Vad menar Ingvar Näslund, chefredaktör VK?

Hemkommen från Umeå nu och har grubblat lite sedan jag läste detta.

Jag förstår inte. För ett par månader sedan gjorde ju VK någon sorts mindre djupdykning i Region Västerbottens verksamhet och det man då förmedlade till oss läsare var väl att både målen och resultaten var svåra att mäta.

Vad har hänt sedan dess när Näslund nu är så positiv till minglet för våra skattepengar på Grand Hotell i Stockholm? Jag måste ha missat något väsentligt eller så har Näslund nytt jobb på gång. Den krönika han signerat känns mera som att någon kommunikatör på Region Västerbotten skrivit.

Varför lyfter Ingvar Näslund enbart vad kommunalrådet Tomas Mörtsell (C) i Storuman tycker om dessa Västerbottensveckor på Grand? Det finns 15 kommuner i länet men enbart en kommun låter han komma till tals. Och det är en kommun där man från Region Västerbotten satsar både på telemedicin och omlastningscentral. Vad säger de övriga 14 kommunalråden i länet? Vad säger man i Norsjö, Dorotea, Åsele, Malå, Sorsele och så vidare om dessa Grandveckor? Om Näslund hade med vad alla kommuner anser hade hans krönika i alla fall för mig blivit någorlunda mera trovärdig. Vi finansiärer vill nog hellre veta resultatet av dessa tre årliga veckor som pågått under en 25-årsperiod än hans positiva syn på de ”gränslösa mötena”. Vad jag förstått så är det enbart i Västerbotten man har detta upplägg. Mitt tips till Näslund är att han i sin nästa krönika berättar vilka motsvarande ”satsningar” man i andra Landsting och regioner har för att skapa regional utveckling. Och vad tycker de andra 14 kommunalråden!

Jag satt för ett par veckor sedan i Sorsele tillsammans med en massa andra personer i olika ställningar inom Sorsele kommun i ett möte med just Region Västerbotten under en eftermiddag. Enligt mina beräkningar så gick ungefär 2/3 av tiden åt till att de skulle berätta vilka de var och vilka uppgifter de har. Opedagogiskt så infernaliskt! De skulle nog behöva anställa ett helt gäng med pedagoger också. Men det är väl bara att annonsera. Pengar verkar finnas outtömligt till tjänster inom Region Västerbotten om man tittar i platsannonserna. Varifrån kommer pengar till alla dessa tjänster?

Den sista tredjedelen skulle vi sitta i olika grupper och diskutera olika teman. Vi hade ungefär 45 minuter på oss och därefter redovisning. I min grupp pratade personen från Region Västerbotten själv minst 40 minuter av dessa 45. Jag undrar vilken insikt hen hade om Sorseles behov efter den sittningen?

Jag hoppas innerligt att det gav andra mera input än vad det gav mig. Och framför allt hoppas jag att en massa konkreta saker kommer ut av detta möte. Men jag är mycket tveksam. Personligen hade jag ett förslag till en av Region Västerbottens delegaterna som skulle kontakta mig via mail. Det är inte gjort ännu och kommer förmodligen inte att bli heller!

Nu ska de runt i många kommuner i länet. Vad kostar det och vad genererar det?

 

27 kommentarer

  1. Thomas Hartman

    Hej

    Det där var väl ännu ett typiskt inlägg av dig Carl Axel som visar hur lätt det är att få intrycket att det är meningslöst att resonera med dig.

    Vad RV än gör tycks det i din värld fel. Kommer man inte ut i kommunerna är det fel och när man kommer ut är det fel. Kort och gott så är allt fel och meningslöst som RV gör.

    Om RV börjar ett möte med att berätta om vad organisationen gör så kan det vara ett uttryck för att det råder stor okunskap och att man vill försöka bidra till att minska detta. Men då är det också fel. För i din värld så vet du ju redan att allt är fel så någon annan informationen behövs inte.

    Om någon människa är positiv till något RV gör då är det fel på den personen. Konstigt nog ser jag inte inlägg efter inlägg att exempelvis länsstyrelsen gör fel trots att även den organisationen är betald över skattsedeln.

    Det verkar helt enkelt mer än lovligt meningslöst att diskutera med dig.

    I vart fall min erfarenhet är att ingenting är svart eller vitt. Det finns fördelar och det finns nackdelar. Det gäller även RV. Men det tycks inte vara så i din värld Carl Axel. Det är ditt val.

    Det enda du tycks ogilla mer än RV är VLL.

    Känns det som ett rimligt förhållningssätt till livet?

    Jag kommer även fortsättningsvis försöka svara på dina funderingar då jag kan CA. Men det kan samtidigt vara bra att förklara hur du kan uppfattas. Men det är som sagt ditt val.

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej Thomas. Du har nog rätt – det kanske är meningslöst att diskutera med mig utifrån din syn på saken:) Den dagen någon (kanske du) kan övertyga mig om att vi har en fantastisk sjukvård i länet och konkret hur mycket Region Västerbotten betyder i positiv bemärkelse för länet, den dagen skall jag också bli positiv. Men det känns inte som att vi är där! Dina ”övergripande” svar är jag, som jag tidigare nämnt, tacksam för. Men så fort jag vill ha svar på någon konkret fråga så försvinner du. Varför då?

      Sedan vet jag inte om man är negativ ifall att man skulle vilja veta hur ALLA kommunalråd i länet ser på RV. Det vore mycket intressant. Jag har förståelse för att Tomas Mörtsell, Storuman, är positivt inställd så lite märkligt var det att Ingvar Näslund bara lät honom komma till tals.

      Känns det som ett rimligt förhållningssätt till livet? skriver du. Jo men absolut är mitt svar. Varför ska jag gå och vara positiv till något som inte är bra? Sjukvården fungerar bara inte – det kommer allt för ofta bevis på det. Och då hjälper det inte att du kommer med att dödligheten i dag är lägre än tidigare och hänvisar till utveckling och högteknologi!

      Vad RV beträffar så måste ni mera konkret kunna redovisa era ”resultat”. Till exempel från Granddagarna. Jag läste en artikel skriven av Magdalena Andersson och Erik Bergqvist inför dessa dagar/veckor. Det var som ett försvar inför de ”gränslösa mötena”. Det mest konkreta som nämndes där var att Haparanda blomstrar!? Kan det ha med IKEA att göra? Jag förstod inte riktigt kopplingen där måste jag säga. Visst är möten viktiga, så långt är jag med, men vad genererar dessa möten?

      Allt är inte svart eller vitt i min värld:) Det finns mycket som är bra inom RV – länskonsulenterna t.ex. Men jag tror att de får cred för vad de gör. Tyvärr anser jag – observera anser jag – att upplägget vid Sorselebesöket var väldigt opedagogiskt. För mycket information och för lite ”verkstad”. Jag undrar vad de fick med sig hem? Men jag hoppas innerligt att något positivt kommer ut av det mötet. Konkret alltså:)

      • Thomas Hartman

        Bra. Kom gärna med konkreta tips vad du tycker kan bli bättre. Och gärna med beröm om vi någon gång gör något bra. Så slipper man misstänka att du tror att allt vi gör är uselt.

        • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

          Hej Thomas. Fasiken vad jag beundrar dig:) Du skriver dessutom förmodligen snabbare än vad jag läser. Det blev mycket nu. Elva kommentarer från dig tror jag att det var!!!

          Jag har skrivit det förut och du har läst av mig helt korrekt. Landstinget ligger i botten på min ”tycka bra” lista. Och tyvärr dras RV med där på grund av att det är samma politiska ledning. En ledning som jag menar är inkompetent uppdraget med sjukvården. Jag vet att du motsäger detta. Du försvarar sjukvården ut i fingerspetsarna. Du pekar på att dödstalen minskar, utvecklingen går framåt, det blir både bättre metoder och mediciner. Och så vidare. Jag håller fullständigt med så långt. Tror dock inte att varken VLL eller RV inverkar speciellt mycket där. Telemedicin skall jag dock ge en eloge för:) Hade själv tänk höra mig för med dem i Storuman om man får göra ett studiebesök.Och det finns annat med spets inom NUS också vet jag.

          Men det jag syftar på är det som sker på golvet – man klarar inte av att behålla personal, avdelningar stängs, sjukskriven personal, rehab flyttas till hemmen. Ja listan kan göras jättelång. Stafettläkarsystemet har man själva skapat! Projekt balans skapade ett oerhört politikerförakt på grund av det inkompetenta sätt detta gjordes! Och ingen redovisar vilka vinster det inneburit! Ingen redovisar heller VAD som är så bra med samarbetena mellan VLL och Sorsele/Malå kommuner!

          Ska verkligen politiker i dagens samhälle leda sådana här gigantiska organisationer? Och till detta skall även RV som omfattar än mera områden läggas. Övergripande ”ansvar” har våra Landstingspolitiker över det mesta av våra skattepengar. Har de verkligen kompetens tillräckligt för det? Som jag ser och förstår det är svaret ett rungande NEJ! Men där har du från din sida säkert en helt annan synpunkt:)

          Jag vet att det kommer riktade pengar från staten till de olika verksamheterna. Men vad säger att en hel del av dessa pengar, hur många miljarder är det?, inte far på ”villovägar” inom denna monstruösa organisation – VLL/RV? Revisorerna har inte en chans där.Jag som skattebetalare och ibland vårdbehövande vill vara säker på att sjukvårdspengar går till sjukvård och inget annat!!! Är du med?

          Du tycker att jag är negativ och sådan. Jomen är det inte lätt att man blir det inför det okända! Du vill att jag skall skriva något positivt om RV. Skulle jag gärna göra men jag vet inget. Ja förutom telemedicin då:) Dock vet jag inte vad som är VLL:s respektive RV:s förtjänst där. Jag har varken läst eller hört att ”nu har Region Västerbotten lyckats med det eller det”.

          Du skickar bland annat en länk till kommunikatör Mikael Hanssons blogg, Universitet, angående Skogstekniska klustret. Jag är inte imponerad. De har i samband med Granddagarna under ett antal år fått in finansiering på 15 miljoner. Under hur många år och vad har det kostat dem? Det bör väl också framgå!? Skulle vara intressant att veta nettot. Sedan uttrycker Maria Hedblom sig så här i bloggen och jag är tveksam till det som står i slutet på citatet: ”Kanske hade en del av dessa investeringar gått igenom ändå, men Maria Hedblom hävdar att Västerbottensdagarna varit en grund för dem”. Personligen tror jag att är man på den nivån har man bra kontakter utan Granddagarna.

          Däremot kan jag tänka mig att för 8-kommungruppen till exempel (glesbygdskommuner överlag) är det kanonbra att delta där. För dem måste det finnas otroligt stora möjligheter att skapa ny kontakter. Om de bara tar tillfället i akt. Men det är en annan fundering:)

          Det här med Indien – söka samarbeten/projekt tillsammans med andra länder och kulturer tycker jag också är positivt. Men som slutord på allt ovanstående skulle jag önska att RV var skiljt ifrån Landstinget!

          Kvarkentrafiken. Ja den bör ju finnas. Borde finnas en bra transportväg – raka spåret – från Ryssland till Norge. Eller tänker du/ni på att få över finländare till IKEA – Umeå? Är inte IKEA i Vasa på gång?

          Norrbotniabanan tror jag inte speciellt mycket på. Annat än persontransporter. Men vad gäller gods så tror jag inte på järnväg. Tar för lång tid från punkt A till B. Om järnvägen visat sig vara ett ekonomiskt- och tidsbesparande alternativ hade den redan varit alternativ ett. Jag tror varken RV eller ens Mp kan ändra på det. Hur transporteras maten från Märsta (tror jag att det är) till gamlingarna i Umeå?

          Innan jag kommer med egna förslag så vill jag bara förtydliga vad jag menade med att man inte får svar på konkreta frågor av dig. Det gällde de där Landstingsfrågorna och du ”försvann” i samband med dem. Jag hade fått en uppfattning av att du svarade även på sådana. Men ok jag accepterar att du inte gör det. Du har kanske något tips av vem man kan få svar av på ”den sidan”. Inte Sylvan, Lundström, Olofsson eller Winroth! Finns där någon kommunikatör som är lika på som du? Det är för oss skattebetalare i HELA LÄNET viktigt att få svar på just dessa frågor. Vi kanske blir positivare om vi får ett positivt svar. Eller ett svar överhuvudtaget:)

          Tre konkreta förslag:
          1. infrastruktur – våra vägar i inlandet (läs glesbygd) måste förbättras och BREDBANDET. Angående bredband har vi nu i min by en kvinna som är anställd som läkarsekreterare i Skåne. Hon sköter alltså jobbet från Råstrand. Där har ni inom RV mycket att utveckla för länet. Det kan vi ta som en separat punkt:) Men det tror jag kan vara något av stort intresse även för er

          2. fjällväg mellan Ammarnä-Tärnaby/Hemavan. Eller Ammarnäs-Norge. Du vet det där med turism, genomströmning och arbetstillfällen;) Men då måste RV ”visa musklerna” mot Länsstyrelsen bland andra.

          3. tips till Nina Björby angående RV:s kommande kommunbesök. Ifall att uppläggen är liknande de i Sorsele så komprimera info – en kan ge det övergripande och sedan behöver bara de medverkande personerna presenteras. Se till att det finns tid för alla deltagare att rotera i alla grupperna. I Sorsele var det 45 minuter i en grupp. Räcker kanske med 20-30 minuter per grupp. Kan du framföra det. Jag tror hon förstår vad jag menar. Som jag skrev tidigare var jag personligen väldigt besviken av att inte få sitta med alla ”konsulenter” som var där.

          Nu har jag inte tagit upp allt du skickade i dina elva kommentarer (återigen jag är fascinerad) men det finns kanske anledning att återkomma till dem.

          Ha det gott så länge Thomas.

          • Thomas Hartman

            Hej

            Stort tack för feedback. Det är nu framfört både till Nina och till de som planerar besöken. De tackar och ska ta till sig för nästa gång.

            Ha det gott

            Thomas

      • Thomas Hartman

        Jag har aldrig bett dig varit positiv till något som inte är bra. Däremot att försöka nyansera dig lite. Men det är helt upp till dig.

        Vad gäller Västerbotten på Grand Hôtel har jag tidigare svarat på detta och gett exempel hur vi använder det för att stärka länet.

        Du efterlyser konkreta resultat från vårt arbete med mötesplatser. Självklart kan vi visa på det.
        Skogstekniska klustret redovisar investeringar om 15 miljoner kronor genom Västerbotten på Grand Hôtel.

        http://blogg.vk.se/mikael/2014/01/20/15-miljoner-till-skogsindustrin/

        Ett exempel på ett långsiktigt arbete är det vi gör tillsammans med indiska ambassaden. Indiska ambassadören besökte oss vid Västerbotten på Grand Hôtel vilket leder vidare till uppföljande delegationsresor i Västerbotten. Därefter arrangerar vi tillsammans India day. Umeå universitet hur nu fått ansvar för nordiska centret som i dagsläget består av 18 nordiska universitet. Syftet är att utveckla forskning och utvecklingssamarbete mellan Norden och Indien. Var detta långsiktigt tar vägen får vi se.

        http://www.infotechumea.se/uppskattad-indisk-provtur-i-traningssimulator
        https://www.aurora.umu.se/Nyheter/2014/2/Potential-for-samarbeten-med-Indien/
        http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/nyhetsvisning//umea-universitet-fordjupar-samarbetet-med-indien.cid239385

        Ett annat exempel är kvarkentrafiken där vi jobbar tillsammans med bland annat kvarkenrådet. Där har det gemensamma arbetet som inbegriper bland annat almedalen resulterat i 6 miljoner Euro i stöd. Målet är en utvecklad färjeförbindelse över kvarken.

        http://svenska.yle.fi/artikel/2014/10/23/kvarkensamarbetet-lovordas-i-bryssel

        Ytterligare ett nytt spännande samarbete är Västerbottens läns landstings samarbete med Philips. http://regionvasterbotten.se/startsida/tv-magnus-gink-ansvarig-philips-healthcare-transformation-services/

      • Thomas Hartman

        Nej det stämmer inte att jag gett dig övergripande svar. Jag har återkommande gett dig rätt så uttömmande och detaljerade svar. Men sen händer inget mer. Så kommer ett nytt svepande angrepp från din sida om hur dåligt VLL fungerar. Så då blir det precis som jag skriver rätt meningslöst. Men jag fortsätter svara så gott jag kan.

        Men det är rätt lätt att dra slutsatsen att du inte har några egentliga argument för dina åsikter.

        Här nedan ett exempel på det du kallar övergripande svar. Som jag snarare skulle vilja mena är rätt konkret. Det är inte den enda diskussion vi haft som jag nu saxar ett exempel ur. Så här har det sett ut och jag fortsätter gärna svara.

        Hej Carl-Axel

        Och tack för ditt engagemang för länet och hur Västerbotten kan bli starkare. För ytterst är
        det detta denna diskussion handlar om som jag ser det.

        När vi pratar om hur Västerbotten kan bli starkare så kan vi också använda begreppet
        regional attraktivitet. Naturligtvis är det många faktorer som samspelar för att människor
        ska känna att de vill leva och utvecklas i norra Sverige. Faktorer som samhällsservice,
        jobb, trygghet, kultur, transporter, tillgång till vänner och relationer, naturupplevelser kan
        vara några saker som spelar in om en region upplevs attraktiv och blir ett
        förstahandsalternativ för inflyttning och för att människor ska välja att stanna kvar.

        Västerbotten och norra Sverige har genomgått en mycket snabb och kraftfull
        tillväxtprocess de senaste etthundrafemtio åren. Flera platser i norra Sverige erbjuder
        livsvillkor som många i ett globalt perspektiv skulle karaktärisera som mycket goda. Trots
        det befinner sig regionen i en besvärlig utvecklingsfas med svaga befolkningssiffror.

        Vi kan se hur befolkningstillväxten i Västerbotten under en längre tid legat under
        utvecklingen i Sverige som helhet. Dessvärre har befolkningsutvecklingen i övriga tre
        norrlandslänen varit ännu svagare. Det är ytterst ett tecken på att norra Sverige förlorat
        attraktivitet om vi ser till konkurrerande regioner.

        Samtidigt är det svårt att hävda att boende i Norrland tär på det globala eller de lokala
        ekosystemen i sådan omfattning att det finns starka ekologiska skäl för att minska
        befolkningen i regionen.

        Studier visar att Västerbottens och Norrlands svaga utveckling är en konsekvens av att
        regionen inte är tillräckligt attraktiv och att de värden som skapas, inte i tillräckligt hög grad
        bygger tillgångar i regionen.

        Det är tydligt att de stora kommunerna behöver länet som helhet för att skapa attraktivitet
        samtidigt som de små kommunerna behöver samverkan med de större kommunerna och
        de stadsmiljöer som de större kommunerna kan erbjuda för att skapa en starkare
        utveckling.

        I Västerbotten, som i alla regionala förlopp, finns krafter som verkar för att stärka regionen,
        som strävar efter att föra regionen in i en hållbar utvecklingsbana.

        En sådan institutionell förändring, kraftsamling, genomfördes i och med att Region
        Västerbotten bildades.

        I samband med bildandet fick Region Västerbotten ta över en rad verksamheter från andra
        länsaktörer; kommunförbundet, landstinget och länsstyrelsen.

        En stor skillnad är att frågor som tidigare hanterades av staten och länsstyrelsen med
        mycket begränsad lokalt och regionalt inflytande nu samlat styrs av länets politiker. På ett
        nytt sätt kan de förtroendevalda ta gemensamt politiskt ansvar för länets utveckling.

        Resultatet har blivit Sveriges starkaste regionala kommunala samverkansorgan.
        Förutom att kommunförbundet lades ner, nämnden för regional utveckling avvecklades
        och viss verksamhet överfördes från länsstyrelsen så har också länets ägande i olika
        länsgemensamma bolag samlats hos Region Västerbotten.

        Aktiebolag
        Länstrafiken AB (100 %)
        LäNet data och tele AB (76,9 %)
        NorrlandsOperan AB (60 %)
        Västerbottensteatern AB (60 %)
        Skogsmuseet i Lycksele AB (49 %)
        Västerbottens museum AB (40 %)
        Skellefteå museum AB (40 %)
        Norrbotniabanan AB (28,5 %)
        ALMI Företagspartner Nord AB (24,5 %)
        AB Transitio (5,3 %)
        Dotterbolag till Länstrafiken
        Umeå Busstation AB (51 %)
        Norrtåg AB (25 %)
        Samtrafiken i Sverige AB (2,1 %)
        Dotterbolag till Norrlandsoperan
        Botnia Musik AB (60 %)

        Umeå universitet har tittat närmare på vad bildandet av Region Västerbotten har inneburit.

        Även om det är lite väl tidigt att få svaret på detta så är en konsekvens de redan kunnat se
        en förskjutning i hur bilden av Västerbotten kommuniceras. De menar att Västerbotten rört
        sig från att vara en beskattningsbar naturresurs för Sverige till att mer bli en resurs för
        Västerbottningen.

        Möjligen är det så att vi inte längre på samma sätt som tidigare kan lita till statsmakterna
        för att generera pengar, tillväxt, trygghet etc utan att vi exempelvis själva behöver jobba
        med att öka mängden förädling som sker i vår egen region snarare än att skicka iväg
        råvarorna för förädling på annan ort.

        Slutsatsen av detta är att uppgiften att göra något åt norra Sveriges utveckling därigenom
        är vår egen. Vi kan inte lita till att någon utifrån gör detta åt oss.

        Det är därför vi jobbar för att stärka graden av samhandling mellan akademi, politik, civila
        samhället och näringslivet. Det är också därför det är viktigt att kommunerna och
        landstinget samverkar.

        Så långt en utvikning om läget i stort som kanske delvis kan tjäna som någon form av
        bakgrund till dina frågor.

        Fråga 1. Vad har landstinget i Region Västerbotten att göra? Och varför är de
        genomgående så starkt representerade?

        Svar: Uppsikten över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunalförbund och som
        landstinget är medlem i regleras i kommunallagen (6 kap 1§). Landstingsstyrelsen ska
        leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter. Uppsikten är viktig för
        att styrelsen skall ha tillsyn avseende ekonomi, ändamålsenlighet och i viss mån legitimitet
        i verksamhet men det är även ett viktigt instrument för att kunna leda den verksamhet man
        är ansvarig för. Grunden är att landstingets ansvar kvarstår för den verksamhet som
        bedrivs av annan huvudman på uppdrag av landstinget.

        Men politiken har också sett det som en styrka att kommunerna och landstinget
        tillsammans skapar en arena där man gemensamt tar sig an regionens utmaningar som
        exempelvis tillväxt, demografi, näringslivsutveckling för att tillsammans utveckla vårt län.

        Som vi alla vet finns många risker att enskilda individer hamnar i kläm i gråzonen mellan
        organisationer. Där är kommun och landsting inget undantag. Se exempelvis
        gränsdragningar när det gäller vård respektive omsorg. Detta kan vi tillsammans
        motarbeta bland annat genom att bli bättre på samverkan och utveckla och fördjupa
        konkreta samarbeten mellan kommun och landsting.

        Bland annat jobbar kommun och landsting tillsammans fram länsöverenskommelser om
        samordnad vårdplanering, samordnad rehabilitering, samverkan inom missbruksområdet
        etc. Just nu pågår diskussioner kring genomförandet av kommunaliserad hemsjukvård.

        Hur finansieras då denna samverkan i Region Västerbotten?

        Ja, precis som du säger så betalar kommunerna och landstinget årligen en medlemsavgift.
        En styrande parameter är antalet folkbordförda medlemmar i kommunen respektive
        landstinget 1 november två år före verksamhetsåret.

        Genom att medlemsavgiften är konstruerad så påverkar det även representationen av
        politiker från landsting respektive kommun i Region Västerbotten. (Samtidigt ska man
        komma ihåg att de politiker som är verksamma i landstinget självfallet är hemmahörande i
        någon av länets kommuner.)

        Utöver medlemsavgiften kan medlemmarna exempelvis lämna olika uppdrag till Region
        Västerbotten. När så sker upprättas särskilda överenskommelser om vad som ska utföras.
        Men observera att det yttersta ansvaret ändå finns hos den som ger uppdraget.

        I landstingets fall så har de alltså kvar ansvaret för kultur, transportinfrastruktur etc men
        överlåter det praktiska utförandet till Region Västerbotten. Vilket betyder att landstinget
        självfallet måste utöva politiskt inflytande i den organisation som jobbar med utförandet
        dvs Region Västerbotten. Något annat är inte möjligt och exempelvis landstingets revisorer
        skulle inte gå med på att verksamhet och pengar överfördes för vissa uppdrag utan att
        landstingspolitiken också hade inflytande.

        Men genom att uppdrag ges till Region Västerbotten på detta sätt sker trots allt precis som
        du säger en mycket tydlig renodling av verksamheten i landstinget till att fokusera på
        Hälso- och sjukvård.

        Fråga 2. Det är endast i Kollektivtrafikutskottet som Landstinget är nere på endast 14%.
        Men i stället har Umeå helt plötsligt 43%. Om mina uträkningar stämmer så undrar jag hur
        det kommer sig?

        Svar: Representationen i kollektivtrafikutskottet precis som i andra delegationer,
        beredningar och utskott sker efter förslag/nomineringar av respektive parti enligt fördelning
        mellan partierna.

        När det gäller kollektivtrafikutskottet så utses den av ledamöter inom styrelsen och
        landstingsstyrelsens ordförande är ordförande för utskottet. Det kan vara en förklaring till
        hur den fördelningen blivit.

        I beredningar och delegationer däremot kan ledamöter även väljas utanför styrelsen.

        Fråga 3. Vem/vilka har bestämt just den här organisationen i RV

        Svar: Det har skett i förhandlingar mellan partierna inför att Region Västerbotten bildades
        1 jan 2008.

        Fråga4. hur kom man fram till att det skulle vara just den här sammansättningen – politiskt
        och tillhörighet – i fullmäktige och styrelse. Är det fullmäktige eller styrelse som satt
        samman utskotten?

        Svar: Region Västerbottens fullmäktige förrättar valen till styrelse, delegationer, beredning.

        Fördelningen kommer av medlemsstorlek och vidare genom partistorlek. Men upplägget i
        stort är ett resultat av förhandlingar mellan partierna innan bildandet som jag skriver ovan.

        Inför varje val ses den politiska organisationen över för att möjliggöra justeringar inför
        kommande mandatperiod.

        När det gäller representationen i fullmäktige fungerar det så att kommunerna väljer 50
        ledamöter och 50 ersättare. Landstinget väljer 25 ledamöter och 25 ersättare.

        Av de 50 ledamöter och ersättare som kommunerna ska välja ska varje kommun ha
        grundmandat i form av två ledamöter och två ersättare.

        Återstående 20 kommunmandat fördelas efter antalet röstberättigade i respektive kommun
        vid kommunala val Det år allmänna val äger rum i landet.

        Fråga 5. Exakt hur mycket har Landstinget gått in med i sin medlemsavgift? I kronor och
        ören?
        Medlemsavgifter kommuner enligt budget 2012 är 19 370,6 mkr
        Medlemsavgifter landsting enligt budget 2012 är 145 080,2 mkr

        Än en gång tack för dina frågor och jag hoppas att mina svar på något sätt kan bidra till det
        du behöver.

        Hör gärna av dig igen om du har fler frågor.

        Vänligast

        Thomas

  2. Martin

    Hur ska man tolka kommentaren från TH? Får man inte kritisera RV eller ens ställa frågor? Var det därför VK inte grävde djupare?
    Egentligen behöver ju TH inte ge sig in i nån diskussion, det räcker väl att han ger svar på dina frågor?
    Jag skulle också vilja ha svar på vad vi får för de pengar som satsas i RV.

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej Martin. Ja konkreta svar på konkreta frågor verkar det vara svårt att få. Jag önskar att Thomas insåg vikten av att ge relevanta och sakliga svar på konkreta frågor. Det skulle bara vara fler som ställde frågor och ifrågasätter. Jag blir ganska ensam och ”liten” i sammanhanget.

    • Thomas Hartman

      Hej

      Man ska tolka min kommentar precis som jag säger. Jag ger svar efter svar på Carl Axels frågor men han har fastnat i ett ständigt negativt perspektiv som gör att svaren aldrig får några kommentarer annat än nya grunda svepande kritiska synpunkter. Detta är helt Ok. Men det är lätt att få intrycket att Carl Axel helt enkelt bestämt sig för en uppfattning som gäller oavsett vad någon säger åt honom.

      Jag gillar verkligen diskussion och har inget mot kritisk granskning. Det var därför vi stöttade gräv 2014 i Vösterbotten med Sveriges ledande grävande journalister. Men det måste finnas någon annan substans än att klaga för dess egen skull.

      Jag hoppas vi får se mer konstruktiva inlägg från Carl Axel. Jag bidrar gärna så gott jag kan om jag kan hjälpa till. Ha en trevlig kväll.

      Thomas

  3. ove

    Hej Ca.
    Bra att du skriver och ifrågasätter, vi är många som är kritiska mot hur våra pengar används, men makten blir ganska blinda. Och att Vk skriver som det gör förvånar ju ingen, det har ju blivit ett Umeblad igen.
    Kommunalråden i Storuman orkar fara till Stockholm och sola sig i glansen, men att åka till oss som kommer att bli tvungna att tömma våra hus och flytta om det blir en gruva det gör dom inte, trots inbjudan. Säger väl det mesta om den arrogans som flödar i landsting och kommun

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej Ove. Och tack för de uppmuntrande orden. Men man känner sig rätt ensam måste jag säga.

      Jag tror inte ni behöver vara orolig för någon gruvbrytning inom överskådlig tid. Med facit i hand hur tungt det är i branschen, senast Northland Resources i Kaunisvaara, så skall det nog till något mycket speciellt för att någon ny gruva ska öppnas. Man bör nog i vårt län först städa upp de ”tomma, läkande sår” som redan finns i vår natur, Blaikengruvan till exempel.

  4. Bojas

    Verkar som den store kommunikatören har upptäckt att nu kan man inte klappa på huvudet , o säga ja ja ska förklara, med tomma ord. Fortfarande inga svar på dina frågor, men jag tror dom kan inte visa vad insatserna ger. Ibland kan bli glad att ha ett högavlönat jobb, Snacka mycket, lite verkstad. Ingen av dom i ledningen skulle klara en månad som usk, eller förskollärare.

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej Bojas:) Förr eller senare måste det bara bli ett svar. Alternativt slutar kommunikatören att kommunicera. Men torde vara det sämsta alternativet för deras ”trovärdighet”. Jag tror också att när man har ett jobb som dessa personer har så är man inte beredd att jobba på ”golvet”. För dåligt betalt, för dåliga arbetsvillkor och för mycket ansvar. Men oj vad mycket de skulle lära av verkligheten!!! Den verklighet de bestämmer över. Tänk om de bara gjorde 3 månader på ”golvet”.

      • Martin

        Trots att man har 6 kommunikatörer så lyckas RV inte producera ett godtagbart svar huruvida vi får något för de skattekronor vi satsar. Men hav förtröstan, det ska ju anställas ett par analytiker……..
        Med en bra bit över 100 anställda tycker man att det vore rimligt att få redovisat vad som görs och vilket utfallet är för hela regionen.
        Men om merparten av de anställda skattar i Umeå så är det väl förståeligt om de sitter nöjda och tycker att det hela är en bra affär.

          • Thomas Hartman

            Jag har svarat på dessa frågor upprepade gånger. Men gör det så gärna igen.

            Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Organisationen tog 2008 över delar av länsstyrelsen, nämnden för regional utveckling från landstinget samt dess förvaltning och det som tidigare hette kommunförbundet. Dessa tre delar fördes samman i en vilket dessutom innebar att ansvaret gick från staten (länsstyrelsen) till politiskt valda representanter.

            Således är Region Västerbotten en rationalisering och effektivisering jämfört med tidigare. Nu kan arbetet samordnas bättre. Om organisationen skulle läggas ner kommer det alltså inte att bli billigare om nu någon trodde det. Då får länet väcka upp kommunförbundet, överlämna pengar och uppgifter till länsstyrelsen och ta tillbaka uppdrag till landsting.

            Så första myten att organisationen inte skulle vara effektiv är direkt felaktig.

          • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

            Hej Thomas. Detta svar finns även längre upp men kanske svårare att hitta så jag lägger det sist i tråden med dig. Misstänker att det är där man söker svar på sina kommentarer.

            Fasiken vad jag beundrar dig:) Du skriver dessutom förmodligen snabbare än vad jag läser. Det blev mycket nu. Elva kommentarer från dig tror jag att det var!!!

            Jag har skrivit det förut och du har läst av mig helt korrekt. Landstinget ligger i botten på min ”tycka bra” lista. Och tyvärr dras RV med där på grund av att det är samma politiska ledning. En ledning som jag menar är inkompetent uppdraget med sjukvården. Jag vet att du motsäger detta. Du försvarar sjukvården ut i fingerspetsarna. Du pekar på att dödstalen minskar, utvecklingen går framåt, det blir både bättre metoder och mediciner. Och så vidare. Jag håller fullständigt med så långt. Tror dock inte att varken VLL eller RV inverkar speciellt mycket där. Telemedicin skall jag dock ge en eloge för:) Hade själv tänk höra mig för med dem i Storuman om man får göra ett studiebesök.Och det finns annat med spets inom NUS också vet jag.

            Men det jag syftar på är det som sker på golvet – man klarar inte av att behålla personal, avdelningar stängs, sjukskriven personal, rehab flyttas till hemmen. Ja listan kan göras jättelång. Stafettläkarsystemet har man själva skapat! Projekt balans skapade ett oerhört politikerförakt på grund av det inkompetenta sätt detta gjordes! Och ingen redovisar vilka vinster det inneburit! Ingen redovisar heller VAD som är så bra med samarbetena mellan VLL och Sorsele/Malå kommuner!

            Ska verkligen politiker i dagens samhälle leda sådana här gigantiska organisationer? Och till detta skall även RV som omfattar än mera områden läggas. Övergripande ”ansvar” har våra Landstingspolitiker över det mesta av våra skattepengar. Har de verkligen kompetens tillräckligt för det? Som jag ser och förstår det är svaret ett rungande NEJ! Men där har du från din sida säkert en helt annan synpunkt:)

            Jag vet att det kommer riktade pengar från staten till de olika verksamheterna. Men vad säger att en hel del av dessa pengar, hur många miljarder är det?, inte far på ”villovägar” inom denna monstruösa organisation – VLL/RV? Revisorerna har inte en chans där.Jag som skattebetalare och ibland vårdbehövande vill vara säker på att sjukvårdspengar går till sjukvård och inget annat!!! Är du med?

            Du tycker att jag är negativ och sådan. Jomen är det inte lätt att man blir det inför det okända! Du vill att jag skall skriva något positivt om RV. Skulle jag gärna göra men jag vet inget. Ja förutom telemedicin då:) Dock vet jag inte vad som är VLL:s respektive RV:s förtjänst där. Jag har varken läst eller hört att ”nu har Region Västerbotten lyckats med det eller det”.

            Du skickar bland annat en länk till kommunikatör Mikael Hanssons blogg, Universitet, angående Skogstekniska klustret. Jag är inte imponerad. De har i samband med Granddagarna under ett antal år fått in finansiering på 15 miljoner. Under hur många år och vad har det kostat dem? Det bör väl också framgå!? Skulle vara intressant att veta nettot. Sedan uttrycker Maria Hedblom sig så här i bloggen och jag är tveksam till det som står i slutet på citatet: ”Kanske hade en del av dessa investeringar gått igenom ändå, men Maria Hedblom hävdar att Västerbottensdagarna varit en grund för dem”. Personligen tror jag att är man på den nivån har man bra kontakter utan Granddagarna.

            Däremot kan jag tänka mig att för 8-kommungruppen till exempel (glesbygdskommuner överlag) är det kanonbra att delta där. För dem måste det finnas otroligt stora möjligheter att skapa ny kontakter. Om de bara tar tillfället i akt. Men det är en annan fundering:)

            Det här med Indien – söka samarbeten/projekt tillsammans med andra länder och kulturer tycker jag också är positivt. Men som slutord på allt ovanstående skulle jag önska att RV var skiljt ifrån Landstinget!

            Kvarkentrafiken. Ja den bör ju finnas. Borde finnas en bra transportväg – raka spåret – från Ryssland till Norge. Eller tänker du/ni på att få över finländare till IKEA – Umeå? Är inte IKEA i Vasa på gång?

            Norrbotniabanan tror jag inte speciellt mycket på. Annat än persontransporter. Men vad gäller gods så tror jag inte på järnväg. Tar för lång tid från punkt A till B. Om järnvägen visat sig vara ett ekonomiskt- och tidsbesparande alternativ hade den redan varit alternativ ett. Jag tror varken RV eller ens Mp kan ändra på det. Hur transporteras maten från Märsta (tror jag att det är) till gamlingarna i Umeå?

            Innan jag kommer med egna förslag så vill jag bara förtydliga vad jag menade med att man inte får svar på konkreta frågor av dig. Det gällde de där Landstingsfrågorna och du ”försvann” i samband med dem. Jag hade fått en uppfattning av att du svarade även på sådana. Men ok jag accepterar att du inte gör det. Du har kanske något tips av vem man kan få svar av på ”den sidan”. Inte Sylvan, Lundström, Olofsson eller Winroth! Finns där någon kommunikatör som är lika på som du? Det är för oss skattebetalare i HELA LÄNET viktigt att få svar på just dessa frågor. Vi kanske blir positivare om vi får ett positivt svar. Eller ett svar överhuvudtaget:)

            Tre konkreta förslag:
            1. infrastruktur – våra vägar i inlandet (läs glesbygd) måste förbättras och BREDBANDET. Angående bredband har vi nu i min by en kvinna som är anställd som läkarsekreterare i Skåne. Hon sköter alltså jobbet från Råstrand. Där har ni inom RV mycket att utveckla för länet. Det kan vi ta som en separat punkt:) Men det tror jag kan vara något av stort intresse även för er

            2. fjällväg mellan Ammarnä-Tärnaby/Hemavan. Eller Ammarnäs-Norge. Du vet det där med turism, genomströmning och arbetstillfällen;) Men då måste RV ”visa musklerna” mot Länsstyrelsen bland andra.

            3. tips till Nina Björby angående RV:s kommande kommunbesök. Ifall att uppläggen är liknande de i Sorsele så komprimera info – en kan ge det övergripande och sedan behöver bara de medverkande personerna presenteras. Se till att det finns tid för alla deltagare att rotera i alla grupperna. I Sorsele var det 45 minuter i en grupp. Räcker kanske med 20-30 minuter per grupp. Kan du framföra det. Jag tror hon förstår vad jag menar. Som jag skrev tidigare var jag personligen väldigt besviken av att inte få sitta med alla ”konsulenter” som var där.

            Nu har jag inte tagit upp allt du skickade i dina elva kommentarer (återigen jag är fascinerad) men det finns kanske anledning att återkomma till dem.

            Ha det gott så länge Thomas.

  5. Oscar

    Hej Carl Axel!

    Har du tänkt på, hur många ord, politiker och byråkrater kan använda utan att säga något .

    I näringslivet -är sådant helt otänkbart. Där gäller att på så kort tid som möjligt, få fram sitt budskap.

    Om jag som företagare skall motivera min existens, måste mitt budskap till min kund, vara klart och tydligt, utan risk att missförstås.

    En byråkrat/politiker, skall helst vara så otydlig i sitt framförande så att man kan tolka hans resonemang som vederhäftigt.
    Detta inträffar särskilt om utläggningen är omfattande och berör flera områden med hänvisning
    till andra organisationers trovärdighet.

    Hartmans kommentarer i den här bloggen är ett lysande exempel på detta.

    • Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

      Hej Oscar. och tack för ditt engagemang:)

      ”Om jag som företagare skall motivera min existens, måste mitt budskap till min kund, vara klart och tydligt, utan risk att missförstås”. Precis. Detta är för oss utanför den offentliga sektorn självklart!

      Nu tror jag att Thomas Hartman (S) gör så gott han kan i egenskap av chefskommunikatör på RV. Men Tage Erlanders och Olof Palmes tid är för länge sedan förbi. Mycket har förändrats i världen efter dem. Men man får fortfarande en känsla av att bara någon form av info framställs skall vi vara tysta, bocka och tacka samt rätta in oss i ledet. Så är det inte i dag! Därför krävs det också helt andra egenskaper inom den offentliga sektorn i dag. Vi kräver mera av dagens politiker och av dem som skall försvara dem och sin egen existens än vad väljarna gjorde fram till milleniumskiftet ungefär.

      På en punkt är Thomas Hartman väldigt tydlig – och det är jag är bara en negativ och tråkig person. Så kommer jag att vara till dess att han eller någon annan konkret påvisar vad som är så positivt med RV. Nu försökte han med bland annat en länk till en kollegas blogg på universitetet. Det blev jag inte imponerad av.

      Samtidigt har han en omöjlig situation. Försvara en organisation som omfattar allt från kultur till Norrtåg. Där är det stora problemet anser jag. Att en organisation (samma politiker) skall styra över sjukvård, kultur, infrastruktur, utveckling, turism, ja i princip allt som Länsstyrelsen inte handhar. Är det bra? NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!

  6. Lilian Holloway

    Det var då det värsta! Med kommentarer, alltså. Den ömma tån ömmar, och då vill jag passa på att ge mer på glöden. Ginnar Wetterstrand har skrivit en krönika om stafettläkare som är värd att slänga in i brasan. Den finns i dagens skvallertidning, Expressen eller Aftonbladet. Skit samma, men krönikören är en mycket vederhäftig man, som är bl a känd för att vara illa omtyckt bland landstingspolitiker. Det är inte kvalitetsstämpeln på Gunnar, utan hans gedigna förflutna i den offentliga sektorn, ett arbete som är beundransvärt för oss lokalpolitiker,
    Hälsar Lilian

  7. Carl-Axel Otterhall (inläggsförfattare)

    Hej Lilian. Men är inte alla kritiker mer eller mindre illa omtyckta av dem de kritiserar? Jag är i alla fall en av dem:) Fråga Thomas Hartman på Region Västerbotten;) Det värsta är att de inte tar till sig av kritiken utan de ser mera problem i den som kritiserar dem än i den kritik de får! Nu ska jag inte påstå att Thomas Hartman inte försökt att svara mig men det handlar, som jag anser, mest som försvar i stället för vad man konkret åstadkommit. Och ska jag vara ärlig så förstår jag honom. Han jobbar i en organisation som har problem med både mål- och resultatbeskrivningar enligt Erik Bergqvist, Regionråd.

    Det är samma ”ägare”, visserligen folkvalda, till både Landstinget och Region Västerbotten och dessutom i samarbeten inom vissa sektorer så kanske lite (mycket) slimmning av den totala organisationen vore på sin plats! Nu har tyvärr inte den här sortens personer den insikten/kompetensen! Man lever på andras pengar och då är allt frid och fröjd! Har väl varit så över 30 år nu! Man klarar inte av att vara arbetsgivare och ge vettiga förutsättningar för de anställda inom vården men det är inget som de anställda inom RV behöver drabbas av. Visst är det lite konstigt!? Och vi ”finansiärer” sitter bara tysta och tittar på! Är vi hjärndöda?

    Stafettläkarsystemet har dessa inkompetenta politiker själva skapat så visst kan man förstå att de inte gillar någon som kommer med kritik.

  8. Thomas Hartman

    Nja som sagt. Alla verksamheter som jobbar med samhället behöver nog utveckla sig uppföljning. Inget som är unikt för RV.

    Vad gäller stafettläkarsystemet så är det ett nationellt problem som bland annat kan lösas gebom att utbilda fler läkare i Norra Sverige.

Lämna ett svar till Thomas Hartman Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.