Vila i frid, är ord som svider och minnen passerar revy.
Livets ekorrhjul rullar vidare, någon ser dagens ljus, som den lilla prinsessan igår och någon lämnar jordelivet, som min favorit från Granö samma dag.
Tacksamt tittar jag i anteckningarna från svunna pratstunder. En genom tiderna mångsysslande och mycket kunnig person, fattas mig. Fattas bygden. Suveränt nog finns flera minnesvärde landmärken kvar. Du var drivfjäder angående sommarladugården på Löjta, återuppbyggnaden av Anners Ors kvarn i Kvarnbäcken, iordningställandet av tjärdal´n, ja listan är lång. En gedigen man har lämnat bygden och saknaden känns. Sankte Per har berikats med en rakryggad och självgående herre. En sällsynt och utrotningshotad art.
Solsken på gedigna människor med intresse för hembygden.
Senaste kommentarerna