Akta dig mamma, i dag kommer sopbilen…

Nya fräscha naglar ser trevligt ut.

Det brukar min dotter Liv säga med glimten i ögat. Jag är obotligt ointresserad av mode och kläder. Mina Jobbman-byxor med skyddsknän är det bästa jag vet. Vilken höjdare, jag kan sitta ner på knä, vilken årstid som helst. Minus 10 grader, spelar ingen roll med knäskydd.

Varselkläder gör mig glad, varm och är funktionsdugliga. Men då var det, det där med trend och accessoarer. Jag bara förstår mig inte på sådant.

För en vecka sedan så fick jag ett grattis via SMS av Liv, med erbjudande, om att få en uppsättning långa och trendriktiga naglar. Långa naglar, vad ska jag med sådana till, de går inte att stapla ved med. Klinka på pianot är omöjligt. OK, det är tanken som räknas. Liv har lagt ner sin själ i konsten att göra fina naglar.

Lycklig blev jag i lördags när Liv kom hem. Hon hade Marcus på Umeå Industripartner med sig. På några timmar var oljetanken i källaren uppforslad. Nu var jag ett redigt bekymmer fattigare. Livs naglar höll (till min förvåning) för det projektet. Tack till Liv och Marcus. Jag klarade mig dessutom från manikyr förbättringen.
Solsken på att de vänliga.