Butiksdöden i stad och land

Av , , Bli först att kommentera 8

Denna text skrev jag 2015 och lade den på min vanliga blogg (här) men den känns aktuell även idag för jag förstår inte riktigt hur Umeå kan behöva ett köpcenter till?

Eller hur Janet Å – det känns långt ifrån det vi pratade om då vi pluggade ihop på miljöhögskolan – att du jobbar med att ordna ett externt köpcentrum till… fattar jag inte riktigt…men det finns säkert en mängd anledningar till det. Låter som om Avion har problem även med ett IKEA som dragplåster.

Hur som helst återanvänder jag en text från 2015 och köpmönster och framtid.

 

———————————————————————————————————————————————————

Städer har tillräckligt många innevånare för att olika typer av specialiserade butiker kan överleva det vill säga ett bageri, en tygaffär och en skoaffär kan överleva utan att behöva vara en och samma butik med ett brett sortiment istället. Numera har köplademönstret gjort att även i städerna går de små butikerna omkull. Det finns inte tillräckligt intresse att handla i lilla boutiqen då H&M och Lindex ute i köpcentret redan fått halva lönen. Ute i glesaste bygd kämpar de små butikerna med sin överlevnad också fastän de både är ombud för systembolag och post.

Ajajaj stadens fina kärna håller på att dö liksom lilla söta samhället ute på landsorten. Ajajdå.

 

UTSATTA FÖRETAGARE PÅ GLESBYGDEN

I den trevliga tidningen ”Lokaltidningen” går det att läsa idag om hur Marie Svensson Sjödin stänger sin ICA-butik i byn Malgovik utanför Vilhelmina. Hon har försökt sälja butiken som går med vinst i flera år men trots att det funnits köpare har inte affären kunnat byta ägare. Detta på grund av att bankerna ser det som en för riskfylld affär och att ICA gärna ser en chans att slippa ännu en liten butik och kan låta bli att erbjuda ny ägare ett avtal om leverans av varor.

I Dorotea var det debatt mellan storbanker och företagare om hur den försämrade service i glesbygden drabbar lokala företagare. Det är svårt att få lån för företagare och det är svårt att bli av med kontanter som man får in och det är stora summor som går till hantering av kort för en företagare idag. Det är svårt att få gehör för att små företag ska få en rimlig chans att överleva medan bankerna får stora vinster år efter år.

Det känns underligt.

KÖPCENTRUMS VARA ELLER ICKE VARA

Då jag pluggade kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det också heter, skrev jag på en uppsats om hur köpcentrum förändrar stadsbilden. Det var nästan 20 år sedan – jösses – och hade då upprörda samtal med olika forskare och statliga utredare i frågan som sa jaja det är så det är. Jag kände oro och undrade hur vi skulle kunna ändra på det men det fanns inget intresse att ta i det.

Nu ser vi verkligen hur denna trend har på riktigt börjat förvandla även Europas städer såsom de amerikanska redan har fått uppleva. Vi kör bil ut till en stormarknad, kör hem och lastar in grejorna och går till den lokala kiosken och köper en liter mjölk en gång i veckan då den tagit slut. Sedan när kiosken slår igen så gnäller vi. Så har det länge varit på landsbygden. Inga kedjor vill ha butik i en liten håla utan alla vill vara i stora staden. Fastän många är lojala och handlar hos sin lokala handlare så kan inte de gå runt riktigt då de har inköpspriser som är högre än vad konsumenter betalar i kassan på stormarknaden. Efterfrågan och utbud – marknaden styr – jomenvisst.

Nu vill kedjorna inte vara i stora staden de vill vara i köpladan utanför istället med gratis parkering och clowner som målar barnens ansikten medan föräldrarna köper billiga t-tröjor sydda i Bangladesh och storpack av bacon som de sedan slänger den tredje förpackningen av för den var ju ändå så billig och vi ska ju dit nästa lördag igen och köpa flera.

Panik. Pinsamt. Fina staden blir som fåniga landsorten – tom på butiker. Tom på flanerande personer för de är alla inomhus i köpcentret vars rena golv inte smutsar ner kläderna på de små som kryper och fikar man inne så slipper man regn. Praktiskt. Å så är det ju så smidigt. Billigt och gratis 🙂

Tappar staden snart sitt syfte? Om vi kan bo var vi vill och jobba via datorn, köpa via datorn och i köpladorna så varför ska vi in i staden? Om staden inte har något annat att ge oss eller?

Denna trend kanske är början på en ny typ av stad och ny typ av förort och ny typ av tätortsnära landsbygd och glesbygd?!

Vi på landet kanske inte ska gråta över stadens förfall eller ska vi det – vad är det för typ av samhälle, stad, bygd och handel vi helst önskar oss? Eftersom vi hellre flanerar i köpladan än i stadskärnan kanske vi ska kultminnesförklara staden och flytta ut på landet och ha köplador och jobblador med snabbtåg emellan och femfiliga motorvägar så vi snabbt kan ta oss mellan de olika delarna. Staden som koncept med boende, affärer och jobb nära är väl på väg bort – eller?

Det var ju en så viktig sak, staden, med sin ekologiska stil med butik, boende och arbete nära och tätt inpå. Fast om vi bygger bort affärerna så blir det inte så eko att bo i staden längre.

 

BUTIKSDÖDEN BETYDER KÖPCENTERDÖDEN I USA

I USA har den nya generationen börjat köpa innerstadslägenheter och vill bo trångt i stan och inte ute i fina villan i förort. Snart vänder vågen dit igen för vi gillar vad USA gillar. Köpcenter lockar inte längre och står tomma.

– Bilismen och en rad andra faktorer skapade en stor tillväxt i förorterna. Köpcentren fyllde ett behov. Men demografi och konsumtionsmönster förändras, och i dag är vi på väg tillbaka till stadskärnorna. Det är lite av samma utveckling som europeerna har haft under en period – att skapa centralt belägna samlingsplatser, säger David Dochter, vd för Cushman & Wakefield Retail Services.

I Sverige har vi kanske sett kulmen på köpcenterfrossan. Det finns center i landet som också har svårt att få butiker till sina lokaler. Vi har möjligen nått till en överetablering snart för jag förundras över hur mycket vi klarar av att handla i landet. Dels att vi har tid och dels att vi har råd. Vid vilken tid som helst finns det bilar på parkeringen och kundvagnar i rörelse på dessa stormarknader – ja förutom mitt i natten då är det andra rörelser ute.

Hur många nya duschdraperier behöver vi ha per år?

 

KUNDERNA GÖR JOBBET ÅT HANDLARNA.

Det är frågan, var är vi på väg med vårt köpbetende?

Är vi trogna anhängare av USA-modellen så ska vi snart överge köpladorna och vända blicken till lilla butiken om hörnet igen. Kan vi ha en chans att få gårdsbutiker att överleva, kan vi ha en chans att köpa mjölk och morötter i min by i framtiden eller blir det via nätet vi får torrmjölk?

En sak är säker vi kan inte bara förlita oss på marknaden eller konsumenterna att leda vårt samhälle åt det håll vi helst önskar. Vår kära marknad är alltid vinklad åt något håll – det finns alltid hinder och regler som gör att den fria marknaden är satt ur spel – och konsumenter är som får (ja jag med) vi låter oss luras att tro vi är smarta medan vi luras att göra jobbet åt handlarna.

Vi kör bilen ut till affären så grossisterna inte behöver köra ut varorna till flera små – ICA kan slå igen små butiker liksom Coop utan att det gör ont i kassan för kunderna kör ju redan till stormarknaderna- och väl där så behöver inte handlarna anställa kassörskor heller. Vi scannar in varorna och tar betalt av oss själva – så det blir grymt billigt för säljaren. Sedan tar vi vår vagn och kör tillbaka den till kundvagnsstället så ingen annan behöver göra det och få en lön. På väg ut köper vi fem korvar för fem spänn och känner oss så smarta. Då behöver vi ju varken laga maten eller stödja den lilla korvkiosken där hemma för hallå den är ju dyr i jämförelse.

Jag är inget helgon. Jag handlar i stormarknaden och får ihop en kundvagn med liggunderlag, legopaket och handdukar fastän jag bara skulle ha broccoli och vetemjöl egentligen. Jag luras att handla och hjälper till med BNP och skuldsättningen 😉 Vi behöver mer än bara goda viljan hos enstaka kunder och handelns driv att sälja.

Vad vi behöver är en politisk vilja – som vill ha kvar en blandad flora av affärer och typer av bygd. Vi kan ha konstgjord andning eller så kan vi verkligen låta hela landet leva. Att tro att vi kan ordna allt genom att centralisera och rationalisera är bara en lögn.

Vi måste få bättre förutsättningar att driva företag på landet där inga kontanter får vara längre och dit kortmaskinerna kämpar att få kontakt med omvärlden. Vi måste få hjälp att slippa bilberoende även om man bor i en stad – vi bygger bort det bästa med staden dvs närheten till allt.

Både stad och land behöver hjälp med att få behålla det fina, att få chansen att bo och leva som man vill och kunna slippa handla i köplador med tusen saker men … låt närbutiken och gårdsbutiken få en chans… för stormarknaden kommer vi att ledsna på snart ändå… låt oss inte bygga bort det vi gillar för vår snålhet och köpberoendes skull…

Källor och läs mer:

http://www.svt.se/nyheter/varlden/kopcenter-lockar-inte-langre

http://www.expressen.se/gt/spoklikt-tomt-inne-i-nybyggda-kopcentret/

http://www.dn.se/ekonomi/tuff-framtid-vantar-landets-kopcentrum/

http://www.dagenshandel.se/nyheter/upplevelsen-framtidsnyckeln-kopcentrum/

Samarbete tar tid + Konferens i Vilhelmina

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är ofta det sägs att samarbete är lösningen och samarbete är viktigt och nu ska vi samarbeta. Alla som har försökt sig på att samarbeta vet att det är allt annat än enkelt att samarbeta. Min pappa var i helgen som gick iväg på en studieresa till Lapponia där han fick reda på att det tagit sju år för dem att kunna enas och börja samarbeta, själva processen tog längre tid än så men för att få igång ett samarbete tog det några år…

Det är inte ett hastverk att få igång samarbete, många faller bort under tiden och ledsnar på att det tar en sådan lång tid och att det händer inget. Det blir tvärstopp och ibland får man börja om från början. Bara för att det flyter på ett tag betyder det inte att det är frid och fröjd sedan.

En sak är säker, vi behöver arbeta med varandra och inte mot varandra speciellt på landsbygden där vi är så få att vi har inte råd att förlora en enda god idé.

 

 

Laponia – kris, kaos och bröt allt ihop men kom igång igen!

För att nå till fram till ett bra samarbete kring världsarvet Laopina så fick Laponiaprocessen ta tid. Närmare bestämt från 1996 till 2011 då förordningen om hur området skulle skötas rent formellt skrevs under. Under några år låg arbetet helt nere och det var väl kanske få som trodde det kunde återupptas men 2005 fick Norrbottens dåvarande landshövding fart i processen igen och det blev något av det hela.

Vad blev det då jo:

————————————

Laponiaförordningen är den enda lagstiftningen om världsarv i Sverige. Den innebär att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket kan lämna över uppgifter till Laponiatjuottjudus. Det vanliga är att det är kommunerna eller Länsstyrelsen som sköter om världsarv. 

————————————-

Det fungerade – de som bor och verkar där sköter förvaltningen inte kommunen eller länsstyrelsen alena. Det är några viktiga saker som kommer från detta samarbete och som vi andra kan lära oss av bland annat att besluten tas i konsensus.

Konsensus= Ibland sägs att ett beslut som tagits i konsensus, är ett beslut som uppnåtts i enighet. Det behöver dock inte alltid innebära att alla tycker exakt lika. Även i en vanlig majoritetsdemokrati accepterar man beslut som fattats genom omröstning även om man själv hade en annan åsikt. Skillnaden ligger i att konsensusbeslut i allmänhet tas kring förslag som alla kan acceptera även om det fattade beslutet inte är någons egentliga förstaförslag, medan vanliga majoritetsomröstningar gärna tar beslut som en majoritet är för men en avsevärd minoritet starkt motsätter sig. Konsensusbeslut består sålunda ofta av kompromisser.

Förklaring från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Konsensus

 

————————————-

Under det här skedet etablerades också det som Laponiaprocessen sedan kom att benämna som searvelatnja – en lärandearena. Man skulle lära av varandra och lyssna på varandras åsikter.

————————————-

 

DET är en viktig lärdom – searvelatnja – lära av varandra och LYSSNA på varandras åsikter. Det är något vi om något måste lära oss igen nu i dessa tider av extremism och fanatism – där tycks det inte finnas utrymme för att lyssna utan bara att bomba och kategoriskt förstöra för andra som man inte vill lyssna på.

Min goda vän Anna Zachrisson har doktorerat om denna process och den avhandlingen kan du läsa HÄR där hon undersöker hur gemensamma värden såsom natur, djur, mark osv kan skötas genom ett samarbete mellan olika aktörer mer än som ett uppifrån och ner bestämmande av staten över de som råkas vistas i området och som bor och verkar där.

Imorgon ska jag representera Saxnäs idrotts och bygdeförening på en regional konferens i Vilhelmina som jag inte hittade något om på kommunens hemsida men konferensens första dag beskrivs såhär på sidan http://nord.coompanion.se :

//

Kommunalt och idéburet medskapande – tillsammans kan vi förändra på riktigt

För att kunna lyckas med att bemästra dagens samhällsutmaningar krävs det nya tankesätt och samverkan mellan olika aktörer. Om fler är med och bidrar med sin kunskap så kommer också nya idéer att formas.

Hur kan kommuner och idéburna organisationer gemensamt starta samverkansinitiativ och lära av varandra i Västerbotten?

Hur kan vi tillsammans ta ett första eller ett nästa steg och fördjupa vår kunskap om varandra samt utveckla metoder för samverkan?

Tillsammans med Utvecklingsarena Vilhelmina, Vilhelmina Kommun Coompanion Nord och Region Västerbotten bjuder projektet Kommunalt och Ideellt Medskapande (KIM) in till en uppstartsdag för dem som vill skapa eller fördjupa sin lokala samverkan mellan den offentliga och den idéburna sektorn.

Under dagen kommer vi att ta del av olika lokala och regionala berättelser om hur man kan samverka på nya sätt. Vidare kommer ett flertal konkreta metoder att testas, som syftar till att skapa samtal som förändrar och till att hitta nya vägar till medskapande.

 

Denna dag ska bli början på ett fortsatt arbete i Västerbotten. Därför är det bäst om ni kan delta tillsammans med lokala parter som berörs av liknande frågor.

//

 

Saxnäs framtid i vår famn

I min dalgång har vi kämpat med projekt och samarbeten allt sedan gruvan lades ned och den stora hopplösheten rullade in. Först nu tycker jag mig märka en attitydförändring, det börjar gå upp för oss att ALLT måste vi göra själva och ALLT måste vi hitta lösningar på för INGEN ANNAN kommer att mirakulöst upptäcka oss och häva över oss miljoner av stålar och se till att saker och ting händer.

Det som krävs av oss är seghet, beslutstagande, lärande, kämpande och glädje – samarbete kanske det går att sammanfatta det som.

Vi tar tre steg framåt och två bakåt, ytterligare två steg bakåt och hälften ger upp men så tar vi helt plötsligt fem steg framåt och då orkar några till vara med åsså går vi tre steg bakåt igen  MEN vad vi aldrig förlorar är vad vi lär oss av resan – jisses – låter som en predikant men så är det juh – vi som kämpar är lite olika individer tid från tid men gruppen kämpar på ändå.

Så vad kan vi lära oss av Laponia och av oss själva – jo att vi är inte sämre än att vi kan inse att vi kan göra fel men bryter ihop och tar nya tag.

Imorgon ska jag få lära mig hur Kulturakademin i Storuman, Kristineberg, motorveckan i Lycksele, norsjö idrott i samverkan och utvecklingsarena i Vilhelmina har kämpat och se vad jag kan ta med mig hem till Saxnäs av det de har upplevt…

 

 

Källor:

Stressfri vardag i södra Lappland

Av , , 1 kommentar 6

Det finns så många fördelar med att bo på landsbygden att det är svårt att hinna räkna upp dem alla men jag ska göra ett försök att få med några av dem. Vi som bor här vill gärna ha fler grannar så hjärtligt välkomna 🙂

Välkommen till min lantliga vardag.

Det är nu ungefär sju år sedan vi flyttade upp igen till södra Lappland och gjorde ett aktivt val att bo här i fjällen och landsbygden. Under den tiden häpnar jag över hur få det är som inte gör samma val, flytta från stress och bilköer till lugn och ro.
I vår by Saxnäs har vi bostadsbrist och arbetskraftsbrist. Det finns behov av människor i framförallt restaurangbranschen och ett problem är att om en familj vill flytta hit finns inga hus lediga.
Vi som bor här har i större utsträckning än vad myten säger valt att bo här. Myten är ju att vi som bor här har bara blivit kvar och de aktiva och driftiga har flyttat stämmer inte här. Det är aktivt som rackaren här. Det är är såklart skillnad på att välja att bo här och att sakna valmöjligheter, det är dock viktigt att gilla läget eller förändra det för att må bra. Livet är för kort för att otrivas eller göra saker på en plats som du inte känner gott för.
Vissa perioder i livet är valmöjligheterna begränsade men då gäller det att jobba för att nå dit man vill och inte gräva ner sig i missnöje för det är verkligen ingen väg mot ett lyckligare liv. Enkelt att säga och svårare att genomföra – jo jag vet.
Livet är aldrig perfekt var du än är om du inte gillar det. Vårt val kanske är ditt värsta val men du som funderar – ge det en chans – du har inget att förlora bara att vinna…

Tomma hus och desperata husjägare

Alla fritidshusägare är välkomna i området, de är viktiga och kära för bygden. Vi har dock ett problem med att fina stora hus blir till fritidshus av en vana. Alla hus som är tomma är fritidshus till de som flyttat härifrån och åker hit en gång per år och kör skoter på påsken och ojjar sig över att det är så liten butik och så gullig byn är. Hur kommer det sig?
De sk hemmanen har en lott i det som heter Allmänningsskogen och det var tänkt att bönderna här uppe skulle få en bit skogsmark längre ner där träden var större och växte snabbare så de kunde få bra timmer och ved mot den knotiga fjällbjörken som finns här uppe. Det var som en backup för att kunna överleva här. Numera har de flesta hemmansägarna flyttat härifrån men får en utdelning av allmänningsskogen årligen istället för att hugga husbehovsved som gör att de gamla husen blir gratis, pengarna från skogen som var tänkt till husbehov finansierar ägandet av husen. Då blir det inte så angeläget att sälja husen och de kan stå orörda generation efter generation – tomma som på när nån vecka om året.
Det ger att de familjer som verkligen vill flytta hit och bo året runt har svårt att finna hus som är av en storlek som rymmer en hel familj som redan står här. De som finns ute på marknaden är oftast små fritidshus och det är inte vad de är ute efter. Vi sa att vi funderade på att sälja huset och vips hade vi tre familjer som hörde av sig och ville köpa, det finns ett enormt sug och ett väldigt litet utbud.
Det är väl bara att bygga nytt?
Jo visst, men det är inte heller så lätt att hitta tomt alla gånger. En bank kan ibland vara ointresserad av att finansiera ett husbygge i Norrlands inland även fast det är i den mer attraktiva fjälltrakten. Så det är en liten uppförsbacke för oss att kunna växa.
Det är sorgligt eftersom det skulle gå att få fler bofasta här med jobb, vi behöver fler.

Fördelarna med att bo glest

Det blir så uppenbart hur stor skillnaden är då vi återvänder till släkten i huvudstaden och får kontrasten kastad i ansiktet. Tänkte på att det som tydligt skiljer en gäst mot en bybo här i byn är om den låser bilen vid affären då den går in, låser du är du inte bofast utan är van att alltid låsa. I stan blir bondlurken av med bilen då den glömmer låsa 🙂
Om en pryl försvinner här så är det oftast någon som lånat den och lagat den eller att den blåst iväg till grannhuset och de kommer med den senare och undrar om vi saknat något.
Glömmer någon ett bankkort i kortläsaren hojtar vi och lämnar tillbaka den. Det finns en lojalitet och en rättskaffens mentalitet som kan vara kommen ur att vi alltid vet vem du är – att vi är aldrig anonyma. Knycker vi en grej vet vi direkt vem det är för du kan inte gömma dig i en glesbygd för alla är vi kändisar. Så direkt mer ärliga kanske vi inte är – det bara blir så.
Det glesa boendet har också fördelen att det är centralt. Alla viktiga saker finns oftast på en plats och inte på sjuttiofem som i stan. Allt finns på ett och samma ställe, systemet, bussgods, posten, affären, apoteket osv för det är oftast en och samma lokal.
En annan fördel med att bo glest är att det finns alltid plats för ett förråd till. Det är inte ont om plats. Utom i förråden för här sparar vi gärna. Den mentaliteten har gått i arv i generationer för att de flesta här har bodar fyllda med bra att ha saker som kan behövas då det är långt till affären. Det ger att det nästan alltid är någon som har precis det man behöver. Släng ut frågan om en speciell reservdel till något så har nog nån som hör din fråga nång släkting som har nån sån.
Det är också bra sammanhållning när det kommer till att hjälpas åt. Då det är långt till specialbutiker som sagt så frågar vi runt ifall någon behöver något då vi liks är på plassen (i vårt fall Vilhelmina) dvs närmaste centralort.
Nackdelen med den sociala sammahållningen är väl at det kan vara svårt att vara udda för det märks, att få en etikett som lever med dig resten av livet är också lätt vilket inte är kul för alla eftersom vissa etiketter kan man gärna vara utan…

Inga bilköer

En vanlig vardag bjuder inte på bilkö utan morgonpromenad eller morgonskotertur istället i rosaorange soluppgång mellan fjällen. Det är en bra start på dagen som ger lugn resten av dagen.

Rubriken till dagens inlägg är nog lite missvisande för nog finns det stress i en vardag i södra Lappland också. Grejen är väl att flera saker som kan ge stress finns inte här så då är risken mindre att utsätta sig för överdriven stress. Givet är arbetslivet fyllt av stressmoment här med – men vardagen i stort är en lättskött historia i jämförelse med vad jag upplevt på andra orter.

Vi har internet och mobiler, tvapparater och elektricitet så vi får hela tiden koll på vad som händer i städerna via nyheterna men stadsborna får det svårare och svårare att hänga med i vad som sker på landsbygden. Det är synd, mest synd om stadsborna som blir allt mer självcentrerade då de får för lite input från det egna landets glesare delar och identifierar sig mer med New York och London är Årjäng och Vilhelmina eller Abisko. Vi blir allt mer som exotiska och excentriska figurer i periferin.

Jag klagar verkligen inte, jag är så nöjd med att bo här. Det jag beklagar är att så få inte bejakar möjligheten att bo såhär längre. Jag tror inte att jobben är hela sanningen för vi behöver arbetskraft här, det är den mentala bilden vi har av att det är loosers som bor i glesbygd och att staden är det bästa. Jag gillar staden väldigt mycket men inte att bo i. Det är så intressant att se stadsborna hellre trängs i vardagen än på semestern, jag gillar att göra tvärtom 🙂

Stor kram till er alla, glesbygdare och stadsboende.
Vi behöver allihopa…

B L I   P R E N U M E R A N T
Om du vill få fler tips och berättelser så kan du prenumerera på månadsbrevet så får du en uppdatering vad som är på gång i min vanliga blogg www.floweret.se en gång i månaden. Blir du less kan du lätt avregistrera dig via länken längst ner i varje månadsbrev.

Vi har ett problem

Av , , 2 kommentarer 5

 

Den 9 maj 2013 passerade vi en kritisk gräns vad det gäller koldioxid i vår luft på jorden: Då mättes 400 ppm som är högst koncentration av koldioxid mätt i atmosfären sedan man började mätningarna 1958.

Under de senaste 800 000 åren har mängden koldioxid i atmosfären pendlat mellan cirka 180 ppm under istider och 280 ppm under varma perioder. Men dagens ökning är mer än hundra gånger snabbare än den ökning som skedde när den senaste istiden slutade.

 

– Vi håller på att skapa ett förhistoriskt klimat, med enorma och möjligen katastrofala risker för mänskliga samhällen, säger Bob Ward, chef för Grantham-institutet vid ansedda London School of Economics som är inriktat på forskning om klimatförändringar, rapporterar TT.

 

———————————————————————————————————————————————————————————————-

PÅ VÄG MOT FÖRHISTORISKT KLIMAT?

För att förstå vad en halt på 400 ppm innebär jämför forskarna med en historisk tid, pliocen, som inträffade för 3-5 miljoner år sedan.

Det bedöms vara senast som jorden upplevde en koldioxidhalt som motsvarar vad vi är på väg mot nu. Då nådde CO2-halten 415 ppm.

Under pliocen var den globala temperaturen tre till fyra grader högre än i dag.

Vid polerna var det kanske så mycket som tio grader varmare.

De stora isarna över Antaktis och Grönland hade inte bildats och havsytan var 5-40 meter högre än i dag.

Följ dagliga uppdateringar av CO2-halten på Twitter: @Keeling_curve

—————————————————————————————————————————————————————————

 

– Det spelar ju ingen roll för klimatet här och nu i dag, utan det är ju mer att det är en väldigt tydlig tröskel som vi passerar. Vi passerade 300 i början av 1900-talet och i dag så ökar det med drygt 2 miljondelar per år så tyvärr är det ju en ökning som dessutom accelererar, säger Pär Holmgren, meteorolog och klimatexpert. Grundproblemet med klimatförändringarna är att de är så långsamma och tröga, så vi kommer inte se full effekt av de utsläpp vi har gjort fram till idag förrän om i storleksordningen ett tusen år. Det är därför som det faktiskt är väldigt skrämmande och alarmerande att vi passerar ytterligare en gräns nu.

– Bevisen är entydiga – det är den kraftiga ökningen av koldioxidutsläpp från förbränning av kol, olja och naturgas som orsakar denna ökning, säger Pieter Tans, forskare på NOAA, i ett pressmeddelande.

 

 

Om uppvärmningen ska hållas under 2 grader som är målet, måste halterna ner igen till 350 ppm menar många forskare, alltså en nivå vi redan har passerat. Det anser ändå Pär Holmgren är realistiskt.

-Ja det är fullt rimligt om vi skulle ha ett helt fossilfritt samhälle, och dessutom på sikt utvecklar teknik som kan ta bort de utsläpp  som vi redan har gjort. Men ju längre det går desto svårare kommer det att bli, och desto mer pengar kommer det kosta och desto mer avancerad teknik kommer vi att behöva.

 

TVSHOW

Tv-serien NEWsroom gjorde en fiktiv intervju med en miljöforskare som berättar de fakta som dagens forskare faktiskt har. Ingen tvkanal eller program har sagt det såhär för det är rätt så deprimerande och hopplöst läget – sanningen…  se den via länken nedan på engelska:

climate change interview

 

Texten ovan är kopierad från denna artikel : http://www.svt.se/nyheter/varlden/koldioxid-nar-rekordniva  där även citaten går att hitta.

 

PUCKADE FORSKARE – DE ÄR JU KÖPTA!

Ja kanske det. Här har du ett gäng forskare som jobbar för NASA som säger samma saker:

 

Scary scorecard: catastrophic climate change 400, humanity zero. Listen to the scientists, vote wisely, beat carbon addiction and put humanity into the game.

– Dr. William Patzert

Research Oceanographer

 

så det finns för många källor för att alla ska kunna vara köpta eller manipulerade.

 

Så därför tycker jag det är bra om en budget som fokuserar på att dämpa användningen av fossila bränslen och utveckla nya alternativ till den vinner. Ska kolla upp vilken av dem som ämnar göra det. Den får min röst för att de som lever 1000 år efter mig ska ha en chans att bo på jorden utan att tvingas klara hysteriska stormar, skogsbränder så stora att de inte går att stoppa eller en höjning av havsnivån som i filmen med Kevin Costner.

För att för mig är politik så mycket mer än hur mycket vi har kvar efter skatten det handlar också om vad för slags samhälle vi lämnar efter oss. Det vi har att erbjuda om tusen år är ingen höjdare. Jag hoppas på att vi klarar av att vara vettiga och kloka nog att inse vår begränsning och att ständigt ökande tillväxt hur vi än gör den inte i sig är en lösning eller ett mål. Jag är realist men även optimist. Jag tror på att vi klarar av detta även om chansen är liten.

Uppdatera riksdagsordningen så slipper vi budgetkaos

Av , , 4 kommentarer 7

Vi har ett litet problem i riksdagen. Riksdagen kunde inte enas om någon budget av de förslag som hade en total skillnad på mindre än 0.5% av BNP.  HÄR kan du se en grafik om hur de olika budgetarna skiljer sig från varandra. Det är givet mer än siffror som skiljer dem åt men som en reporter från ett annat lands media sa i tv igår  -Ja det skiljer ändå så lite mellan de olika blockens politik att omvärlden inte är så intresserad av vilken av dem som vinner direkt men att de inte kan enas är en nyhet.

Ja nu kan vi välja att kasta skit åt olika håll och tycka ditt och datt om vems fel det är att allt gick åt pipan, det har många tyckare tyckt om redan och vi kommer få en lång valrörelse där olika mantra kommer att upprepas till leda vilket redan har börjat. Det intressanta, tycker jag med precis som den utländska reportern, är att det verkar inte gå att enas om ett förslag i riksdagen med en minoritetsregering längre. Hur går det göra möjligt?  Det verkade ju så omöjligt igår.

 

Förändra riksdagsordningen

Nu är jag ingen expert på ämnet men jag har läst en intressant artikel där en som verkar kunna saker om praxis och ordningen i riksdagen har en lösning på problemet med röstning kring budget vid en minoritetsregering vid makten. Per Molander, generaldirektör för inspektionen för socialförsäkringen,  uttalar sig i Sveriges radio såhär:

”– Man skulle helt enkelt kunna låta riksdagsmännen rösta om alla förslag samtidigt. Varje ledamot har en röst, och endast en röst, sedan vinner det förslag som får flest röster, säger Per Molander till Ekot.”

 

Jahapp. Inte direkt så det känns odemokratiskt känns mer som rätt okej. Den budget som får flest röster vinner. Bam. Artikeln fortsätter såhär:

Det är så det är tänkt att riksdagen ska fungera idag. Ett parti röstar på sitt eget förslag. Förlorar det lägger man sedan ner sina röster och deltar inte i omröstningen om andra partiers förslag.

Men denna praxis finns inte inskriven i den grundlag som styr riksdagens arbete, riksdagsordningen. Därför var det tillåtet att göra det som Sverigedemokraterna gjorde; att först rösta för sitt eget budgetförslag och sedan i en andra omgång rösta på alliansens budget och därmed fälla regeringen, det som nu lett till nyval.

– Då hade det varit en fördel om man stadfäst denna praxis i riksdagsordningen så det inte varit möjligt att rösta mer än en gång.”

 

Artikeln tar även upp att arbetssättet att ta beslut om budgeten i en klump istället för som idag att rösta dels om ramar och skattefrågor och sedan om varje utgiftsområde var och en har varit uppe till diskussion i riksdagen.

”Syftet är att göra det enklare för en regering att driva sin egen politik. Frågan diskuterades grundligt i riksdagen för 20 år sedan, men riksdagsmännen sade nej och det handlade om makt.

– Man ville helt enkelt inte avstå så mycket handlingsfrihet till regeringen som paketbeslutsmodellen innebär.

Per Molander erkänner att det finns olika sätt som kan fungera när det gäller omröstningar och budgetar. Det viktiga är, betonar han, att göra något.

– Det viktiga är att man bestämmer hur man vill ha det. Otydligheten är det som skapar problem.”

 

SD-väljare har extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder

Vi kan ha hur många omval som helst, risken är ändå att vi möblerar om rätt sparsamt bland väljarnas lojaliteter och vi står där varje halvår och tjorvar. Det är dags för att se över de lite mossiga reglerna i riksdagsordningen så landet kan få en regering även ifall det råkar vara ett parti som SD hatar som är med. Dessutom är det även dags att lägga ner tanken på att det är ett allmänt missnöjde med politikerna som drivit väljare till SD. I DN debatt publicerades en text av två forskare som gjort en undersökning av väljare och deras åsikter kring att ha en muslim som granne, vårdgivare och familjemedlem. Resultaten visade att SD:s väljare var extrema i jämförelse med de andra partiernas väljare i detta avseende.

”Stödet för SD är knappast alls förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Värt att notera är att dessa figurer baseras på statistiska modeller som samtidigt kontrollerar för individers ålder, kön, utbildningsnivå och yrke.

Vår studie uppmärksammar således två viktiga förhållanden: (1) Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder och (2) att SD-väljarna inte skiljer sig nämnvärt från övriga väljare vad gäller missnöje med det politiska etablissemanget.”

 

Vad kan vi göra – två val igen.

Så om vi inte klarar att ha en rejäl förändring av värdegrund och ökad tolerans mot andra typer av religioner, kulturer osv bland 13% av landets befolkning så har vi ett läge där andelen främlingsfientliga i riket är så många och har ett parti att rösta på som klarat av att ta sig till riksdagen och inte bangar att rösta som deras ideologi tar dem… dvs mot budgetar som har en migrationspolitik värd namnet.

Ja så då har vi två val åter igen. Förändra riksdagsordningen eller sitta i knät på ett vågmästarparti mellan blocken.

Reaktioner på kultur tur och retur

Av , , 1 kommentar 8

Efter Åsa Össbo:s mycket bra blogginlägg kände jag mig inspirerad att fråga de som stod för annonsen vad de verkligen ville med den.

Skickade meddelande till länstrafiken via facebook med länk till Åsas blogginlägg och skrev även:

”Sätter ord på känslor inför en irriterande och förnedrande annons. Trevligt att kulturEN bara går att hitta långt härifrån inte på vår egen ort. Tack för den trevliga kolonialiseringen av inlandet landstinget.”

 

Fick svar som var balanserat och bra:

Hej Camilla!Vi beklagar verkligen att du uppfattat våra annonser på det sättet. Vi har annonserat på liknande sätt i hela länet, eftersom vi ville lyfta fram budskapet att om man ska besöka kulturhuvudstadsåret och dess aktiviteter – ska man ta bussen.Det var absolut inte vår mening att det ska framstå som att kultur saknas i övriga länet, men Kulturhuvudstadsåret är en stor händelse för hela länet och som vi tror många västerbottningar är intresserade av.

Vi kunde kanske ha varit tydligare, och vi ska ta med oss erfarenheten av dina reaktioner i vårt framtida arbete med vår marknadsföring.

Tack för ditt meddelande!
/Tabussen

Jepp – jag förstod andemeningen med annonsen – det var ju att sprida att bussåkande är bra då man besöker Umeås kulturutbud vilket jag håller med om. Tyvärr missade de att texten i annonsen kan tolkas som om kulturen finns i Umeå..  Var generöst att medge att de kunde ha varit tydligare och att de ska ta med sig min reaktion inför framtida annonseringsbehov…
Nåväl.
Sedan tog jag mig an det sociala nätverket Instagram och lade ut en bild av annonsen och skrev:
”Vi har fått ta del av en reklam från länstrafiken där det går att läsa att kulturEN finns i Umeå och vi får gärna åka buss dit. Tänkte informera kustborna och reklammakarna att kulturEN finns på fler orter och nästa vecka är det samisk kulturvecka i vilhelmina och jag tror att bussarna tar emot resenärer från kusten också som åker mot kulturen i inlandet eller så är det bara inlandsbor som ska bussas till de ställen som passar bättre och till finare kultur än den vi faktiskt råkar ha här.”
umea2014 svarade:
”Under kulturhuvudstadsåret händer det naturligtvis massor med saker även utanför Umeå. Därför är det bra att bussarna går åt båda håll. Vem påstår att viss kultur är finare än någon annan? Inte vi.”
Hm. Känns lite som de missade min poäng helt med ifrågasättandet av annonsen. Ah well. Kan väl hoppas att några i staben kring huvudstadsåret kan, såsom Länstrafiken, ödmjukt medge att de kunde varit tydligare och kanske möjligen orkar beakta en inlandsbos reaktion på deras annons i något annat projekt de startar upp framöver i någon form.
Visst jag kunde också uttryckt mig finkänsligare och mer diplomatiskt, då hade jag nog fått ett svar utan ironi med.
Har i skrivande stund inte fått svar av Region Västerbotten eller Landstinget som jag också skickade meddelande till.
Javisst, detta kan ses som överdrivet känsligt och fånigt att uppröras av en liten annons som bara käckt försöker få oss att åka buss.
Medger att en viss ådra av gnällkärring finns i mig.
Det handlar om mer än så men det har Åsa redan skrivit så bra om så det kan jag inte utveckla bättre.
Tack Åsa för att du reagerade.

Valguide för en velig väljare

Av , , Bli först att kommentera 4

VALGUIDE

 

Har du svårt att välja parti, kandidat eller block?

Har du koketterat med att inte veta och inte förstå och inte vara intresserad men vill ändå välja?

Har du försökt men kammat noll när det gäller att hajja vad du ska välja?

 

Då kan du testa mina tre vägar till val:

 

1.Person

 

Vi har ett system som går ut på att vi ska ha liknande personer i riksdagen som det spatserar ute i landet, spegla vårt samhälle. Då är det bra att välja någon dit som liknar dig till ålder, kön och/eller boendeort. Är du man på 65 år i storstad kan du välja en 25-årig kvinna från glesbygd men då speglar ditt val dåligt vem du är.

 

Fördel: Går rätt snabbt att välja, vi är inte så hiskeligt många här uppe i Norrland så du har färre att välja mellan.

Nackdel: Du kan få en person som har samma ålder men tycker tvärtemot vad du gör vilket är ju rätt opraktiskt och du blir besviken.

 

2. Ideologi

 

Politik handlar om fördelning av resurserna, vem som ska betala och vem som ska få betalt. Ju blåare ideologi desto mer ska du betala själv när du behöver hjälp men mindre via skatten och ju rödare ska du betala mest via skatten och slippa stå för saker du behöver hjälp med. Läs partiprogram och lyssna på debatter, då märks ideologierna tydligast.

 

Fördel: Du kan känna dig trygg med att ditt parti arbetar i alla frågor för det du tycker känns som mest rätt val.

Nackdel: Du orkar bara höra/läsa hälften och missar en del av ideologin som inte alls passar dig och du blir besviken.

 

 

3. Hjärtefråga

 

Du lever och andas en hjärtefråga och du vaknar på morgonen med den i tanken och oroar dig för det innan du ska sova, du väljer ett parti som står för din önskan och lovar att jobba för det om de får massor av röster.

 

Fördel: Det du ägnar din vakna tid åt kommer ditt parti att kämpa för och du kan tuffa på med din vardag.

Nackdel: Din hjärtefråga förhandlas bort när ditt parti vill in i en regering och de andra sakerna du tycker tvärtemot ditt parti kommer med och du blir besviken.

 

 

 

Slutsats: Nackdelen är att du alltid KAN bli besviken vilken metod du ändå väljer och då kanske du ska ta och engagera dig i politiken så du slipper bli besviken nästa gång. Fördelarna med att bry sig innan valet är att du har försökt att hitta en väg som passar dig och du har gjort ditt bästa genom att gå och rösta hur som helst.

 

 

Kan jag byta ideologi?

Ja det kan du eller rättare sagt kanske har partierna gjort det sedan senaste valet och du märker att ditt gamla parti inte längre står för det du står för så då är det ok att byta även över blockgränsen. Det är snarare rätt dumt att rösta på något/någon av gammal vana för om de har förändrat sig annorlunda mot vad du har förändrat dig är du fast i en ideologi du inte längre tror på det är nog det allra dummaste en väljare kan göra.

 

Är det smart att rösta på olika partier?

Ja varför inte? Du bryr dig kanske om olika saker vad det gäller kommunen, landstinget och riksdagen. Riksdagen beslutar lagarna så där kan det vara bra att välja något som står för dina ideal men på de övriga nivåerna kan hjärtefrågor vara mer lämpade att välja kandidat efter.

 

Det är jobbigt att ta reda på vad partierna vill, jag bryr mig inte.

Ja det kan se lika ut och låta lika men ändå betyda väldigt olika saker till slut.

I valpapper som kommit brevlådan står det följande:

 

A. ”Vi vill samtidigt satsa resurser på att möjliggöra fler vårdplatser på sjukhusen och fler heltidstjänster inom vården”

 

B. ”Landstinget måste öka personalinflytandet. Fasta anställningar och heltid ska vara norm. Höj lönerna för flera kvinnodominerade grupper”

 

C. ”Föra en politik som strävar efter att stärka kvaliteten och tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Vi vill ge ett större inflytande till både patienter och medarbetare”

 

Ja tre partiers önskningar kring sin politik som låter snarlika. Första texten har kommit med sverigedemokraternas valsedlar, den i mitten från vänsterpartiet och den sista från moderaterna. Tre väldigt olika partier men med snarlika texter.

 

Lär dig källkritik – vad vinner den här på att säga såhär och varifrån kommer dennes siffror?

 

 

Se på valet som om du ska köpa en bil

Se på valet som om du ska köpa bil. Ibland bara behöver du en bil skit samma vilket och får stå ut med kostnaderna och eländet då motorn skär på hemvägen från säljaren. En annan gång vill du ha en billig driftskostnad och tar en som lovar det och upptäcker att det gällde bara landsvägskörning utan dubbdäck som du sällan gör eller så tar du och jämför olika bilar, testkör och kollar upp oberoende källor innan du slår till.

 

När du blir du mest nöjd?

Jag gör sällan en bra bilaffär och lite så är det med valet också men om jag har gjort vad jag kunnat för att vara säker på att jag väljer rätt så kan jag inte skylla på mig själv i alla fall… olyckor sker…

 

 

Så till sist lämnar jag dig veliga väljare ännu mer veligare för det finns faktiskt inga standardlösningar på hur du ska kunna snabbt, smidigt och enkelt veta hur du ska rösta för att bli nöjd…

 

Lycka till och vi ses vid urnorna hoppas jag!

Lule Gäjno – aktiv landsbygd på flera sätt

Av , , Bli först att kommentera 5

lule gäjno

Helgen som gick hade ett av de stora evenemang som området kring Marsfjällen har nämligen den numera årliga jakt- och fiskemässan vid anläggningen Marsfjäll Mountain Lodge, Saxnäs. I år var det premiär för terrängloppet LULE GÄJNO som sponsrades av Gainomax sportdryck och bars. Det är ett av flera exempel på hur aktiva eldsjälar i glesbygden fixar det de vill ha på egen hand.

 

Det är inte unikt för landsbygden att det finns eldsjälar men det unika är att när man är så få på en plats så gäller det att anordna det man vill vara med på själv för det är ingen annan som gör det. Terrängloppet Lule Gäjno har arrangerats av Saxnäs idrott och bygdeförening på pappret men de aktiva kom från i princip alla föreningar som finns i området som handlar om sport. Medlemmar i KIIF och KAK, Klimpfjälls idrotts och bygdeförening och Klimpfjälls Alpina klubb, var med också.

 

Nackdelen är att det finns ju så många intressen och så få människor att det hela tiden blir samma personer arrangörer vilket både är lärorikt och kul men det sliter ju på en varje gång som dessa saker ska fixas då det är samma personer som drar på högtalare, tält, prisinsamling och tusen andra saker.

 

Tuff terräng

Lule Gäjno är ett lopp på 5 km i oländig terräng med stenar, geggamojja och tuff stigning. För vuxna är sträckan 5 km och snabbast hittills var en tid på 24 minuter. Barn och ungdom springer en bana på 1 km som bland annat hade en liten bäck att ta sig över.

 

Denna dag var en särdeles lyckad dag med massor av deltagare fastän det var den allra första gången loppet kördes och att det är svårt att nå ut med information till alla man vill nå även fast det finns internet och sociala medier.  Så kul att så många unga var med och kul att humöret var på topp trots regnet.

 

 

 

 

Denna gång var jag inte alls aktiv, bara på pappret mest, hade bara en pluttig funktionärsroll och varit med på ett enda möte men jag ser ju att det är samma människor som gör sakerna hela tiden. Så är det och det är inget konstigt i det och jag vill INTE på något vis dra över en skämskudde på andra – de har ju inte intresset av att arrangera. Det gäller att vara enträgen, slitstark och engagerad för att få det man vill ha i glesare bygd. Vi vill gärna att våra barn och ungdomar lär sig och uppskattar att röra på sig och vara i naturen och då är det bara att vara en bra förebild själv annars går det år skogen – eller rättare sagt åt datorn…

 

 

 

Tack till alla fantastiska löpare, arrangörer och besökare.

Nästa år hoppas vi på en fortsättning och ännu fler och mer 🙂

 

Besök gärna www.floweret.se

 

ps. precis som min granne Magnus funderar jag över det här med givmildhet till glesbygdsarrangemang – det ska alltid vara gratis parkering osv här fastän det är ok att betala skjortan i stan… eller så är vi så bortskämda i glesbygden att de idella krafterna bränner ut sig så vi är inte vana att betala… ds

Våga bli bybo

Av , , 6 kommentarer 17

TESTA-BO-SAXNAS

 

Har du funderat på att våga ta steget och släppa taget om din vanliga vardag och din stressiga tillvaro för ett nytt och lugnare alternativ?

Du har dock tvekat för att det är krångligt och besvärligt att byta allt och dra upp bopålarna – nu ska du får ett enkelt sätt att testa att bo i norrlands fina fjälltraker, flytta hit till Saxnäs på prov.

Du vet väl om att trivs du inte så kan du ju flytta tebax igen från var det nu var du bodde från början… men jag tror inte direkt det kan bli aktuellt…  😉

Nu är det såhär att vi börjar bli lite desperata, urbaniseringen gör att städerna växer medan landsbygden dräneras på folk. Vi är en liten klick av människor som gillar att bo här och för att få skolan att överleva och att posten ska levereras så behöver vi fler som har Saxnäs som sin hemmabas.

Du som är i valet och kvalet kan testa hur det är att vara glesbygdsbo i naturskön lugn miljö med vänliga fjäll och sällskaplig befolkning. Det kan vara läskigt och svårt att ta steget men om du vill och vågar testa så vill vi bybor mer än gärna hjälpa dig. Här har jag samlat lite tips för dig om du vill testa hur det är att vara bybo.

Nu bor jag i Saxnäs men jag är övertygad om att samma sak gäller vilken annan by i samma sits, alla är välkomna hit för du behövs. Inte minst för byns överlevnad men även för landets chanser att vara självförsörjande och för att vi utarmar mångfald genom att alla blir stadsbor…

Så över till mina råd…

 

JOBBET

Okej – du har ett kontorsjobb som du kan göra ifall du har en dator, internet och telefonmottagning. Ja men dåså då kan du enkelt flytta jobbet till Saxnäs ett tag eller för alltid.

Okej – du har ett annat sorts jobb… går det ta tjänstledigt ifall du inte kan flytta på ditt jobb rent fysiskt? Kanske vill du plugga? Plugga på distans går finfint från Saxnäs då vi har ett litet studiecentrum i byn faktiskt. Ja låt dig inte hindras av ditt jobb av slentrian, det finns säkert något du kan göra här och chefen kan faktskt bli glad av att sänka sina lokalkostnader genom att hyra ett billig kontor i en by och frigöra ny yta för mötesbordet i ditt gamla rum!


Kontorslokaler
På anläggningen Saxnäsgården finns det kontorsrum att hyra där du har internet och telefon om du vill, och viss kontorsmöblemang finns också. Just nu finns två andra företagare redan där i två rum så du har några att fika med ifall du behöver bryta tystnaden i ditt lugna kontorsrum. Lunch kan du äta i restaurangen om du vill eller cykla hem eller äta en medhavd matlåda vid Kultsjöns strand som du har ett stenkast ifrån ditt kontor.


Bredband
Just nu grävs det bredband till byn som är superdupersnabbt och det gör att du kan ha vilket skrivbordsjobb som helst fast här i byn för du kan skicka filerna lika snabbt till kollegan i stan som om du satt vägg i vägg. Idag finns det redan bredband via radiolänk som är lika bra som stadsnät och jag har kört både IP-telefon via det nätet och går med lätthet att se Netflix och andra strömmande media via detta nätverk, men nu ska det bli ännu snabbare…

 

 

BOSTAD

Det är lite knivigt att få tag i hus i Saxnäs då flera är påskparadis och bara används en vecka om året då de som äger dem har råd att göra så för det är inte så dyrt med hus här eller det finns inga regler om att stora bra hus inte får bli fritidshus 😉   Alltså vi gillar alla våra fritidshusägare såklart men det skulle vara så mysigt om det lyste oftare i fler av husen…

MEN vi har ett alternativ. Om du vill testa att bli bybo så hyr en tvårummare med kök och badrum intill Kultsjön genom byns ekonomiska förening ”Bo i Saxnäs.”

Kontakta [email protected]  för mer information om dessa skönheter!

Perfekt – ett boende utan risktagande, du hyr och får allt du behöver och kan dra när du behöver det.

Andra alternativ är givetvis att bo på någon av våra fina anläggningar i byn, de är väldigt tillmötesgående då det gäller längre boendetider och kan ge dig en offert.

Marsfjäll mountain lodge          Saxnäsgården             Kultsjögården      Saxnässtuga

 

FRITID

Ja här kan vi göra en lång uppsats över vad du kan ta dig för på din fritid, en väg att gå är att besöka Stalo adventures sida för får du inte inspiration där vet jag inte vad jag ska hitta på för där är det packat med uppslag för friluftslivet.

I Saxnäs är det nära till naturen var du än är i byn. Du kan ta några steg från asfalten och hipps vipps är du mitt inne i skogen eller i en lugn vik av Kultsjön. Det är inte heller långt upp till fjälls. Njuter du lika mycket av att vandra på fjäll som att titta på dem kan du lugnt njuta av fjällutsikt från vilket fönster du vill.

Snösäkra Saxnäs kan erbjuda allt en snöälskare kan kräva. Du kan köra skoter, åka längdskior, åka airboard från Satsfjället, gräva bivack och sova i osv.  I Klimpfjäll tre mil bort eller 20 min med bil i laglig fart så har du en schysst alpin anläggning för både bräda och skidor.

Det här med att norrlänningar är tysta – ta det med en klackspark – vad vi är det är nyfikna men lite reserverade för att inte det ska bli tokigt när vi frågar ut dig… vi gillar att prata och gillar att ta en spontan kopp kaffe utan formell inbjudan. Om du ska få tag i någon så gå med i nån förening eller hälsa på i kommungaraget på morgonen där kan det hända att någon sitter och fikar  eller hälsa på i skolan eller någon annan arbetsplats och presentera dig. När två bybor vet om vem du är så vet snart hela byn och då kan du spontanfika enklare överallt  🙂

Originalbloggposten hittar du här: http://www.floweret.se/2014/07/vaga-bli-bybo.html

Önskedröm mobilt slakteri

Av , , 1 kommentar 6

Under vår fina träff i byn för några veckor sedan där vi spånade om framtiden och om hur vi ville ha Saxnäs/Marsfjäll framåt år 2022. Då luftade jag och sambon en tanke som grott här hemma, under tiden som jag gått en fårkurs via gröna navet och Forslunda gymnasiet under hösten och våren, nämligen ett mobilt slakteri. Nu när jag sitter och funderar på hur jag ska kunna formulera ett projekt kring det hittar jag i DN i tisdags en artikel om att en av mina fd arbetsgivare SLU (inte i Umeå iofs men ändå) har i hemlighet med ett köttbolag haft ett projekt i två år om att skapa ett mobilt slakteri för nötdjur.

 

Det här mobila slakteriet startar i höst och ska klara av att slakta 30 djur om dagen. Detta tror jag är framtiden för en småskalig köttproduktion eller en köttbransch överhuvudtaget i Sverige om vi ska kunna få tag i kött på fler sätt än via köttfabriker.

Det är minsta möjliga lidande för djuren som slipper kuska runt i land och världsdel innan de ska dö och köttet blir bättre och djuren kan slippa en hel del mediciner tex.

Problemet som jag lärt mig under fårkursen är hur man ska få fåren till slakt till ett rimligt pris och med en rimlig resväg för djuren. Vi har centraliserade slakterier som ligger vid kusten och det gör inte min by så därför blir det enormt slöseri på tid och resurser med att skicka runt de stackars djuren till slakt ifall jag vill sälja köttet och inte äta allt själv i mitt eget hushåll. Fårbönderna är i princip hänvisade att sälja till uppköpare och om de vill sälja själv så blir det att åka till få se Luleå och var det ett till i Sollefteå eller?  Jag kommer inte ihåg men inte var det nästgårds i alla fall.

Det är svårt att få lammpriset och produktionskostnaden att gå ihop och fårbönderna jag hälsat på trollar med knäna och gör allt möjligt annat också för att få gården att gå runt. Utan stöd av olika slag skulle det inte vara lönt att ens ha tanke på att ha djur. Det känns ju fel. Är maten så billig att bönderna inte har råd att producera den ja då känns det som att det är fel någonstans efter förädlingskedjan – var tar pengarna vägen för inte går de till bönderna i alla fall.

Så nu funderar jag på hur jag ska få till ett mobilt slakteri med allra helst en veterinär som har busskort. Ett tips till gymnasieungdommar att ta de två utbildningarna så kan det bli fina chanser till jobb framöver 🙂  Ifall SLU-projektet och mina eventuella projekt blir lyckade 🙂

Så ni som har koll på bra projektfonder som kan vara intresserade av att sponsra ett mobilt fårslakteri hör av er 🙂

 

Skrivit mer om det på min andra blogg: http://www.floweret.se/2014/06/mobilt-slakteri-pa-gang.html