Natten är ju lång ibland och passar bra till dokumentärer. Nu senaste blev det filmaren Lauren Greenfields dokumentär ”Besatta av rikedom” som jag kollade på (för andra gången). Lauren har följt några av världens rikaste människor i 25 år – som verkar vara helt besatta av konsumtion. I början av filmen får man se en hårdspacklad flicka, kanske i sjuårsåldern, som virvlar runt i piruetter i minimala kläder och när hon sedan sitter ned bredvid sin mamma och blir intervjuad har hon en rosa spetsklänning med nät i mitten över magen. Håret i krusiduller verkar vara lagt med hårrullar och i öronen sitter gnistrande clips – och alltihopa ser helt absurt ut med det tjocka lagret av rosa läppstift, ögonskugga och allt annat.

– Vad vill du själv få ut av skönhetstävlingarna, Eden? frågar (förmodligen) Lauren.
– Pengar. Pengar, pengar, pengar! Lika mycket som hela rummet, säger flickan och skruvar med huvudet och ser förnumstig ut.
– Vad vill du göra med pengarna?
– Använda dem. Och pussa dem. Och sedan log hon…

Jag gick till skomakaren förra veckan med två par skor och en väska som skulle få ny dragkedja. De kommer att kunna hänga med ett tag till. Så roligt jag har haft i just de skorna och väskan som jag fick en gång har varit både till Paris och Rom – tillsammans med mig.

Kanske har jag sett alltför många dokumentärer sista tiden eller så är det novembermörkret. På radion spelas redan julmusik och det enda jag vill höra är en ordlös melodi. Lugn och ro.

I alla fall borde det vara förbjudet att förstöra sina barn med att klä ut dem till sexobjekt och tuta i dom att pengar är allt…