Etikett: rättvisa

Kungahuset – dags att lägga ned?

Av , , Bli först att kommentera 7

Det stod till och med i magister Knuts terminsbrev vid jullovet när jag gick ut tredje klass: Britta vill ha millimeterrättvisa. Överlag var brevet författat i positiva ordalag, men jag har alltid funderat på om det där med rättvisetänket var alltigenom godkänt? När man är sju syskon behöver man en grundbult, något som fungerar och att dela en läsk i tre glas med okulär besiktning och att den som delat får det glas som blir kvar sist – är väl rättvist om något. Rättvisa får mig ofta att tänka på hur olika villkoren är för oss människor. Det slår mig att goda människor försöker bygga upp det som egoistiska och ”onda” människor förstört. Nu senast blev jag påmint om detta i ett brev från Svenska Kyrkan och information om deras internationella arbete, citat ”Genom att stärka människor som lever i utsatthet kan de själva påverka sitt samhälle; i Singida minskar könsstympningen…Var med i kampen för att stoppa övergreppen – ge din gåva idag!”

Jag tänker ofta på att övergreppsmänniskor, människor som startar krig, människor som skapar oreda och olycka för andra människor – behöver de goda människorna; men antagligen är det inte något som slår dem överhuvudtaget – att en klick människor skapar skräck, förtryck och skam och en större klick människor försöker hjälpa och lindra. Det är som när vi ropar efter fler poliser som ska skapa reda i allt det människor ställer till med. Några tycker att man ska legalisera droger, att det är ändå ingen idé att bekämpa exv hasch – när vi vet att droger är något som förstör. Som sänker människor, får dem att begå ohyggliga brott och de som fastnar i missbruk sjunker så djupt. Det får mig också att tänka på läkemedel som ordineras och som folk blir beroende av – sömntabletter, lugnande och allehanda piller.

Alla människor har en uppgift – att uppfylla livskontraktet. Det är väl det som är själva meningen – att när man vandrar vidare från detta klot – har man förhoppningsvis gjort mera nytta än skada. Man kanske har hållit i en hand vid en kris, man kanske har lyssnat, man kanske har snubblat – men rest sig igen och verkligen försökt att bli en bättre människa. Det som stör mig med kungahuset är att man utser en klick människor att vara lite mera förmer än andra. Det är alls inget fel på människorna där, men det måste väl kännas som ett fängelse att vara en roll och i dagens samhälle när vi säger du till varandra – att tilltala någon Ers majestät – det är som en medeltida pjäs. Om någon kallade mig Ers kungliga höghet skulle jag sjunka genom jorden, rodna eller dela upp en Portello eller en Champis i två glas och sedan säga: Jag väljer sist…