Det där förbaskade Landstinget igen!!! Del 2.

Jag vet inte om detta fungerar men nu blev det en bra diskussion/information från Region Västerbottens chefskommunikatör Thomas Hartman. Jag hoppas att han hittar hit till mitt inlägg så får man kanske för en första gång svar på följdfrågorna:) Det rödmarkerade är hans svar på min föregående blogg. Det med svart text är min. Min förhoppning är att vi nu kan ta diskussionen ett steg längre och jag har utifrån mitt perspektiv delat upp hans svar i åtta punkter. Detta för att det förhoppningsvis blir lättare att följa diskussionen som jag hoppas på.

Fint. Carl Axel. Roligt att se ett mer konstruktivt resonemang.

Jag ska gärna berätta hur jag ser på detta.

1. Region Västerbottens uppgift i allt vi gör handlar om utveckling av Västerbottens framtid. Det är därför det kanske inte är så smart att skära i detta arbete. Även om vi också drabbas när alla andra drabbas.

Vi är en strimma av landstingets ekonomi men drabbas självfallet av exempelvis besparingar som projekt Balans. Men som sagt vi skulle snarare behöva mer pengar för att satsa på utveckling för framtiden.

Exempelvis kommer vi nu in i en period av nya strukturfondsprojekt från kommunerna. Då krävs medfinansiering för att EU ska vara med. Här är vi gemensamt för svaga. Vi behöver också bli starkare på att agera när verksamhet förändras och människor tappar jobbet som i Vilhelmina eller Robertsfors. Vi behöver också resurser för att bli starkare inom andra framtidsområden som dyker upp som exempelvis etablering av datahallar där Norrbotten visar att vi alla kan göra mer.

Jo alla vet att Region Västerbotten ska stå för utveckling av HELA länet. Och det gäller (vad jag förstår) i princip ALLTING som övergripande handlar om Västerbotten. Dock inte det som fortfarande ligger kvar på Länsstyrelsens ”bord” –  bland annat naturreservat, nationalparker, gruvnäringen och samerna. Men i övrigt ANSVARAR ni tydligen för ALL ”utveckling”. Även inom sjukvård!? Jag trodde att sjukvård och utveckling därtill hörde till Landstinget. Då blir ni två som vi skattebetalare skall finansiera som gör samma sak!? Eller…?

Vet du Thomas jag hade ett jättebra samtal med en representant från Skellefteå Kraft i samband med etableringen av vindkraft här i glesbygden. De BEHÖVDE ström till datahallarna i Luleå och då såg de glesbygden som ett bra alternativ att sätta upp vindkraftsparker hos oss i glesbygden – vi som är en turistattraktion för vår natur. Tänker du likadant eller ser du möjlighet att sätta upp en vindkraftspark på Bräntberget?

Jag skulle absolut vilja ha ett konkret svar på hur Region Västerbottens budget såg ut för 2014 och hur den ser ut inför 2015. Och inget svammel – svara i kronor och ören!

2. Region Västerbotten har utvecklat sättet vi berättar vad vi gör. Vi skickar ut närmare 300 pressmeddelanden för att berätta om vår verksamhet. Vi webbsänder konferenser, vi är aktiva i sociala medier och samtalar med människor även den vägen. Orsaken är att vi vill vara transparenta och öppna.

Sen kan vi självfallet inte styra vad media tar in och inte.

Att media inte tar in all information från er köper jag. Men om ni konkret kunde visa vad Grand-dagarna, Gotlandsveckan på sommaren, Norrlandsoperan och vad er (VLL + Region Västerbotten) satsning i Umeå 2014 konkret har tillfört länet (Umeå) så tror jag definitivt media skulle publicera det. Men det kan ni inte!!! Varför? Andra inom offentliga sektorn med omöjliga mätbara mål tvingas redovisa. Men inte Region Västerbotten. Varför?

3. Vi arbetar tillsammans med kommunerna för bättre avfallshantering i länet, vi arbetar genom mediacenter för att utveckla pedagogiken och IT i skolan vilket ger bättre skolor för våra barn, vi jobbar för förändrade attityder när det gäller HBTQ frågor och för förändrade attityder till psykisk ohälsa. Vi kan tydligt se hur detta arbete ger resultat.

http://socialpsykiatri.se/index.php/2012-07-31-09-02-12/489-tydlig-attitydforbattring-till-psykisk-ohalsa-i-vasterbotten

Denna punkt tycker jag också styrker min avoga inställning till nuvarande Region Västerbotten:) Det är väl bra att ni jobbar för bättre avfallshantering ute i kommunerna (hur ni nu gör det) och att ni ”genom mediacenter för att utveckla pedagogiken och IT i skolan vilket ger bättre skolor för våra barn” låter ju väldigt bra. Men vad menar du där? Menar du att göra ”undervisningsmtrl” (filmer) tillgängliga för undervisande lärare eller syftar du på att via de kommunikationsmöjligheter som i dag finns kunna ge undervisning från annat håll där kompetens finns? Mig veterligen – om man tänker grundskolan i alla fall – är att endast den samiska språkundervisningen fått dispens för detta. Du vet kanske mera? Berätta gärna i så fall.

Men att Region Västerbotten jobbar för förändrade attityder när det gäller HBTQ frågor och för förändrade attityder till psykisk ohälsa”. Är inte det också samma sak som Landstinget jobbar med? Vore det inte bättre att i stället för att Landstinget lägger pengar på er för att ni skall ”dubbeljobba” lade pengar på BUP så att de i behov fick hjälp inom rimlig tid???

4. Genom AC-net har vi världens bästa bredband vilket är bra både för näringsliv, sjukvård och boende. Genom västerbottens turism jobbar vi tillsammans med länets destinationer för att få fler gästnätter och besökande till Västerbotten vilket ger intäkter.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/rekord-i-antal-gastnatter-for-vasterbotten

HURRA ropar alla i fjällvärlden!!!  Men många har inte märkt av det! Likaså skittaskig telefoni! Ja man behöver inte upp i fjällvärlden för att uppleva det. Väster om Vindeln blir det kommunikationsproblem i mobiltelefonin Nu vet jag att 8-kommungruppen själva jobbar mot PTS i detta problem. Varför gör inte Region Västerbotten det? Din kommentar till det?

5. Vi jobbar tillsammans med landstinget och kommunerna för att minska antalet fallskador i sjukvård och omsorg. Här finns massor med pengar att hämta som kan gå till sjukvården. 699 miljoner kan vi spara in denna väg genom att jobba annorlunda och genom att skriva ut mindre mängder medicin.

http://www.fallint.se/2014/09/10/699-miljoner-kronor-kostar-fallskador-vasterbotten-arligen/

Ja då uppstår frågan igen…varför jobbar Region Västerbotten med Landstingets åtaganden?

6. Så att det inte går att se resultat av vårt arbete eller att det inte skulle vara viktigt är inte korrekt. Däremot är det så att det är svårt att veta exakt vilken insats som är avgörande för att det blir en norrbotniabana exempelvis eller för att fallskadan inte skedde.

Vi bedriver en viktigt och angelägen verksamhet för alla människor som vill utveckla västerbotten och göra länet till ett bättre ställe att bo och leva i.

Norrbotniabanan behövs INTE i förhållande till vad den kostar och i förhållande till vad övriga länet får försaka i form av infrastruktur för den. Det går ju bra med bussar!!! Och de ska ju ändå stå till hands ifall att tågen inte går!  Vad jag förstår tar sig folk till och från sina jobb i dag. En del åker kollektivt med befintliga transportmedel och en del transporterar sig själva med bil. Kan det bli bättre? Eller är en besparing från ort till ort på kanske 15 minuter värd alla dessa miljarder? Sedan tillkommer annan form av förflyttning inom Umeå på något sätt för att komma till jobbet. Ifall att ni Umeå vill skapa järnvägsförbindelse med Dåvamyran så blir ju det mera ett kommunalt ”problem”.

Innan du svarar så grubbla på alla de natura ingrepp som denna Norrbotniabana förorsakar = antimiljövänligt! Och vad får vi i glesbygden försaka infrastrukturmässigt för detta?

7. Men självfallet påverkas vi om landstinget har problem med sin ekonomi.

Konkret hur då?

8. Sen kan man inte generalisera och dra hela landstinget över en kam. Öppna jämförelser visar var sjukvården i västerbotten ligger bra till och i topp. Medan inom andra områden är det värre. Och det beror knappast alla gånger på pengar. Vilket alla som besökt sjukvården kan förstå.

Men liknelsen med sjukvård och landsting som ett företag är direkt felaktig. Snarare är det tvärtom. Ju sjukare människor är desto mer sjukvård måste till. Ny medicin och nya metoder gör att vi kan rädda fler och allt högre upp i åldrarna. Starr kan opereras på ett sätt som var omöjligt tidigare. Ny dyr medicin uppfinns löpande liksom nya dyra apparater som kan diagnosticera oss på nytt sätt. Allt detta gör att det blir dyrare samtidigt som det inte blir mer intäkter.

Så pratet om att landstinget är inkompetenta faller tillbaks på den som säger det och som kanske inte tänkt igenom under vilka villkor sjukvården jobbar och att även den måste utvecklas (Vilket vi också jobbar med).

Avslutningsvis Thomas så förstår jag inte varför du tar Landstinget i försvar!? Jo de ligger i topp där det finns personal och kompetens – och tydligen mycket kompetens dessutom. Men ohoj vad det saknas mycket personal inom Landstinget och vad mycket man till och med får lägga ner på grund av det. Du är väl kommunikatör för Region Västerbotten och inte för VLL! Det jag hela tiden – och i tidigare konversationer med dig – påtalat är att Landstinget ska fokuserar på sjukvård och Region Västerbotten är något helt annat. Funkar det bra med erat gemensamma Norrtåg nu?

Med  automatik blir det inkompetens av de övervägande Umeåbaserade politiker som ska ”styra” över hela länet inom de flesta områden. Det är mer eller mindre omänskligt att ha kunskap i allt! Förstatliga Landstingen och sätt även in läkarkompetens i chefsroller så att vi får en fungerande sjukvård och gör Region Västerbotten till ett separat utvecklingsnav för HELA länet!

Tack för ett konstruktivt inlägg. Hoppas jag kan bidra med något litet svar.

Ha en skön dag

 

6 kommentarer

  1. Thomas Hartman

    Hej Carl Axel

    Nej, vi håller inte på med dubbeljobb. Tvärtom. Snarare har Region Västerbotten inneburit en effektivisering då tre delar av länsstyrelsen, landstinget och kommunförbundet förts ihop till Region Västerbotten.

    Varje verksamhet utvecklar självfallet sin verksamhet. Det gäller också landstinget. Däremot har Region Västerbotten fått det regionala utvecklingsansvaret från staten i och med att det förts över från länsstyrelsen till förtroendevalda representanter.

    Region Västerbotten jobbar för att utveckla länet. Det sker genom samarbete över kommungränserna och mellan kommun och landsting inom områden exempelvis samordnad gymnasieantagning (Sveriges bästa), avfallssamverkan, bredband i länet, utvecklad socialtjänst, kommunal hemsjukvård men även transporter som kvarkentrafiken och norrbotniabanan. Det säger sig självt att vi behöver mer samarbete över kommungränserna, inte mindre. Här har Region Västerbotten en viktig uppgift.

    Jag ser att datahallar kan vara en sak vi borde jobba med precis som Norrbotten gör. Däremot när du frågar om vindkraft så kan det absolut innebära möjligheter. Men vi ska samtidigt ha ödmjukhet för att vindkraft kan vara delikat. Här finns som bekant många intressen att beakta. Det gäller att främja en hållbar utveckling inte exploatering.

    Vad gäller vår ekonomi så drabbades vi av besparingar i anslutning till projekt balans. I vårt fall togs 4 miljoner kronor bort från viktiga framtidssatsningar. Detta är bara att beklaga att politiken skär på möjligheterna för Västerbottens framtid men det beror på politiska beslut så det är bara att acceptera.

    Mellan 2014 och 2015 är skillnaden att medlemsavgifterna skrivs upp med 2,9% för att möta kostnadsökningar i form av löner, hyror etc. Anslag ökar med kunsumentprisindex med 1,6%. De statliga anslagen från kulturrådet höjs med 2%. Kostnadsökningarna brukar sällan räcka för att täcka samhällets kostandsutveckling. Om så inte sker blir resultatet i realiteten en besparing.

    Du efterlyser konkreta resultat från vårt arbete med mötesplatser. Självklart kan vi visa på det.
    Skogstekniska klustret redovisar investeringar om 15 miljoner kronor genom Västerbotten på Grand Hôtel.

    http://blogg.vk.se/mikael/2014/01/20/15-miljoner-till-skogsindustrin/

    Ett exempel på ett långsiktigt arbete är det vi gör tillsammans med indiska ambassaden. Indiska ambassadören besökte oss vid Västerbotten på Grand Hôtel vilket leder vidare till uppföljande delegationsresor i Västerbotten. Därefter arrangerar vi tillsammans India day. Umeå universitet hur nu fått ansvar för nordiska centret som i dagsläget består av 18 nordiska universitet. Syftet är att utveckla forskning och utvecklingssamarbete mellan Norden och Indien. Var detta långsiktigt tar vägen får vi se.

    http://www.infotechumea.se/uppskattad-indisk-provtur-i-traningssimulator
    https://www.aurora.umu.se/Nyheter/2014/2/Potential-for-samarbeten-med-Indien/
    http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/nyhetsvisning//umea-universitet-fordjupar-samarbetet-med-indien.cid239385

    Ett annat exempel är kvarkentrafiken där vi jobbar tillsammans med bland annat kvarkenrådet. Där har det gemensamma arbetet som inbegriper bland annat almedalen resulterat i 6 miljoner Euro i stöd. Målet är en utvecklad färjeförbindelse över kvarken.

    http://svenska.yle.fi/artikel/2014/10/23/kvarkensamarbetet-lovordas-i-bryssel

    Ytterligare ett nytt spännande samarbete är Västerbottens läns landstings samarbete med Philips. http://regionvasterbotten.se/startsida/tv-magnus-gink-ansvarig-philips-healthcare-transformation-services/

    Du undrar hur vi jobbar med kommunerna för att förbättra avfallshanteringen i länet.

    Vi har tillsammans med kommunerna bildat en samrådsgrupp i avfallsfrågor. Målet är att genom samverkan uppnå bättre och mer ekonomiska lösningar än vad en enskild kommun kan åstadkomma själv samt hitta möjliga samarbetsformer.

    I december 2011 fattade gruppen beslutet om en ny treårig verksamhetsplan för 2012-2014. En aktivitetsplan upprättas årligen där man i samsyn bestämmer vilka aktiviteter som ska göras under året. Den planen följs kontinuerligt upp under året och ligger sedan som verksamhetsberättelse för året. Samrådsgrupp Avfall består av tjänstemän inom avfallsområdet från alla femton kommuner samt en representant från tillsynssidan. Region Västerbotten är huvudman för arbetet.

    När det gäller skolorna bidrar vi dels genom samordnad gymnasieantagning men också genom att jobba praktiskt med att visa på metoder för utveckling av pedagogiken. För vissa saker krävs lagstiftningsförändring precis som du är inne på. Det senare är en fråga för våra politiker. Ett flertal exempel på föreläsningar inom detta område har du här:

    https://www.youtube.com/channel/UCrOeaEj-f8y1o7SHeVl0oww

    Vi jobbar absolut för bättre och mer utvecklat bredband och tjänster i bredbandet. Detta ger nya möjligheter när det gäller e-hälsa och distansöverbryggande teknik.

    Ett exempel på detta är slussfors och utvecklingen av hälsorummet där. Ett annat exempel är det samarbete som Philips inlett med Västerbottens läns landsting

    Länets politiska inriktning är att Norrbotniabanan ska byggas och att den är viktig för den regionala utvecklingen.

    Carl Axel. Du tycker jag tar sjukvården i försvar. Orsaken till att jag gör det är att jag inte se på när du sprider felaktigheter även om det gäller en annan verksamhet än vår.

    Det är knappast så att sjukvårdens alla problem handlar om pengar. Även sjukvården behöver jobba på annat sätt och utvecklas. Jämförelsen vissa gör med företagande är direkt felaktig eftersom sjukvården styrs efter andra mekanismer. Ju sjukare människor är desto mer sjukvård konsumeras. Ju bättre vi blir på teknikutveckling eller nya mediciner desto fler kan vi behandla. Därmed ökar kostnaderna utan att intäkterna ökar.

    Så tror vi att lösningen automatiskt handlar om att skjuta till mer pengar så kommer det inte att fungera . Även om satsningar absolut behövs inom vissa områden. Det är denna debatt som behöver nyanseras. Här tycker jag nog du väljer lite väl enkla lösningar i debatten många gånger.

    Ja Norrtåg har haft en enormt positiv resandeutveckling. Resandet ökar kraftigt. Mellan september och december förra året har resandet mellan exempelvis Sundsvall och Umeå haft en tillväxt på 17% jämfört med året före. Nu får vi se om allt arbete som skett för att utveckla tågen håller i sig.

    http://www.vk.se/1128141/kraftig-okning-av-resor-med-norrtag

    Jag har försökt beskriva Region Västerbottens roll för att samordna utveckling i länet och i norra Sverige och varför det inte innebär dubbeljobb. Jag hoppas mina svar gett dig något litet korn. Återkom gärna om du har fler funderingar.

    Ha det gott

    Thomas

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej igen Thomas. Måste bara säga att jag innerligt högaktar dig för den tid och energi du lägger ner för att få mig (och några hundra till som följer vår konversation här) att förstå sammanhanget Västerbottens Landsting och Region Västerbotten.

      Jag förstår att Region Västerbotten inte enbart ”lever” på våra regionala skattemedel till Landstinget utan ni har även riktade pengar från staten för ALLA olika saker ni håller på med. Men det är fortfarande skattepengar ni lever på! Och ni måste bara hitta sätt att redovisa vad ni konkret genererar till länet. Annars blir det ”skyddad verkstad” ni håller på med.

      Har ni internt kompetens för allt ni håller på med eller måste ni köpa kompetens utifrån?

      Och det där med järnvägen…den tror jag att ni har en övertro på. Man kan köpa allting för pengar! Botniabanan och en tänkt Norrbotniabana handlar väl bara om att transportera in folk till Umeå!? Till sina arbeten bland annat. Någon större mängd av godstransporter tror jag inte kommer att hamna på järnvägen. Hur mycket gods går i dag med Botniabanan?

      Vi har en järnväg här i inlandet – Inlandsbanan – som är översnöad vintertid! Den fyller ingen annan funktion än turistverksamhet sommarhalvåret. Även om Edward Riedl (M) framhöll att Alliansen satsade några miljoner på att förstärka banan så framgick det aldrig VAD som skulle transporteras. Jo han nämnde faktisk timmer. Men vilka sågverk finns längs Inlandsbanan?

      Jag har insett att det är inte bara Miljöpartister som inte förstår det här med ekonomi och logistik. Ni verkar vara väldigt många som inte tänker logiskt vad det gäller järnväg. Vilka gods tror du kommer att transporteras på en eventuell Norrbotniabana?

      Nu är jag inte uppdaterad men för ett par år sedan var det ingen rusning precis till omlastningscentralen i Storuman. Hur ser det ut där i dag? Ni är ju en av finansiärerna.

      Umeå kommun köper väl mat till någon omsorg (äldreomsorgen?) från Stockholm (Märsta?). Hur transporteras den maten? Mig veterligen via lastbil. Varför inte via järnvägen nu när ni har så bra förbindelse med Sthlm tack vare Botniabanan?

      Själv ska jag åka tåg från Arlanda till Linköping på nyårsafton. Det känns fruktansvärt gruvsamt måste jag säga. Jag kommer i alla fall att packa så att jag överlever ett dygn i ett stillastående tåg. Det är inte bara snöoväder eller storm jag oroar mig för. Det verkar ju kunna falla ner elledningar lite hur som helst eller krångla på andra sätt .

      Vet du Thomas den där koppen kaffe du nämnde att vi skulle träffas över tror jag vi måste iscensätta. Vi har mycket att prata om och det kan vi inte hålla på att göra så här. Jag hör av mig när jag planerar en Umeåresa och du hör av dig när du är i faggorna runt Sorsele. Då tar vi en kaffe och får prata:)

      Ett tips vore kanske att ni från Region Västerbotten åker ut på en inlandsturné för att informera oss som inte förstår hur allt hänger samman – Landstinget, Länsstyrelsen, f.d. Kommunförbundet, kultur, infrastruktur, kultur, utveckling, turism, företagande, utveckling sjukvård, … ja allt som Region Västerbotten nu huserar över. Och hur det till exempel beslutas om vilka vägar i länet som ska rustas upp.

      Svara på mina frågor och funderingar ovan men efter det måste vi hitta andra kommunikationsvägar. Och det får bli kaffet:)

      Ha en god och trevlig jul och ett riktigt gott nytt år.

  2. Per-Axel Persson

    En mycket intressant redogörelse för Region Västerbottens verksamhet. Trots de många olika aktiviteterna är jag inte så imponerad. Framförallt verkar Region Västerbotten satsa hårt på att utveckla det redan utvecklade kustområdet medan det område som verkligen behöver utvecklas, glesbygden, fjällkommunerna, inte verkar ligga i fokus för intresset. Varför inte verka för en elektrifiering och upprustning av inlandsbanan. Det skulle vara mycket bra för inlandets utveckling. Tre fjärdedelar av Västerbotten ligger innanför kustområdet och får inte nämnvärt med utvecklingshjälp varken av Region Västerbotten eller någon annan. Detta trots att pengarna till både Umeå och Skellefteå i huvudsak kommer därifrån. Kom inte dragande med några flaggprojekt typ Slussfors o dyl, det är bara förolämpande.

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej PA. Länge sen sist:) Hela konglomeratet Landstinget skulle behövas nystas ut (förklaras) för oss som inte fattar något av allt de styr över. Thomas Hartman är väldigt bra på att i alla försöka förklara men fortfarande förstår jag inte sammanhanget.

      Jag tror det finns en övertro på järnväg. Vad gods anbelangar alltså. Som persontransporter är det något helt annat. Och speciellt där det är tätbefolkat.

      Ha en god jul och ett gott nytt år.

      • Per-Axel Persson

        Om fjällkommunerna i Lappland ska fungera utan stöd när det gäller samhällsservice så måste befolkningen i dessa kommuner minst fördubblas. De måste minst få ett innevånarantal som gällde i slutet på 1950-talet. För att uppnå detta krävs det verkligen utvecklingsinsatser, bland annat utbyggda järnvägar, både inlandsbanan och tvärbanorna. Järnvägarna används både för gods och persontransporter. Persontransporterna märks mest (när det inte fungerar) men godset är den största delen. Att inlandsbanan inte är nerlagd beror på godstransporterna.
        Det är inget självändamål att utveckla Norrlands inland och även den övriga landsbygden. Sveriges försörjningsgrad är för närvarande ca 15%. Vid en avspärrning (t ex väderkatastrof, krig, torka, översvämning) så räcker livsmedelslagren i 4 dagar. Därefter kommer butikshyllorna att börja tömmas. Efter tre veckor börjar människor svälta på allvar. Slutsats: Vi behöver ett nationellt jordbruk som kan försörja oss. En återgång till att använda all nedlagd jordbruksmark i Dorotea skulle ge mat till åtminstone 20000 människor. En satsning på småföretag som förädlar befintliga råvaror, trä (byggmaterial, energi), naturupplevelser (turism) och jordbruksprodukter (mat, energi, industriråvaror), kommer att vara en kraftfull grund för en fördubblad landsbygdsbefolkning. Om vi ska klara de påfrestningar vår samhälle kommer att få utstå redan inom ett 20-tal år, så räcker det inte med naiva satsningar på kultur, förbifarter, Bromma, Norrbotniabanan, internetsjukvård och dylikt. Det krävs en ”Marshallplan” som kan bygga upp ett fungerande samhälle från den ruin det nu är. Sverige består av tre befolkningsenklaver som lever på konstgjord andning resten är förfall och utarmning.

        • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

          Hej igen PA. Men vad transporteras på Inlandsbanan? Och vilka sträckor? Jag trodde att den var ”död” under vinterhalvåret. Kanske den är i bruk söderut förvisso.

          Det var ju fram någon ”professor” för ett par veckor sedan och menade att den småskaliga kött.och jordbruksproduktionen (ekovarianten) är förödande för miljön ifall att den skulle bli storskalig och försörja riktigt många. Jag kan tänka mig att han har en poäng i sin forskning men jag vet inte.

          Vi har det inte lätt PA:)

Lämna ett svar till Carl-Axel Otterhall Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.