I valet och kvalet

Med en månad kvar till valet börjar jag känna lite ångest. Inte så att jag vrider mig i sömnlöshet, men det mal i mina tankar och mitt samvete säger mig att jag borde ta reda på mer om vad politikerna vill, så att mitt val blir rätt och riktigt. För nån soffliggare vill jag inte heller bli, det ligger inte riktigt i min natur. Tog en titt på dokumentet "Sorselelyftet" som fullmäktige tagit. Där står många intressanta saker som man skulle kunna diskutera, om man skulle vilja det. Skulle till exempel vara kul att veta hur man arbetar för att "stimulera inflyttning av unga människor och barnfamiljer"

Inte vet jag, har försökt i min blogg att ta upp saker som engagerar mig och några har kommenterat, vilket jag verkligen uppskattar. Frågan är på vilken nivå man ska lägga sig, är det någon fler som bryr sig om samma saker som jag, eller orkar man inte bry sig? Jag vet inte. Visst kan jag bara skriva om mig och mitt liv, men det blir svårt eftersom engagemanget finns där som en del av mig. Blev glad över reportaget som gjordes av Rapport förra veckan om våra flyktingar, där det faktiskt kom fram att en del saker inte är så bra som vissa velat framställa det. Om det så inte är "disco varje kväll här" må vara hänt, men praktikplatser och en meningsfull tillvaro är väl inte för mycket begärt. Tycker jag.

I går hade jag en kille som inte kunde somna, hur han än försökte. Han vred och vände sig, och i morse vaknade han tidigare än han någonsin brukar. Han skulle börja skolan i dag- spännande! Tyckte nyss jag följde med äldsta sonen på första skoldan och nu börjar han andra året på gymnasiet i morgon……han ville inte att mamma skulle följa med den här gången.

Nu sänker sig mörkret utanför fönstret och det är bara att inse att dagen är slut. Killarna sover och snart en trött mamma också. God natt!