Karin Hammarlund – doktorand vid SLU

Hmmm…….det finns mycket att grubbla över! Jag tvivlar att våra politiker har hela bilden klar för sig. Och då tänker jag inte på de politiker som på ett eller annat sätt har egen ekonomisk vinning av vindkraft. Att de är positiva är ju en självklarhet! Men de är jäv och har ingen som helst rätt att varken påverka eller vara med i beslut. De får överhuvudtaget inte närvara när dessa frågor behandlas eller förbereds av politiker eller tjänstemän! Det är de andra politikerna och de jävigas oberoende suppleanter som står för beredningar och beslut! Jag hoppas innerligt och förutsätter att det är ”rent spel” rakt igenom från våra politiker och att man från övriga politiker bromsar lite och försöker få till stånd någon form av omtag i frågan. Jag är inte säker på att en folkomröstning i dagsläget är rätt metod. Jag tror mera på en ny översyn av översiktsplanen – den nuvarande är ju inaktuell – samt kommunikation med befolkningen på något sätt innan man tar det slutliga politiska beslutet. Eller kanske en folkomröstning när både politiker och medborgare mera förstår vad detta enorma ingrepp i vår natur KAN innebära. Och hur lite det KAN generera vår kommun ekonomiskt! INGEN av våra politiker kan i dag säga HUR detta totalt påverkar kommunen. VI ALLA vet för lite!!!

LANDSKAPET – KARIN HAMMARLUND

Viktigt att förstå landskapets värde

”Det gäller att få vindkraften att ansluta till landskapets värden.”

Att förstå landskapens värde, en politisk utmaning före vindkraftetablering.

Hur vi tolererar vindkraft är starkt förknippat med den process som föregår etableringen.

Karin Hammarlund är doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Landskapets värde beskriver hon såhär:

Landskapet är det som engagerar, det man älskar, det man hittar hem i, det man vill ha beständighet i.

När diskussionerna inför en vindkraftsetablering är i full gång, då pratar man allt annat än – just värdet.

Den här processen där värdet av det egna landskapet bedöms ska komma tidigt i planeringen.

Redan innan skrivandet av vindkraftsplanen i kommunen där det ska finnas med, säger Karin Hammarlund.

Vad det är vi upplever, vad vi har behov av, kan variera. Bor man permanent på en plats är det ett, är man tillfällig besökare är det kanske ett annat. Vi måste också ta fram vilken utveckling vi ska ha.

Och det är viktiga verktyg det handlar om:

Analysen ska göras i dialog med medborgare. Därefter kan den användas till all slags planering. Det gäller både att förstå värdena, samtidigt som vi inte ska dyka ner i detaljinventeringar. Landskapsanalysen måste innehålla gemensamma värdebeskrivningar.

Metoden är inte ny. Hon nämner en som använts i Storbritannien i 15 år och därmed är väl beprövad.

Natur- och kulturvärden ska finnas med och sammanvägda utgör dessa karaktärsområden. Snabba och långsamma förändringar i landskapet lyfts fram. När det gäller vindkraft ska man titta på den samlade utbyggnaden, befintliga verk och planerade, Hur påverkar utbyggnaden hela landskapet?

Röster som höjs emot vindkraft kan även ha sin botten i allemansrätten.

Vi tycker att vi har rätten till landskapet. Vindkraften blir en symbol för privatisering i det allmänrättsliga landskapet.

Ofta visas fotomontage från vindkraftsområden under samrådsmöten.

Vi måste ställa kritiska frågor: Varifrån och varför visar ni det här? Har man en grundlig analys i botten? Det är bara en bild. Det är inte en beskrivning av helheten, säger Karin Hammarlund.

Och det är just helheten som måste fungera. Ett ingrepp betyder nya värden att förhålla sig till.

Allt ska fungera. Djur, infrastruktur och upplevelser, säger hon.