Jobben, glesbygden och framtiden.

Av , , 4 kommentarer 10

Vi behöver arbetstillfällen, vi behöver fler människor i byar och samhälle för att inte krympa till ingenting. Frågan är hur vi ska göra det.

 

En av de lösningar som ofta högt höjts till skyarna är turismen. Turister kommer i vågor, på semesterveckor, helger och är rätt nyckfulla i sina val. Det är bara att se till sig själv när man planerar sin resa, det är många variabler som ska räknas in; pris, avstånd, erbjudanden, släkt, vänner, arbetstider, sevärdheter och så vidare. Det är en bransch med säsongsjobb, otacksamma arbetstider och höga krav på social kompetens.

I flera vetenskapliga studier jag läst har turism ansetts vara ett bra komplement till andra branscher men kan inte ensamt ge en stabil arbetsmarknad, den kräver stöd av andra verksamheter för att kunna ge en bas till försörjning till flera och till flera i samma hushåll vilket ofta är en stor orsak till flytt. Lever man i en familj där bara en i hushållet har jobb så flyttar man gärna till en ort där båda kan arbeta vilket kräver ett bredare utbud av branscher. Utanför de vetenskapliga rummen ute i verkligheten där jag bor ser jag att turismen är viktig men trots många års träget arbete så ökar den sakta men ack så långsamt. Den är en bra inkomstkälla för oss men den klara inte att försörja oss alla.

Nästa lösning brukar vara gruvindustrin men den är i förändring liksom allt annat. I Kiruna där världens största järnmalmsgruva finns har befolkningen ändå fortsatt att minska sedan mitten av 70-talet. Orsaken till det säger Nils-Gustav Lundgren i Luleå, som är professor i ekonomisk historia, är att enbart arbetstillfällen inte är tillräckligt för att locka till inflyttning utan området måste satsa på att bli attraktivt att bo i också.

Källa: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4919710

 

Vad ska vi då göra?

 Det är inte i industrin tillväxten finns utan i tjänsteproduktionen.

 – De orter i Norrland som har tillväxt är Östersund, Sundsvall-Timrå, Umeå, Piteå och Luleå. Till 99 procent beror tillväxten på tjänsteproduktion. Så ser samhällsutvecklingen ut och den ska stimuleras. Det blev ett Ikea i Haparanda, sysselsättningen ökade men befolkningen minskade. Det säger en del om äldrestrukturen, en gigantisk process i norra Sverige och även om vi släpper ner ett Ikea i varje kommun fortsätter den befolkningsutveckling vi har.” citat från Nils-Gustav Lundgren. Han fortsätter:

– Såväl massmedia som politik utgår ifrån ett kommunalt perspektiv. Därnäst tittar man på länet. När politikerna åker på riksstämman försöker man förstå allt utifrån kommunal nivå eller länsnivå. Vinner jag eller förlorar jag? Det blir ett kattrakande. Frågorna blir underligt ställda. Sammanhanget diskuteras aldrig, anser Nils-Gustav Lundgren.

I avsaknad av politiskt grepp förlorar norra Sverige.

 – I Västra Götaland och Skåne har man insett det. Där är man starka. När en statlig myndighet ska utlokaliseras hit upp kan generaldirektören spela ut flera landshövdingar och landsting mot varandra. Ingen pratar om vad som är bäst för norra Sverige och då avgörs det i stället av var 10-15 tjänstemän vill bo. Det finns ingen aktör med legitimitet och auktoritet i norra Sverige som kan stoppa det.

citat från Nils-Gustav Lundgren i http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=5205314

 

Vad är då summan av kardemumman?

Utifrån ovan nämnda ser jag att vi har stora möjligheter i norrlands inland. Vi har en fantastik möjlighet att erbjuda ett rikt liv, ett liv utan bilköer och stressande till dagis, affär och jobb. Det finns arbetstillfällen inom turism och gruvindustri men de måste kompletteras med fler tjänsteföretag och satsningar på de växande branscherna som kan ge varierade och kvalificerade jobb.

Vi måste bli bättre på att presentera våra orter mer attraktiva att bo i och därmed nå de som vill bo här men inte vågar då de inte har erfarenhet av att bo i glesbygd.

Vi måste kräva att få till ett dugligt nät att telefonera och internetta i för att kunna sköta våra tjänsteföretag effektivt.  Vi bör få fler arbetstillfällen som kan skötas via datorn, vi kan göra väldigt mycket som de som sitter i kontor i stan kan – vi bör se till att Sverige centralt vill att fler kan jobba där de mår bra av att bo. Vi måste se till att vi får jobb som decentraliseras från dyra kontor i innerstad till billiga i glesbygd men sköts av lika kompetenta personer.

Vi måste bli bättre på att hålla ihop över kommungränser och landstingsgränser, sluta se till bara den egna lilla cirkeln utan även se vad som är bra för regionen. Vi måste bli mindre egoistiska i det kortsiktiga för att bli framgångsrika i det långsiktiga. Detta gäller politikerna och för företagen.

Tyck till om allemansrätten

Av , , 5 kommentarer 6

Det blåser kring vår allemansrätt, den unika och sårbara rätt med många skyldigheter som brukare. Läs utredningen från Naturvårdsverket och passa på att ge dina synpunkter medan tid är.

Det handlar om hur vi ska göra med: betalskidspår och liknande anläggningar , hur ska kommersiella aktörer få använda sig av allemansrätten, passage genom stängsel och så mycket mera.

Diskutera HÄR till den 3 februari

Skicka in åsikter via e-post tills den 10 februari hit: [email protected], ange ärendenr NV-12413-11 och Allemansrätten och dess framtid.

Läs och agera nu – sedan är det svårare att påverka…

Partiledardebatt

Av , , Bli först att kommentera 9

Nu är jag på gott humör för jag lyssnar på partiledardebatten på radion och får höra så många kloka ord och debatter. Det känns verkligen hoppfullt.

Nyss var det MP:s ena språkrör Gustav Fridolin som hade anförande och fick repliker från Centerns Annie Lööf och vänsterns Jonas Sjöstedt. Det tycker jag bådar gott – äntligen blir det driv i frågor kring klimat, jobb och tillväxt utifrån perspektiv som passar min ideologi. Det finns en lust att utmana miljöpartiet och allt de står för, det finns en plattform för att nya goda förslag ska finna plats och slå rot i motioner, lagförslag och reformer.

Jag gillar det  Annie, Jonas och Gustav för fram och visar på den bredd som de tre partierna ger mig – det inger hopp om att riksdagen kommer att föra politik som representerar mina drömmar, åsikter och önskemål.

Juholt hade en schysst stil idag, faktum är att jag gilalr honom mycket bättre i radio än i tv. Reinfeldt skötte sig och de andra killarna också.

Det enda jag tycker var trist hittills är vissa regeringspartiers ständiga påhopp om att det inte finns någon opposition, att det inte finns alternativ, att det är kört för alla som inte gillar alliansen. Det stör mig enormt. Jag gillar inte allianser av någon sort. Jag gillade inte den rödgröna klumpen inför valen det gjorde mig besviken att det inte ska få finnas en mångfald och en småfald av partier utan det ska bli mer som i USA med sina två stora partier som egentligen säger samma sak och blockerar alla andra mindre partiers chans att påverka.

Nej ni partier som klagar på oppositionen ni får inte min sympati. Se istället till möjligheterna att nå gränsöverskridande överenskommelser över de sk. blocken. Det är stort, det är demokrati, det är utveckling.

Inte att gång på gång fråga Fridolin ifall han kan namnge den person som är oppsitionens ledare.

Nu ska jag lyssna vidare och se om jag blir klokare.

Dyrt att bo i storstad

Av , , 3 kommentarer 17

Forskning från Handelshögskolan slår hål på myten att en flytt till storstad lönar sig fort för boendekostnaderna skenar iväg och tar en allt större del av inkomsterna. Det är något som forskningen visar oss rätt konkret att genom att fly Vilhelmina kan du hamna i en sämre sits – det är inte bara guld och gröna skogar på andra sidan staketet…

 
citat från Svenska dagbladet:
"–Tittar man på kostnader för boende i områden där de stora arbetsmarknaderna finns, som Stockholm, Malmö och Göteborg kan man se att även om de disponibla inkomsterna ökar så upptar kostnaderna för boende en allt större del" säger Martin Korpi, forskare vid Handelshögskolan som studerat inrikes flyttningar och hur de påverkar inkomster och boendekostnader. slut på citat
 
Du får ett bättre jobb eller ett likadant jobb men på ett nytt ställe – kul. Helt underbart tills du upptäcker att du har inga pengar kvar. Den summa som räckte till en villa i glesbygd blir till en liten tre i förort sju trappor upp – helt okej om du vill det men ändå något att ta med i beräkningen. Det är inte så enkelt att flytta sig bort och få ett bättre liv – javisst ska du testa, javisst ska du göra det om du vill det –  det är inte det jag säger – utan kalkylera för högre kostnader för allt…
 
citat från Svenska dagbladet:
"Under 90-talskrisen visade flyttforskare att det var mer lönsamt för arbetslösa inflyttare att flytta tillbaka till hemorten, trots att arbetsmarknaden generellt var bättre i Stockholm. Den troliga förklaringen var sociala kontakter, enligt Mats Johansson, docent på KTH som forskat om inflyttningen till Stockholm under hundra år. Troligtvis krävs en mer långsiktig strategi för att Stockholmsflytten ska bli lönsam, säger han.
–Bortsett från studier och kärlek tycks en flytt handla mycket om karriärmöjligheter som i regel är bättre i Stockholm. Har man inga sådana, så är det kanske ingen större idé, säger han." slut på citat
 
Här har vi ett exempel på forskningsresultat som kan guida oss som politiker, medborgare eller företagare. Vi som bor här kan glädja oss åt att vi bor billigt, det känns bra. Du kan locka med billigt leverne till den du vill rekrytera till ditt företag, du som politiker kan locka hem panka före detta Vilhelminabor 😉  och så vidare…  Ett klockrent exempel på en sak som är positivt med glesbygd – hurra!
 
Nu ska jag bara leta reda på fler…

 

Forskning är framtiden

Av , , 7 kommentarer 13

Södra lappmarkens forskningsenhet är inte längre verksam. Den drevs av en stiftelse som bildades 1995 av landstinget i Västerbotten och inlandskommunerna för att stärka forskning och utvecklingens ställning i inlandet och skapa kontaktnät och samverkan med universitet och andra forskningsinstitutioner. Anledningen till att den lades ner sades vara att kommunerna inte längre såg nyttan med den och de ville inte längre lägga ner pengar på det som de uppfattade som meningslöst. Det uppfattar jag som att mer än något gräva sin egen grav. 

 
Det bredrivs mycket forskning i och om Vilhelmina och av forskare med rötterna i Vilhelmina. Två exempel på det är att kommunen är en modellskog vilket bland annat innebär stora områden har dokumenterats och analyserats och det andra exemplet är statsvetaren Camilla Sandström i Dikanäs som bedriver forskning om hållbar landsbygdsutveckling. Bara dessa två delar är en guldgruva att ösa kunskap från och använda i de lokala verksamheterna. Vi måste bli bättre på att dra nytta av den kunskap som finns runt om oss. Kommuner, företagare och föreningar – allihopa.
 
När jag skulle göra min praktik på North Sweden European Office i Bryssel så hörde jag av mig till kommunen på olika ställen om de hade någon önskan om möten jag skulle gå på för deras skull, information jag skulle ta reda på, kontakter att etablera och så vidare men nej tack. Då skrev jag och min praktikkollega en rapport om när i processen med att ta fram nya fördrag inom den Europeiska unionen kommunerna bör komma in med åsikter och så kallat lobba för sina behov och åsikter för att få största möjliga effekt. Vi skrev rapporten och erbjöd gratis utbildning för kommun- och tekniska chefer i kommunerna i Norr- och Västerbotten i Piteå i samarbete med Kommunförbundet. Inga representanter från Vilhelmina kom, däremot från i princip varenda annan kommun. Jag minns att jag var så besviken. Vår rapports slutsatser resulterade i att det blev en tjänst på kommunförbundet Västerbotten som hade till uppgift att hålla koll på nya påbörjade arbeten till fördrag och dylikt som kunde vara av intresse för de norra länen. Jag vet inte om den tjänsten finns kvar. Behovet finns nog kvar men sättet att nå det kan vara förändrat.
 
Vad jag vill ha sagt med det är att vi har haft en historia av att vara rätt dåliga på att identifiera och dra nytta av nya rön och råd som kommer från forskarvärlden. Våra skattepengar pumpas in i univeristet, högskolor och finansierar doktorander, professorer och docenter som arbetar hårt för att ta fram fakta för vår skull. Vi måste bli bättre på att ta till vara den nya kunskapen och kräva sätt att omsätta den i vår verklighet.
 
Jag hade glädjen att få arbeta åt SLU i Umeå, Sveriges lantbruks universitet, i ett projekt som handlade om att hitta sätt att på lokal nivå få nytta av de data som NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) samlar in. Det var lättare sagt än gjort. Dels berodde det på att datainsamlingen görs i en skala som passar nationella undersökningar och dels på att vi på lokal nivå har svårt att formulera vad vi har behov av. Där hade jag åter igen en påminnelse om att vi måste vässa vår förmåga att se möjligheterna med ny information – vad kan den ge mig, hur kan jag göra om den så den passar mig?
 
Södra lappmarkens forskningsenhet kunde inte ge oss inlandsbor de verktyg vi behövde för att förstå hur vi ska dra nytta av forskningen eller var det kanske vi inlandsbor som inte hade vett nog att använda oss av forskningsenheten på rätt sätt?
 
Hur som helst den är historia och nu måste kommunerna själva knyta kontakterna, skapa arenor att möta universitetsvärlden på, läsa och tolka avhandlingar och rapporter för att se hur de kan hjälpa oss att överleva, växa och utvecklas. Ett som är säkert är att det måste kommunerna, företagarna och privatpersonerna göra nu för det ser jag som bland de få strån vi har att ta till för att detta ska gå vägen, åt rätt håll… Så ta en stund till att läsa på ett universitets webbplats och se ifall de har någon nyhet som du kan ha nytta av, det har både du och din framtid nytta av.
 

2012: året då vi skrotar politik + förakt = vardag

Av , , 5 kommentarer 17

 Jag vet inte vad som varit störst 2011, föraktet politiker emellan eller det som väljarna sägs tycka inför sina demokratiskt valda representanter.

Vi väljer att rösta på ett parti vid valen som mest representerar det rättesnöre vi lever våra liv efter. Vissa är egna företagare och har sin största energi där, andra har engagemang i kulturlivet, en del är anställda, vissa är arbetslösa, en del är föräldrar, en del är pensionärer, en del har det lätt och en del har det svårt. 

Om en politiker hånar en annan politiker hånar den indirekt även de som röstat på den, din åsikt är fel och du är dum. Då skapas en irritation hos de som känner sig hånade och kanske även ett stöd från de som tycker som den andre. Ett allt större vi och de känsla och större klyftor.

Ett parti har många delar, en hel del kan väljaren känna igen sig i och en hel del kanske är helt fel. Vi väljer det parti som har de flesta rätta svaren som vi behöver. Det betyder i mitt fall att flera partier kan ha helt rätt och det parti jag röstat på kan även ha fel i vissa frågor.

Så fastän jag är ideologiskt miljöpartist betyder det inte att jag tycker det partiet alltid har rätt. Det betyder också att jag har störst förtroende för andra partiers politiker som kan erkänna att andra partier har rätt ibland och inte alltid letar ärkerivaler eller syndabockar för egna tillkortakommanden.

Därför har jag haft det svårt att känna förtroende för våra lokala politiker under en längre tid. Samtidigt är jag imponerad och glad över de som orkar och kan engagera sig politiskt, utan er skulle inte demokratin fungera. 

Så 2012 har jag ett hopp om att det ska bli året då politiker i Vilhelmina och Sverige lägger prestige åt sidan när det behövs, sluta leta syndabockar och fokusera på egna prestationer. Ett år där energin läggs på att själva vara så bra som möjligt utan att behöva varken svärta ner andra eller trycka ner för att nå sina mål.

Ser fram emot ett spännande och mer harmoniskt år i  Vilhelmina kommun.