Förtroende eller hjärtlöst leende…

Förtroende är tryggt, men inte är det nödvändigt att hälsa på varandra bara för att man möts på samma europaväg, då respekten är slut och endast elakheter frodas. Nä, då beundrar jag hellre Hemtjarn, Hällkroken eller Norrfors ”kyrkan”.

Däremot så ser jag upp till människor som är kompetenta att införskaffa egendom för
en mycket, mycket låg penning och sälja den efter en handfull år för 11 gånger anskaffningsvärdet.
Det förvånar mig däremot att de som känner till förhållandet och ändå låter det ske.
Resterande fastigheter verkar mer eller mindre svårsålda. Det är bara att höja på
hatten.
Heder och samvete är till stora delar ojämnt nött. Ställer jag en fråga om bränsle-
tillgångens problematik för de företagare som finns i närområdet, så förväntar jag
mig en dialog. Dialog brukar utveckla. Eftersom det finns företag som är beredd att
tanka trots de förlorar flera ören per liter, så kändes det viktigt.
Inte visste jag, att en sådan ansenlig mängd liter, kunde försvinna och inte märkas
tidigare. Det som gör mig fundersam är vilken öppenhet som råder. Spelar ingen roll
vilket ämne som det gäller. Allt ifrån annonsfakturor till aktieinvestering.
Det möjligt utvecklande, blir invecklat och i sinom tid avvecklat.
Säg som det är i stället. Den som ingenting gör, smutsar inte ner sina händer. Javisst,
men då är det snart stilla insomnat. Området är ett arv som ska respekteras och för-
valtas.
För 22 år sedan flyttade jag hem till min ålderströtte far. Det blev lite långtråkigt. Då
fanns Mia på Mimas Mat på heden. Suveräna matglada Mia. Rosig om kinden av varmt
stekbord och jäkt. En trevlig prick som inte var omöjlig. Det ena gav det andra.
Resulterade i Revy, extra hets kring Pelle på Domänverket i Bjurholm och Hemvändar-
dag i byn. Vi som höll på hade INGEN ersättning. Kerstin Mattsson från Tvärålund
diktade om oss. Det var roligt. Av överskottet skänkte vi halva digital pianot till Granö
skola och betalade in 12 000sek till Vindelns Kommun. Det kändes rätt. Till Hemvänd-
ardagen så saknades en tjej. Jomen, genuin glädje smittar. Respektable herr Törnlund
ställde upp i peruk, baddräkt och nätstrumpor. Strongt Törnlund, du har snygga spiror.
Efter något år så var det Campingen som gällde. Vilken höjdare. Två somrar med Ruth
(en av revytjejerna). Allt var genomförbart, underverken tog om möjligt något längre
tid. Barnpassningen var ingen lek. Min dotter var 2,5 år och hennes son 2 år och 3
månader när vi startade. Vi skurade toaletter och duschar i minut och parti. Det var
verkligen roligt. Vi hade en öppen och rak kommunikation, då litar folk på informationen.
Hur ser det ut nu? Jo de vill troligen sälja Campingen. Jag som trodde att den skulle
sakta men säkert utvecklas. Pumpa över vatten från storån och till inner viken så att vattencirkulationen ökas förbi bryggorna. Det behövs och jag har vädjat om det sedan
1992.
Men som sagt, att hälsa på varann, bara för att aktivera någon enstaka muskelgrupp
i ansiktet, då inte omtanken finns. Nä, det klarar jag mig utan.
Jag hoppas att rekreationsområdet tas om hand av ett gediget par som har akustisk
spelglädje och god kunskap i gamla läsarsånger. Då andas området frisk luft igen
och får en möjlighet att återhämta sig. Det finns hus att flytta in i. Alla har inte ökat
med 11 gånger anskaffningsvärdet.
Solsken på den som respekterar arvet och har förmågan att förvalta det till kommande
generation = inte avyttra.

2 kommentarer

  1. rune

    Men du sa hej ialla fall. de var bra.fortsätt med din positiva framtoning av alla som inte gör någonting och alla som bara gör fel när dom gör något. trevlig helg ..

  2. Hooken

    En Ambassadör för bygden talar väl om bygden och gör allt för att bygden ska fortleva och utvecklas. De problem som finns i bygden ska naturligtvis luftas men inte nödvändigt vis i så negativ betoning så att folk i och utanför bygden tror att det bara finns problem. Att visa tacksamhet för de entusiaster som försöker göra nåt för bygden ger bränsle till fortsatta engagemang men att alltid hitta fel på det som görs är själsdödande. Sammanfattningsvis: Beslutet som Carola tog för 22 år sedan att flytta hit hade varit bättre för bygden om flytten hade blivit åt ett annat håll.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.