Fortsättning Landstinget och region Västerbotten

Av , , 4 kommentarer 11

Hade tänkt lägga in lite sammanställning från excel men det blev jätterörigt. Jag får helt enkelt kort skriva ner vad jag kommit fram till. Och jag reserverar mig mot ev. fel men hoppas att någon som har mera koll än jag rättar mig i så fall.

Jag har i alla fall kommit fram till att Landstinget tillsammans med Umeå kommun har majoritet i fullmäktige, styrelse och samtliga utskott. En liten passus dock för Kulturberedningen och Utbildningsdelegationen där det inte framgår om någon representerar Landstinget. Socialdemokraterna har egen majoritet genomgående utom i valberedningen där jag tror att samtliga länets partier – inte SD – har en representant vardera. http://www.regionvasterbotten.se/

Förbundsfullmäktige: Landstinget 33%, Umeå 19%, Ske-å 12%, Lse 4%, övriga 3% vardera

Förbundsstyrelsen: Landstinget 44%, Umeå 16%, Ske-å 8%, Lse 8%, övriga 4%. Alla kommuner ej representerade.

Arbetsutskottet: Landstinget 29%, Umeå 29%, Skeå, Lse, Vindeln 14% vardera

Valberedning: Landstinget 30%, Umeå 30%, Dorotea, Åsele, Malå , Sk-å 10% vardera

Kollektivtrafikutskottet: Umeå 43%, Lycksele 29%, Landstinget 14%, Sk-å 14%

Kulturberedning: här framgår det inte om någon representerar VLL

Utbildningsdelegationen: här framgår det inte om någon representerar VLL

OBS! Alla siffror är avrundade!

Jag visste att Landstinget var representerat i Region Västerbotten men hade inte en aning om att deras ”makt” skulle vara så stor som det nu visade sig. I mina ögon är RV ännu en organisation som bland annat ska finansieras med skattemedel från alla kommuner i länet via landstings- OCH kommunalskatt där Landstinget och Umeå kommun är maktinnehavarna. Visst var det så att Landstinget skulle överföra kulturpengar, utvecklingspengar, m.m. från Landstinget till RV för det hörde som inte hemma i Landstingets verksamhet. Och så sitter man nu i andra lokaler och tillsammans med Umeå kommun styr över samma pengar!!! Jag är nog alldeles för korkad – man jag fattar faktiskt inte detta!!!

Jag grubblar även på varför Umeå helt plötsligt har 43% i kollektivtrafikutskottet! Och Landstinget endast 14%. Kan det ha med ringleder, tunnlar och diverse länkar att göra? Vet inte! Men tillsammans med Landstinget är de ju i majoritet så vad de än har i bakfickan så har de ju majoritet.

Kan någon vänlig själ som är insatt förklara fördelarna för hela länet med RV så att även jag förstår! Och är det någon som vet hur urval och tillsättningar till alla poster gått till? Tacksam för all hjälp jag kan få för att kunna börja se fördelarna med RV!!!

Intressant att läsa om deras uppdrag och deras årsredovisning som finns i vänstermenyn på detta uppslag http://www.regionvasterbotten.se/om-oss/uppdrag.html

That´s all folksJ

 

4 kommentarer

  1. Thomas Hartman

    Hej

    Region Västerbotten bildades 2008 då politiken i Västerbotten ville att det regionala utvecklingsarbetet skulle ledas av politiker och inte av staten via länsstyrelsen, Länets politiker har nu möjlighet att ta ett gemensamt politiskt ansvar för länets utveckling på ett sätt som inte varit möjligt tidigare

    Genom Region Västerbotten har Norra Sverige och Västerbotten fått en legitim samlad röst. På samma sätt som kommunerna har tät kontakt med Region Västerbotten har Region Västerbotten löpande kontakt veckovis med departement och myndigheter.

    Region Västerbotten utvecklar inte bara nationella kontakter utan även löpande internationella kontaktytor och relationer med såväl EU-kommissionen och olika internationella nätverk och sammanslutningar.

    Ett exempel där det gjort nytta för Norra Sverige är EU-kommissionens beslut att förespråka den så kallade Botniska korridoren, som bland annat innefattar Norrbotniabanan som en del i det viktiga Europeiska transportnätverk de vill ska vara färdigställt 2030. E12-an är också nämnd och utpekad som en viktig länk.

    Detta är beslut som uppstått som resultat av internationell samverkan som bland annat hämtat kraft ur Region Västerbottens kompetens och nätverk.

    Kommunerna och landstinget samarbetar genom Region Västerbotten inom åtskilliga områden. I grupper som jobbar tillsammans med olika sakfrågor försvarar vi frågor om länets ställning i vår omvärld och tar tillvara samordningsvinster som kommer länets kommuner till nytta. Låt mig ta några aktuella exempel:
     
    1) Västerbotten har byggt upp Sveriges bästa system för gymnasieantagning över kommungränserna. Tillsammans genom Region Västerbotten kan
    länet upprätthålla attraktiva gymnasieutbildningar för våra unga.

    2) Film och digitala medier stärker pedagogiken i skolan genom Region Västerbottens verksamheter; Film i Västerbotten och MediaCenter. Genom MediaCenter har exempelvis Skellefteås skolor lånat 86 479 utbildningsprogram, spelfilmer, radioprogram och mediaguider under 2011.

    3) Vatten och avfallsfrågor är viktiga för alla kommuner. Genom Region Västerbotten bedriver länet ett arbete med att både våra samlade gymnasieskolor och norra Sveriges universitet ska ge rätt utbildningar för att vi även i framtiden ska ha tillgång till kompetens för att sköta våra reningsverk, vatten och avloppsanläggningar. Flera års arbete har gett resultat och i år har vi bra gymnasieutbildningar, bra söktryck och vidareutbildningar på gång på universiteten.

    4) Genom länsbiblioteket blir det billigare att upprätthålla litteratur på alla språk, smala utgåvor av facklitteratur och utbildningsmaterial. Länsbiblioteket har satsat på en rad intressanta projekt exempelvis hur läkare kan utveckla sitt bemötande genom skönlitteratur.

    5) Region Västerbotten samordnar utbildningsinsatser för kommunernas personal som arbetar med drogförebyggande frågor, psykiska sjukdomar och gemensamma hälsofrågor. Bland annat har bemötandeutbildningar och skräddarsydda utbildningsinsatser genomförts för baspersonal inom socialtjänsten.

    6) Region Västerbotten kunde med den samlade kompetensen ta fram en barnhälsorapport som länets tjänstemän och politiker kan använda som underlag för framtida planering av skola och socialtjänst. Rapporten visar att vi ligger bra till jämfört med både länets kommuner och Sverige i helhet, men den tydliggör svagheter som gör att vi får ett verktyg för hur vi riktar kommunmedborgarnas skattemedel.

    7) Under 2011 har Region Västerbotten bidragit med medel till 119 olika tillväxtprojekt. 64,2 miljoner har satsats i projekt som alla bidrar till Västerbottens utveckling. Ett exempel är godsterminalen i Bastuträsk. Satsningen ska bidra till stärkt konkurrenskraft och nya utvecklingsmöjligheter för näringslivet i området. Faktum är att Skellefteå och Lycksele är de kommuner som har flest projekt delfinansierade av Region Västerbotten för 2011.

    8) Genom Västerbottens Turism samarbetar länets aktörer med att stärka besöksnäringen. Bland annat innebär samarbetet att ett antal företag från Skellefteå och Norra Västerbotten, som exempelvis Scandic Skellefteå, Statt, Byske Camping, Linbanan, Källan finns med i affärssamarbetet ”B2B på Tyskspråkig marknad”. Både enskilda företag från Skellefteå och Skellefteå som destination finns med i de produkter som utvecklats inför sommaren. Det resulterar i olika rundturs- och individuella paketresor hos arrangörer som Zonista, Kontiki med flera. Förra året ökade gästnätterna i Västerbotten mest av alla län i Sverige.

    9) Genom det gemensamt ägda bolaget AC-net har Västerbotten utvecklat Sveriges vassaste bredband. Nu är nästa utmaning i länet att bygga ut system för elektroniska tjänster som både kommer att kunna ge bättre service och spara pengar i kommunerna. Detta sker genom att etablera en regional IT-myndighet, en regional digital agenda och en e-strategi för Västerbotten.

    Även om huvudkontoret förvisso ligger i Umeå drivs Region Västerbottens verksamhet i länet som helhet och med huvudinriktningen att utveckla Västerbottens län. Detta sker både direkt och indirekt genom att stödja verksamheter som bidrar till denna utveckling.

    Region Västerbotten är inget forum för byapolitik. Snarare skall organisationen försöka se till behov snarare än till befolkningsandel. Region Västerbotten arbetar dagligen för att stimulera och utveckla verksamheter inom samhällets alla sektorer, långt utanför vad som ryms inom den egna organisationen.

    De mindre kommunerna i länet gynnas av samarbetet med de stora kommunerna samtidigt som de stora kommunernas framgång är beroende av hela länets framgång.

    Sammantaget har Region Västerbotten under dessa fyra år utvecklats till ett viktigt och kraftfullt verktyg som vi kan använda klokt tillsammans för att stärka hela vårt län.

    Hoppas det är svar på några av dina frågor. Jag står till tjänst om du har fler funderingar.

    Vänligen

    Thomas Hartman
    Kommunikationschef

    Svara
  3. Carl-Axel Otterhall

    Svar till Thomas Hartman (2012-08-30 00:33)
    Nästa sak som bekymrar mig angående Region Västerbotten är Umeås kommunalråds (S) syn på glesbygden vilken han tydligt deklarerat i några av sina bloggar. Jag trodde att något positivt var på gång när han skrev att vägarna måste hållas efter bättre. Tyvärr så visade det sig att det var inte för att det skulle vara lättare för oss boende här att ta sig till och från arbetet, till post, bank och affärer eller att det var viktigt för utryckningsfordon eller semesterfolk. Nää, inget sådant – det var viktigt för de som transporterar skog härifrån! Det är en ”stark” person och han sitter ju med i RV på ett par olika ställen!

    Nu skriver jag i ”jag-form” men det är fler här i glesbygden som är bekymrade! Och på vilket sätt används våra skatter till landsting och kommun? Det måste bara klart och tydligt börja redogöras för oss! Kan du göra det så är jag väldigt tacksam. Men jag antar att man måste fråga revisorerna.

    Jag har ett par frågor utifrån ovanstående:

    1. vad har landstinget i Region Västerbotten att göra? Och varför är de genomgående så starkt representerade?

    2. det är endast i Kollektivtrafikutskottet som Landstinget är nere på endast 14%. Men i stället har Umeå helt plötsligt 43%. Om mina uträkningar stämmer så undrar jag hur det kommer sig?

    3. vem/vilka har bestämt just den här organisationen i RV

    4. hur kom man fram till att det skulle vara just den här sammansättningen – politiskt och tillhörighet – i fullmäktige och styrelse. Är det fullmäktige eller styrelse som satt samman utskotten?

    Som du förstår så finns det en hel del funderingar. Jag hoppas på förståelse för dem och på bra svar och innerligt hoppas jag på att Region Västerbotten verkligen blir något positivt för HELA länet.

    Svara
  4. Carl-Axel Otterhall

    Svar till Thomas Hartman (2012-08-30 00:33)
    Hej Thomas. Forts. i rutan under!

    Återigen tack för ditt snabba svar. För att du ska förstå hur jag ser på saken så vill jag direkt säga att även jag ser stora möjligheter med ett Region Västerbotten – där alla kommuner är representerade och man tillsammans jobbar med utveckling av länet. Jag känner till mycket av det du beskriver i dina nio punkter och det är mycket som byggts upp före Region Västerbottens tillkomst och det har varit otroligt bra för HELA länet. Ni har nu tagit över det och snälla utveckla och vårda det ömt!

    Det som bekymrar mig är er sammansättning. Det kändes så bra när man kunde läsa att Landstinget fört över Näringslivsutveckling och entreprenörskap, Internationellt engagemang och EU-arbete samt Regional kulturverksamhet inklusive pengar (statliga pengar hoppas jag) till er. Då tänkte man att nu ska Landstinget äntligen börja fokusera på sin primära uppgift – sjukvården! Och att det äntligen finns möjlighet att börja sprida ut kultur- och utvecklingspengar över hela länet via en regional organisation. Men det visar sig ju att de klarar inte av sin primära uppgift ens. Mitt förtroende för Landstinget och dess ledning är lika med noll. Det gäller inte bara på vilket sätt de drar ner på sjukvården i glesbygden utan deras inkompetens lyser ju även igenom hos er i Umeå – NUS t.ex. och i Skellefteå. Hur drabbade Lycksele är vet jag faktiskt inte. Det är väl ingen hemlighet precis att de lagt ner mycket pengar i Umeå utanför sjukvården – i kultur, Botniabanan/Norrtåg, m.m.

    När jag började titta igenom hur er organisation var uppbyggd reagerade jag på att det var så många personer som tillhörde Landstinget. Och när jag gjorde min sammanställning blev jag riktigt bekymrad.

    Svara

Lämna ett svar till Carl-Axel Otterhall Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation

Sitter och funderar...

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se