Uppdatera riksdagsordningen så slipper vi budgetkaos

Vi har ett litet problem i riksdagen. Riksdagen kunde inte enas om någon budget av de förslag som hade en total skillnad på mindre än 0.5% av BNP.  HÄR kan du se en grafik om hur de olika budgetarna skiljer sig från varandra. Det är givet mer än siffror som skiljer dem åt men som en reporter från ett annat lands media sa i tv igår  -Ja det skiljer ändå så lite mellan de olika blockens politik att omvärlden inte är så intresserad av vilken av dem som vinner direkt men att de inte kan enas är en nyhet.

Ja nu kan vi välja att kasta skit åt olika håll och tycka ditt och datt om vems fel det är att allt gick åt pipan, det har många tyckare tyckt om redan och vi kommer få en lång valrörelse där olika mantra kommer att upprepas till leda vilket redan har börjat. Det intressanta, tycker jag med precis som den utländska reportern, är att det verkar inte gå att enas om ett förslag i riksdagen med en minoritetsregering längre. Hur går det göra möjligt?  Det verkade ju så omöjligt igår.

Förändra riksdagsordningen

Nu är jag ingen expert på ämnet men jag har läst en intressant artikel där en som verkar kunna saker om praxis och ordningen i riksdagen har en lösning på problemet med röstning kring budget vid en minoritetsregering vid makten. Per Molander, generaldirektör för inspektionen för socialförsäkringen,  uttalar sig i Sveriges radio såhär:

”– Man skulle helt enkelt kunna låta riksdagsmännen rösta om alla förslag samtidigt. Varje ledamot har en röst, och endast en röst, sedan vinner det förslag som får flest röster, säger Per Molander till Ekot.”

Jahapp. Inte direkt så det känns odemokratiskt känns mer som rätt okej. Den budget som får flest röster vinner. Bam. Artikeln fortsätter såhär:

”Det är så det är tänkt att riksdagen ska fungera idag. Ett parti röstar på sitt eget förslag. Förlorar det lägger man sedan ner sina röster och deltar inte i omröstningen om andra partiers förslag.

Men denna praxis finns inte inskriven i den grundlag som styr riksdagens arbete, riksdagsordningen. Därför var det tillåtet att göra det som Sverigedemokraterna gjorde; att först rösta för sitt eget budgetförslag och sedan i en andra omgång rösta på alliansens budget och därmed fälla regeringen, det som nu lett till nyval.

– Då hade det varit en fördel om man stadfäst denna praxis i riksdagsordningen så det inte varit möjligt att rösta mer än en gång.”

Artikeln tar även upp att arbetssättet att ta beslut om budgeten i en klump istället för som idag att rösta dels om ramar och skattefrågor och sedan om varje utgiftsområde var och en har varit uppe till diskussion i riksdagen.

”Syftet är att göra det enklare för en regering att driva sin egen politik. Frågan diskuterades grundligt i riksdagen för 20 år sedan, men riksdagsmännen sade nej och det handlade om makt.

– Man ville helt enkelt inte avstå så mycket handlingsfrihet till regeringen som paketbeslutsmodellen innebär.

Per Molander erkänner att det finns olika sätt som kan fungera när det gäller omröstningar och budgetar. Det viktiga är, betonar han, att göra något.

– Det viktiga är att man bestämmer hur man vill ha det. Otydligheten är det som skapar problem.”

SD-väljare har extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder

Vi kan ha hur många omval som helst, risken är ändå att vi möblerar om rätt sparsamt bland väljarnas lojaliteter och vi står där varje halvår och tjorvar. Det är dags för att se över de lite mossiga reglerna i riksdagsordningen så landet kan få en regering även ifall det råkar vara ett parti som SD hatar som är med. Dessutom är det även dags att lägga ner tanken på att det är ett allmänt missnöjde med politikerna som drivit väljare till SD. I DN debatt publicerades en text av två forskare som gjort en undersökning av väljare och deras åsikter kring att ha en muslim som granne, vårdgivare och familjemedlem. Resultaten visade att SD:s väljare var extrema i jämförelse med de andra partiernas väljare i detta avseende.

”Stödet för SD är knappast alls förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD. Värt att notera är att dessa figurer baseras på statistiska modeller som samtidigt kontrollerar för individers ålder, kön, utbildningsnivå och yrke.

Vår studie uppmärksammar således två viktiga förhållanden: (1) Det som är utmärkande för SD-väljarna är deras extremt intoleranta och främlingsfientliga attityder och (2) att SD-väljarna inte skiljer sig nämnvärt från övriga väljare vad gäller missnöje med det politiska etablissemanget.”

Vad kan vi göra – två val igen.

Så om vi inte klarar att ha en rejäl förändring av värdegrund och ökad tolerans mot andra typer av religioner, kulturer osv bland 13% av landets befolkning så har vi ett läge där andelen främlingsfientliga i riket är så många och har ett parti att rösta på som klarat av att ta sig till riksdagen och inte bangar att rösta som deras ideologi tar dem… dvs mot budgetar som har en migrationspolitik värd namnet.

Ja så då har vi två val åter igen. Förändra riksdagsordningen eller sitta i knät på ett vågmästarparti mellan blocken.