Äntligen är väl fel uttryck.  Men otroligt skum känsla att pappas namn stod på farmor och farfars gravsten idag, men som sagt var väldigt skönt att ha någonstans att gå. Kyrkovaktmästaren frågade om någon ville sänka ner pappa i jorden, alla backade inte jag. Efter att ha fått sänka ner världens bästa svärfar i jorden förra sommaren så vet jag att det inte är så jobbigt psykiskt som man tror utan det hjälper i varjefall mej med bearbetningen runt sorgen och saknaden efter pappa.

Tyvärr va Alfan för bakis att komma på att fota när pappa hängde i luften (haha C tyckte de va rätt konstigt att morfar plus soffan rymdes i en näver urna. )och jag kom inte heller ihåg att påminna honom.

Hur som helst så berätta mamma att fiskedragen inte blev kremerade utan fick sin plats ovanpå askan av pappa. (skum tanke, askan av pappa)

Ta hand om varandra där ute. Jag ska gå på tenton och köra ett extra hårt träningspass i kväl

l.