Här om kvällen hade jag date med min gamla vapendragare i från högstadiet. Jo Madde såklart 😉 Vi har länge pratat om att gå på bio och se Återträffen nu äntligen fick vi till en date. Klassåterträffen är verkligen en film jag gruvat mig för att se, fast när jag såg den så kändes det helt ok i hjärtat och själen. Det var bra upplägg på filmen och Anna gjorde precis som jag själv tänkt tusen gånger. Att ta få berätta hur Jag kände det under tiden alla glåpord kom haglande när jag satt i bussen, gick i korridorerna, när jag gick hem från kompisar eller när man för en gång vågade sig på ett disco eller ta sig ner på frasses för att köpa en mjukglass.

Nu i Maj har vi klassåterträff 20 årsdag firar vi tydligen. När det var förra gången alltså för 10 år sedan passade jag men nu känner jag mig starkare och tryggare i mig själv, så jag tror faktiskt att jag ska gå denna gång. Sen skulle det ju vara trevligt att träffa andra som är lika gamla tex de från min gymnasieklass.

Såg någon forskare på tv för att tag sedan och han förklarade att om man varit mobbad som barn får man Rr i hjärnan som aldrig går bort. Visst har jag svårt för vissa saker jag stöter på. Många ser mig som utåt och kan prata med alla. Men det är en bra sätt att ta över situation i egna händer. Tror nog att de flesta människorna på nått sätt känt sig utanför eller retad på nått sätt någon gång i sitt liv, men det är en helt annan sak när det pågår dag efter dag, vecka efter vecka och tyvärr år efter år.

Jo helt klart är jag överbeskyddande i denna fråga när det gäller mina egna barn. Bättre många bra kompisar än en bästis försöker vi intyga vår dotter. Om det är rätt sätt??? Ja inte vet jag men vi ser barn i C klass som  bara sitter fast vid en vän och när den vännen vill leka med någon annan blir det sura miner.

Barn är ju barn, ja det är helt klart sant MEN vi visar vägen för våra barn!!!