket flödade in i landet…

Bara för att man är född i Sverige så innebär det inte att man är perfekt. Inte jag heller. Jag är bara rädd för den här samhällsutvecklingen. Det känns hårt och kallt. Överallt…

 

Kom igen, Märta och Per – ta fram medicinbollen!

Av , , 2 kommentarer 8

Man orkade ju knappt rubba den som spinkig högstadieelev – och dessutom skulle man kasta den mellan varandra, citat Wikipedia: ”Medicinboll är en stoppad läder- eller gummiboll som används vid styrke- och gymnastikövningar. Den har en diameter på 30 till 35 cm, och väger vanligtvis 1-5 kg men förekommer även i tyngre och lättare varianter. Den spelar en viktig roll inom idrottsmedicinen och används ofta vid rehabilitering” – en perfekt symbol för vår planet!

Vad är väl en u-formad falukorvsring i jämförelse mot en rejäl medicinboll – ALLT SOM VAR BRA MED MODER JORD!

Förut hade vi tillgång till hela Tellus oändliga rikedomar – innan plast, fossila bränslen och utfiskning. Under tiden oneliners skapas i varje högerparti och minut betalar vi Klimat-priset, Växthus-tillägget och skrattet fastnar i hals. Vafalls! Man måste väl kunna ha lite kul i alla fall under tiden.

Börja kasta boll, Märta och Per. Vi står alla med darrande händer, beredda, men bävar för att ta emot den…