Vindelns församling inbjöd till information om besöks och användnings frekvensen inom församlingens kyrkor. Byggnadsingenjören från Luleå stift var duktig som informatör. Egentligen ett ypperligt präst-ämne som med berättarglädje gav stiftets syn på själarnas trohet till sin kyrka.
Åmseles kyrka var tydligen mycket fördelaktig att både sänka till +5grader och kallställa. Så innerligt bittert. Vår herre har det inte enkelt. Först ett kämpande för att bygga kyrkorummen och därefter en reklamdrive för att sänka uppvärmningen.
Granö kyrka var också så enkel att sänka temperaturen i, +5 grader var inget problem. Men nog känns det förunderligt. Sänka ner till +5 vill inte ens en vanlig fastighetsägare. De flesta vet att fastigheten far illa.
Fara illa, det får mig osökt att påminnas om hur Granö Kyrka mår. Hur kan denna Vindelns församling, försumma normal skötsel, som att det saknas hängrännor med tillhörande stuprör på vissa delar av kyrkan mot Umeå. Regnvattnet har doppat ner och stänkt uppför rappet. Blöt rappad vägg har farit illa, frusit sönder och fortsätter att frysa sönder. Ställ dig vid stora kyrkdörren och titta upp. Se hur hängrännan nedanför tornet är avslutad. Mer som oavslutad. Stenarna framför stora dörren fryser upp och besökare får åla sig in senare delen av den kalla perioden av året. Karmar och fönsterbågar saknar färgunderhåll. Elmonteringen på vägg mot Umeå är ej färgförseglad för att hindra fukt att krypa in.
Hur blev det så här? 60 år tog det från uppgång till förfall. Granö kyrka började byggas 1953, till mångas glädje. Min farfar Karl Svanberg f1881 var heders kyrkvärd. Min söndagsskola var i Granö kyrka, jo jag hann med en söndagsskola på frikyrkan också. Min mor har varit präst i Granö kyrka.
Fast speciellt kyrklig blir jag aldrig. Jag förstår inte upplägget, be om botgöring med förlåtelse och därefter göra samma misstag nästkommande dag för att ånyo be om förlåtelse vid nästa förrättning. Jag önskar att vår herres hantlangare anlagstestades innan examensbrev skrivs ut. Förr var prästen och pastorn ett kall. Nu är det bara kyrkorna som är "kall".
Hör jag nyheterna så blir jag inte heller upprymd. Det smäller och försåt mineras lite här och var, det mesta i religioners tecken. Sanningen är en icke alltför brukad variant, det är möjligen den aldrig sinande önskan om syndernas förlåtelse som florerar, istället för att lära sig av felen och göra om och göra rätt.
Vår kristna grundkultur är trygg, tryggare kan ingen vara än guds barnaskara, den bygger broar. Någon sa att det går bra att leva utan gud men inte att dö utan. Så sant, så sant. Det är dags att tänka till, göra om och göra rätt. Inte att dra ner värmen till +5 och sen beklaga att tesen inte fungerade och därmed avsluta med att kallställa, för evigt. Dessutom var det någon som visade på två olika vigselfotografier från senare delen av 1950-talet, med samma säregna vackra brudkrona. Undrar vart den finns nu? Kall-ställd den med.
Solsken på den som hjälper vår herre att hitta någon som lockar tillbaka glädjen till kyrkan.
Senaste kommentarerna