150 000kr för en hund?

Av , , 2 kommentarer 0

Det låter ju helt sjukt. Ja, att lägga ut sådana summor menar jag. Tänk vad man kan köpa istället. Husvagn, sommarstuga, ny bil, lyxkryssning i karibien – säkert också en lägenhet om man hittar någon billig (självklart beroende på var man bor).

Nu är det ju inte så att man lägger ut hela beloppet på en gång. Om man inte köper en svindyr hund förståss utan jag läste en artikel där det stod att en hund som blir ca 12 år har kostat i genomsnitt 150 000kr.
Först trodde jag att det hade blivit fel på någon nolla eller så, men sedan började jag tänka efter och siffran kan mycket väl stämma. Det stod att det var ca 30 000kr första året, vilket innebär ca 10 000kr per år restrerande. I de pengarna ingår väl försäkring, mat, ev vaccinering, avmaskning, hundklubbsmedlemskap, nyttosaker såsom koppel och liknande, leksaker, tuggben osv. Utöver dessa pengar ligger eventuella veterinärskostnader, tävlingskostnader, kurser osv. Tror inte att de räknas med i grundsumman. Vilket gör att för många hundägare blir totalsumman mycket högre.

Är det då värt det?

Självklart!

Allt handlar inte om kronor och ören. Det handlar också om livskvalitet. Jag är medveten om att det kostar pengar men det jag får tillbaka är obetalbart. Så visst är det värt det. För mig i alla fall 🙂

Händer väl egentligen inte så mycket

Av , , Bli först att kommentera 0

I måndags blev Fia 4 månader. På ett sätt känns det som att det var förra veckan vi hämtade hem henne och ibland känns det som ett halvår sedan. Dagarna flyter in i varandra och man fortsätter träna och tjafsa om samma saker. Det är svårt ibland att komma ihåg att hon bara är 4 månader. Hon kan inte kunna allt på en gång. Det gäller att se vad hon faktiskt har lärt sig och vad man har fått ut av tiden tillsammans.

Idag skall vi fara till Bräntberget och låta henne springa lös på parkeringen – kan inte tänka mig att många åker slalom idag :p Skall passa på att ta lite kort också. Är lite dålig på det eftersom det ibland känns som att det bara blir lika bilder hela tiden. Men idag gick jag igenom alla bilderna på Fia för att hitta ett som jag kan göra en förstoring utav och då ser man verkligen vad hon har vuxit.

Har inte kommit så mycket längre med skrivandet heller, men det kommer när det kommer – har varit stressad av andra anledningar ett tag.

Avslutar med en liten film på min lilla plutta när hon leker i vårt fina vårväder. Ja, jag är ironisk när det gäller vädret…

s50.photobucket.com/albums/f316/minigurra/Annat/Djuren/Fia/

Hjälp – snön försvinner!

Av , , Bli först att kommentera 1

Fia har fått för sig att man kissar och bajsar på snö. Visst, det är ju jättebra att hon inte har problem med det – men problemet uppstår nu när snön drar sig undan. Det blir färre och mindre ytor att göra sina behov på. För man skall bara göra det på snö. Så det så!
Suck 🙂 Det är lite charmigt men också lite problematiskt. Hoppas att hon lär sig allt eftersom.

Klippte henne idag. Inte på huvudet, svansen eller på benen. Angående benen så måste jag nog tänka om och klippa de också annars kommer det att fastna alltför mycket barr och tjafs i pälsen. Hon var jätteduktig och satt still hela tiden. Måste dock fila till det lite då det ser lite väl klippt ut på sina ställen men jag tänkte bespara henne det idag.

Bild från när vi var ute och njöt i solen i lördags. Observera tungan 🙂

Idag har vi styrelsemöte. Det skall bli kul men jag önskar att jag inte var så trött idag. Typiskt att den dagen som sambon tar hand om Fia på morgonen så lyckas jag inte sova…
Nåja, det löser sig.
Måste göra lite ärenden till RFSL innan mötet för som vanligt har jag skjutit på det till sista minuten. Det är ingen större fara, det är inte några stora saker jag skall göra – men den ena affären stänger 17 och mötet är inte förrän 18 och jag är för lat för att fara på affären nu utan tar den på vägen ned på stan. Vilket innebär att jag lär få sitta och vänta utanför lokalen ett tag då jag inte har nyckel ännu 😛
Får ju skylla mig själv 🙂

Det verkar vara ett trevligt gäng som sitter i styrelsen nu. Det känns bra. Synd bara att det finns så mycket som jag vill göra men som jag måste avstå ifrån då jag fortfarande har begränsad ork.

Brist på ork gör också att skrivandet blir lidande, men efter att ha tagit en paus från det så börjar det lite smått kännas som att jag vill börja skriva igen. Idéer, scener och karaktärer börjar göra sig hörda. Nu när man inte behöver springa ut med Fia hela tiden så finns det ju utrymme för att skriva 🙂