Började lyssna på I huvudet på en normalstörd av Pär Johansson grundaren av Glada Hudik.

Har under den första halvan av boken, gråtit, skrattat, fått tillbaka minnen jag glömt tillsammans med människor med funktionsnedsättning och framförallt känner igen mig i Pär och hans med och motgångar.

Jag tycker att tjänstemännen, politiker och kollegor ska ta sig tid att läsa eller lyssna på hans bok, den innehåller lärdom hur man ska se på varandra som människa med eller utan utvecklingsstörning.

Undertiden jag lyssnar kommer minnen från början av min tid som anställd inom Umeå kommun. Jag var under några år personligassistent till en brukare och kontaktperson till en annan med Downs syndrom som tyvärr gick bort i början av 2000 talet.

Maria Hon var min första vän med Downs syndrom. Hon kunde få mig att vika mig dubbelt av skratt. Minns när vi kom på att hon skulle vara ipremmannen, minns fortfarande hur hon ägde och vi vred oss i skratt, inte åt henne utan med henne. Hon viskade tyst och tog ingen plats, men opera sjöng hon minsann. Maria skulle nog vara återkommande i min historia om jag fick lov från hennes nära och kära. Saknar dig kära vän, än i dag 16 år senare går jag ofta förbi din grav och lämnar en blomma eller tänder ett ljus för alla härliga minnen du lämnade till mig. Inte alla som hade chansen att lära känna dig, du hade verkligen älskat gänget jag hänger med just nu, dessutom finns det en Maria Jr där. Ni är så galet lika i sättet att man ibland förvånas, känner nästan lite obehag och samtidigt skrattar så jag kiknar.

Kanske om typ 10 så ger jag ut en bok, då jag fått perspektiv på mina senaste 5 år som gått i rasande fart. Haha är ju både väldigt omtyckt av många men oxå väldigt ogillad av många.

Jag brukar säga – jag är inte på jobbet för att få nya vänner, jag är där för att utföra mina arbetsuppgifter. Ni är några som jag släppt in i mitt liv och jag blottat mig och min bakgrund och när jag anar det som minst har kniven hamnat i ryggen på mig.

Men vet ni vad, jag skulle inte heller göra saker annorlunda. *lerstort* Jag har trampat folk på tårna och andra har trampat mig på tårna, som det är för Många andra.

Livet med Brönemyrs har verkligen sina upp och ner, bäst just nu är Ts Resurs på skolan, än om han är borta funkar det numera rätt bra så har det aldrig varit. Måste vara bästa våren på 4 år ändå är den härligt jävlig i dessa Corona tider.

Vill ni träna rolig hemmaträning, så hitta igen Hjälteföreningen på Youtube och våra Hjälte-Tabatapass.

Håll för satan avstånd och håll er hemma mer än vanligt punkt slut.