Dagens tidningspers.

Av , , Bli först att kommentera 1

Tjosan — igen.

Ja, jag samlar då på två magasin. Det första är Rocky, den mest briljanta serietidningen genom tiderna. Den andra är Kingsize Magazine, nordens största hiphopmagasin. Dessa två kommer med ungefär samma frekvens, det vill säga det går cirkus två nummer per tre månader, ungefär. Vidare sagt, trots att jag är medveten om fördelarna med att prenumerera, så envisas jag med att springa runt och jaga lösnummer vareviga gång det är dags. Och när är det dags? Det varierar litegrann. Kingsize är lurig, de anger inte när nästa nummer ska komma ut utan man får knalla in på kingsizemagazine dot se med jämna mellanrum för de ligger nämligen ute med en bild på senaste omslag där. Lite av en PR-ploj per se, kan tänkas. Nåväl. Rocky är simplare, i varje nummer står det med tjock tydlig stil över en fjärdedel av en helsida  "Nästa nummer ute <datum>" i bakpärmen, så då vet man ungefär när man ska ställa agendan i luren på att tjuta.

Så, idag tyckte jag att det var dags att springa på tidningsrunda, när jag vet med mig att båda tidningarna ligger ute med nya nummer. Jag skulle ju ändå ner på stan för att köpa USB-förlängningen, så då kunde jag väl likagärna klippa tidningarna där. Press point inne i MVG-gallerian är faktiskt riktigt välsorterade när det gäller tidningar, vilket är begripligt i o m att det är deras specialitet. Nåväl. Hör nu och häpna, jag fann ingen Rocky på hyllan där den brukar stå. Milda makter. Det var ganska mycket folk i butiken (på stan överlag, ska tilläggas, flängig dag för folk, tydligen), fast jag tog min tid i väntan på service. Så kom jag då fram till kassan. Jag låtsades för enkelhetens skull som att jag inte visste vilken hylla Rocky vanligtvis höll hus på, mest för att försäkra mig om att dom inte ställt om eller så. Nåväl. Han pekade på hyllan där jag just varit, och tillade att om den inte fanns där så var den antagligen slut. Men men, kunde dom ta in extra nummer? Nja, det var inte riktigt hans departement (han var tydligen bara en extraknäckande expedit), fast han trodde att det kunde vara så illa som att tåget hade gått om det inte stod några exmplar ute. Han frågade vilken frekvens tidningen brukade utkomma med. Jag sa då att den kom sisådär 1½-varannan månad ungefär. "Tjaaa, men då har du nog ett nytt nummer snart", kläckte han ur sig, som att jag skulle skina av tjusning. I och för sig sa han det ju i all välmening, fast ett nytt nummer skulle ju vara det allra sista jag ville. Jag har nämligen lyckats med konststycket att inte missa ett enda lösnummer av dessa tidningar på nu dryga två år, och jag har tänkt att hålla den nollan. En gång var det nära, fast då lyckades jag få en otroligt snäll kvinna på Edmont att skicka mig nåt överblivet exemplar av senaste Rocky. En stor elogé till henne, appropå det. Nåväl. De hade i alla fall Kingsize, så jag köpte den för hundralappen jag tagit ut på nedre plan (OBS! Press point tar ej kort) och villade ut, förbi kaffestolarna på Coffehouse-baren, och vidare ut. Nåväl, när jag ändå var här kunde jag väl kika runt lite. Kanske hade jag tur. Jag gick helt spontant in på Konsum City. Och tro det eller ej, en hel hyllrad med Rocky – senaste numret.

Jag köpte tidningen och cyklade belåten hem. Min dag var gjord!

Dagens tidningspers.

Av , , Bli först att kommentera 1

Tjosan — igen.

Ja, jag samlar då på två magasin. Det första är Rocky, den mest briljanta serietidningen genom tiderna. Den andra är Kingsize Magazine, nordens största hiphopmagasin. Dessa två kommer med ungefär samma frekvens, det vill säga det går cirkus två nummer per tre månader, ungefär. Vidare sagt, trots att jag är medveten om fördelarna med att prenumerera, så envisas jag med att springa runt och jaga lösnummer vareviga gång det är dags. Och när är det dags?

Det varierar litegrann. Kingsize är lurig, de anger inte när nästa nummer ska komma ut utan man får knalla in på kingsizemagazine dot se med jämna mellanrum för de ligger nämligen ute med en bild på senaste omslag där. Lite av en PR-ploj per se, kan tänkas. Nåväl. Rocky är simplare, i varje nummer står det med tjock tydlig stil över en fjärdedel av en helsida  "Nästa nummer ute <datum>" i bakpärmen, så då vet man ungefär när man ska ställa agendan i luren på att tjuta.

Så, idag tyckte jag att det var dags att springa på tidningsrunda, när jag vet med mig att båda tidningarna ligger ute med nya nummer. Jag skulle ju ändå ner på stan för att köpa USB-förlängningen, så då kunde jag väl likagärna klippa tidningarna där. Press point inne i MVG-gallerian är faktiskt riktigt välsorterade när det gäller tidningar, vilket är begripligt i o m att det är deras specialitet. Nåväl. Hör nu och häpna, jag fann ingen Rocky på hyllan där den brukar stå. Milda makter. Det var ganska mycket folk i butiken (på stan överlag, ska tilläggas, flängig dag för folk, tydligen), fast jag tog min tid i väntan på service. Så kom jag då fram till kassan. Jag låtsades för enkelhetens skull som att jag inte visste vilken hylla Rocky vanligtvis höll hus på, mest för att försäkra mig om att dom inte ställt om eller så.

Nåväl. Han pekade på hyllan där jag just varit, och tillade att om den inte fanns där så var den antagligen slut. Men men, kunde dom ta in extra nummer? Nja, det var inte riktigt hans departement (han var tydligen bara en extraknäckande expedit), fast han trodde att det kunde vara så illa som att tåget hade gått om det inte stod några exmplar ute. Han frågade vilken frekvens tidningen brukade utkomma med. Jag sa då att den kom sisådär 1½-varannan månad ungefär. "Tjaaa, men då har du nog ett nytt nummer snart", kläckte han ur sig, som att jag skulle skina av tjusning. I och för sig sa han det ju i all välmening, fast ett nytt nummer skulle ju vara det allra sista jag ville. Jag har nämligen lyckats med konststycket att inte missa ett enda lösnummer av dessa tidningar på nu dryga två år, och jag har tänkt att hålla den nollan.

En gång var det nära, fast då lyckades jag få en otroligt snäll kvinna på Edmont att skicka mig nåt överblivet exemplar av senaste Rocky. En stor elogé till henne, appropå det. Nåväl. De hade i alla fall Kingsize, så jag köpte den för hundralappen jag tagit ut på nedre plan (OBS! Press point tar ej kort) och villade ut, förbi kaffestolarna på Coffehouse-baren, och vidare ut. Nåväl, när jag ändå var här kunde jag väl kika runt lite. Kanske hade jag tur. Jag gick helt spontant in på Konsum City. Och tro det eller ej, en hel hyllrad med Rocky – senaste numret.

Jag cyklade belåten hem, med båda tidningarna i ryggsäcken.
Min dag var gjord!

Logitech Dual Action + Emulator = Sant!

Av , , Bli först att kommentera 1

För en tid sedan grävde jag upp en attralj från mitt förgångna ur en kartong. En spelhandkontroll. En Logitech Dual Action, som jag kommer ihåg att jag köpte för sisådär fem år sedan. Jag minns att jag köpte den mer eller mindre på ren impuls, hade tänkt att jag skulle bli en spelmänniska, och att det kunde vara bra att ha då.
 

Den hamnade i varje fall fort i skrubben, och har inte sett dagsljus sedan dess. Inte förrän nu, vill säga. När jag grävde fram speldosan kom jag genast att tänka på dessa söta små NES- / SNES-emulatorer. Skulle det inte vara praktiskt, jag har ju visst läst forumtrådar här och var om folk som haft mycket nöje med en schysst joypad och en emulator. Och visst. Helt genialiskt.
 

 

Så idag var jag in på Clas Ohlson och köpte mig en 5m USB-förlängning, så jag kan ligga på sängen och gejma gamla klassiker som Super Mario Bros och Chip & Dales. Helt makalöst smidigt. Idag mår jag rätt okej.

 

Färd mot stan.

Av , , Bli först att kommentera 1

Så var det onsdag. Imorgon är det dagens sista år, därmed slutet på 2009. Det har gått fort, kan man tycka. Nåväl, antagligen kommer 2010 att gå minst lika fort, och rätt vad det är flyger vi omkring i små Jetsons-bubblor allesammans. Fram till dess ämnar åtminstone då jag ha hunnit ta mig en tripp ner till stan för att köpa bl.a. en USB-förlängningskabel på ClasOhlson, sedan kanske en sväng förbi Maxi och köpa en påse fryskaffe. Jo, just det, en annan har ju stått utan duktigt bryggkaffe i snart ett halvår. Den nedrans JULA-maskinewn (som tack och lov inte kostade mer en några ynkliga hundralappar) sjöng ju på sista versen nu i slutet av sommaren.

Vi får se när jag får råd att köpa en ny bryggare. Funderar på en perkolator, efter Davids muttrande om att han skulle ha en kändes det plötsligt som helt givet att det är en bryggare av den typen som ska pryda min minimala köksvrå.

 

 

Vitlök och jag.

Av , , Bli först att kommentera 1

Vitlök är på sätt och vis en passion för mig. Så har det nog alltid varit. Antagligen väger vissheten om rotfruktens helande egenskaper tungt in, för smaken kan ju tyckas vara något tungsmält för nybörjare. Nåväl. Vad gäller förvaring har jag antagligen varit mindre erfaren. Jag försöker så gott det går, och mot vetskap om att vitlök inte direkt är känt för att – efter att ha passerat sitt bäst före – orsaka salmonella, tycker jag mig med gott samvete kunna tillreda den även om den blivit lite kvistig.

Mjo, det här kan väl tyckas vara ett lite bisarrt exempel, så jag tar faktiskt inte på mig ansvaret för just denna vitlöken. Låt oss dock säga att det kunde ha varit min.

 

Okej då, det är min. Ikväll skall den tillredas. Som ni ser ligger det en hel påse med kamrater på hyllan under. Jag har tagit två vitlökar och tärnat dem, liksom försökt skära ut den än så länge ganska intakta kärnan. Så ska jag köra det i min combomikro. Just det, jag har en mikrougn som har ett grill-läge på 1000w. Kan nog komma att bli helt okej, har planerat strö de brynda vitlöksbitarna över några burkar vita bönor, som krona på verket, that is.

Wish me good luck!

Dagens samarithandling och så inköpen.

Av , , Bli först att kommentera 1

Det var då tänkt att vi skulle ta ut Klara på henens första pulktripp. Upp till centrum tänkte vi då, passa på att köpa blöjor och sånt också. Det såg ut att kunna bli ganska trevligt.

Vi kom som ni ser utanför porten. Där tyckte Inkan att Klara inte såg ut att hålla sig riktigt upprätt, och visst var hon kanske lite trött. Pulkfärden fick bli en annan dag. Så vi bytte snabbt pulkan mot barnvagnen. Vi delade sedan upp det så att Ingrid knallade in igen för att börja med lunchen. Jag kunde då ta mina raska steg och göra rutten på bara en kvart eller så.

När jag kom upp till "insidan" av centrum möttes jag dock av ett uppslag "Låst! Ni får gå runt!" stod det utanför entrén. Ändå hade de gjort någon slags tafflig plogning fram dit, så total insnöing kunde inte stå som orsak. Kom dock snabbt på att antagligen hade det från början varit så gott som totalt insnöat, fast efter att förmiddag hade blivit till dag hade så många Ålidhemmare försökt sig på sin vanliga rutt, och tagit sig fram till entrén för att där fått vända, således intrycket av att någon faktiskt skottat/plogat. Nåväl. Det var inte värre än att vi fick gå runt till framsidan.

När jag kommer runt hörnet och ska vika in bredvid nya Lidl-byggnaden ser jag en äldre herre på en el-permobil. Han står i riktning mot en snökarm. Hjulen snurrar så det är tydligt att han söker sin egen rutt, men kommer ingenstans. Jag kommer mig inte för att bara gå förbi, vilken hjärtlös själ skulle kunna det? Jag frågade om han behövde hjälp. Javisst, han ville bara komma på bana igen, tyckte jag i alla fall att han muttrade. Så jag drog ut honom från snövallen han kört in i(?), och konstaterade med blicken mot den taffliga plogningen in mot norra entrén att det inte såg ut att bli någon dans på rosor att komma in dit. "Ja men du ska ju hjälpa mig!" sa han snudd på barskt. Vilken stålfarfar. Så äkta. Jag kunde inte bara lämna honom så. Jag började knuffa permobilen fram längst den taffligt plogade stigen. En vänlig kvinna som passerat erbjöd sig att ta barnvagnen under tiden jag bearbetade permobilen. Så färdades vi i lag, dessa ~25m fram till entrén.

Jag måste säga att jag kände mig ganska lyckad som jag gick hemåt.

Helt makalösa mängder snö.

Av , , Bli först att kommentera 1

Godmorgon, goddag och godmiddag.

Nu har snön fallit i helt kopiösa mängder. Jag ska ta vacker sked och medge att det blev rätt sent ikväll. Dollhouse, för det mesta.

Sådär vid tretiden när jag ämnade ta ut stegen över gärdet och krypa ner med min älskade lilla familj, blev jag tagen innan sängen, för att uttrycka mig så. Porten här nere såg först ut att komma att stå blockerad av den enorma mängd snö som fallit. Dock var det fråga om pudersnö, så det var mest ett slags lufthinder. Dock fick jag i princip vada fram genom snö längst den femtio meter långa sträckan mellan våra krypin. Helt sanslöst. När skulle första plogbil dyka upp på Ålidhem? Ja, nu vid närmare eftertanke var plogbilarna antagligen redan vida utspridda över stan. Kan t.ex. tänka mig att gång- och cykelvägen längst med E4 mellan stan och Ersboda var högt prioriterad. Jössus, att tänka på nämnda slinga för tankarna cirkus två år bakåt i tiden.

Så, ny dag. söndag. En helt vanlig söndag, that is. Ingen allhelgona~ eller dylikt, utan bara den helt vanliga gammal hederliga röda veckodagen i allmanackan. How classic. Vi tänker ta en tur med Klara i pulkan idag. På Ålidhem ligger snön fortfarande som ett helt bisarrt täcke runt gårdar och gärden.

Plogbilarna har antagligen redan varit här, fast deras söndagsfrekvens räcker inte riktigt hela vägen för att råda bot på detta här. Nu bara när jag skulle upp i porten stod grannarna och benskyfflade puder. Bra det, antagligen blir det ingen höjdare om det slår om så att en halvmeter pudersnö förvandlas till en isklump utanför dörren. Tänk svärdet i stenen.

Nåväl. Jag låter återkomma.

Så var även den här julhelgen i passé.

Av , , Bli först att kommentera 1

Nåväl, det räknas kanske inte som helt i bakspegeln förrän trettondagen och allt vad det heter har varit. Då jag aldrig direkt varit någon christmas fanboy, har jag inte heller riktigt anammat kalendern så att jag vet vad som ska komma, knappt vad som har varit. Julafton, juldagen, och annandagen, dom tre har jag lyckats pränta in. Jag vet således att idag har vi haft trettondagen, många svenskar som sökt sig runt om i land och rike är på hemvändarstråt och således korkas både en och annan alkoholflaska upp. Det lär vi få bekräftat i massmedian imorgon. Javisst, så är det.

Annars inget särskilt att rapportera. Har sett Dollhouse förresten, en halvsunkig sci/fi-dänga som sänds på andra sidan atlanten sedan cirkus ett halvår tillbaka. Den är inte alls nån höjdare, vet egentlgien knappt varför jag har bläddrat igenom de avsnitt jag nu har om ryggen. Man känner sig lite som då man låg på slafen borta på vilohemmet och vilade ögonen på Kyle XY med följeslag. Mest tafatt, that is.

Nåväl, jag ska ta och göra sorti för kvällen, för det är ändå rätt märkligt.

En vinter som känns genuin och just sådär riktig.

Av , , Bli först att kommentera 0

Mjo, det är väl sammanfattningsvis något sådant vi har fått nu då. Snön ligger vit längst gator och torg, undantaget gatstensslingorna i centrala stan då, som åtminstone än så länge står pall och håller nollan mot minusgraderna och snöfallet. Hur känner jag mig? Sisådär, inget vidare, sagt med ungefär samma komiska ton som en figur på ett av spåren på första Jakten på underorden-skivan. Nåväl, är antagligen få som kan relatera, men så står det i v f. Humor el inte, bitter el sisådär. Snön har som det ser ut kommit för att stanna några månader, och det är väl inte mer än att man får försöka så gott det går att leva med det. Jag tänkte att jag skulle bidra med nån mysig vinterbild, även om jag är av den karaktär att jag överlag _avskyr_ såväl julfirande som snöfall. Stekhet sommar och betongblock får det gärna vara för min del, så kan tomten åka upp till Narvik så länge. Nåväl, jag fann i alla fall en halvmysig bild ute på nätet, som jag så att säga re-bumpar á hotlink.

 

 

Så, det där är väl ungefäre n sådan vinterårstid som de allra flesta suktar efter. I all ära, nu har ni då något att hålla hårt i. Jag har å andra sidan i ett ganska dystert tecken uppmärksammat alla årstidsrelaterade trafikolyckor. Det stod visst i VK så sent som idag att – paraciterat – 2009 sägs bli det mörkaste trafikåret på en hel evighet. Jag fortsätter invänta sommaren, och allt gott som förhoppningsvis kommer med den.

Imorgon är det onsdag, dan före dan. Begravning ska jag gå på. En gammal vän har tynat bort på tok för tidigt. Sorglig värld vi lever i, där sådant kan hända. Nåväl. Jag är ivf miljömedveten (och utan körkort) så jag ämnar cykla ut till Röböcks kapell där cermonin ska hållas. Det som häckar mig är att jag tycker mig minnas att köpta blommor vissnar efter bara 20-30 minuter utan vatten. Måtte jag hitta nån blomsteraffär ute på Teg då, för om jag ska köpa en blomma i stan och sedan cykla ut till Röbäck så kommer den ju bergis att vara vissen när jag anländer, och det skulle ju kännas ganska trist. Jo. Så är det.

Hoppas alla har en trevlig jul i varje fall, så får vi nu se vad årets sista vers har att bjuda på. Förhoppningsvis blir 2010 ett rekordbra år på alla sätt och vis. Botniabanan slår (förhoppningsvis) upp för passagerartrafik frampå hösten, så helt illa pinkat ska det väl inte kunna bli. Man får hoppas…