Snöröjning Granö E12…

Av , , 1 kommentar 9

JS står det på maskin. Nu är det slut på knottret på E12:an. Slätt som ett salsgolv. JS själv sträckte upp handen till hälsning. Trevligt att känna igen folk. JS kan konsten att bränna av ett vackert leende och hålla E12 i suveränt skick.

På tal om att känna igen folk. Förutom glädjen över en ypperlig E12:a så önskar jag allt gott till den ljusblå USA-trailern. Var rädd om dig ”Pliggen” och samma tanke går till Jan Fasths Åkeri. Snart har ett helt liv passerat revy. Jag hoppas verkligen att sankte Per har indelat Himlen i yrkeskategorier med trafikkort i en hörna. Jag saknar Skriken Johansson, Jean Harry, Sibbe Åström på Holm & Jonsson, Lilla Vännen på Diligensen, med flera, ja det känns fint att minnas dem. Seth Östmans råstyrka. Lotars envishet.

Jag tror att det är nyttigt att tänka efter. Vilken tur jag haft som fick lära känna dessa suveräna och säregna människor. I förmiddags mötte jag Anders Brändströms ekipage. Duktigt att hålla bil och släp så rent och servat. Fin reklam dessutom med Tegsnässkidan. Vägens riddare gör det bra. Få branscher har så minutiöst hårda regelverk som transportsektorn. Ändå kommer det ena slagskeppet efter det andra på E12:an och ger intrycket av tivoli. Orättvist att lagar och regler bara gäller svenska åkare. Jag får känslan av att det är hets mot folkgrupp.

Solsken på våra maskin/fordonsförare.